Därför fungerar inte pyramidspel eller MLM som ett sätt att bli rik

Pyramidspel är olagligt i Sverige och de flesta andra länder. Däremot finns det gott om säljorganisationer som är uppbygda i form av Multi level marketing (MLM) även kallat nätverksmarknadsföring. Det finns också upplägg som utger sig för att vara MLM men som snarare är att betrakta som pyramidspel.

Vad är ett pyramidspel?

Ett pyramidspel bygger på att varje deltagare värvar två eller fler nya spelare som betalar en insats. Insatsen delas mellan den värvande spelaren och personen eller personerna över denne i pyramiden.

Vid ett hastigt betraktande kan det förefalla som att alla spelare kommer att tjäna på detta, men problemet är att systemet bygger på en orealistisk föreställning om att deltagarantalet kan öka obegränsat och exponentiellt.

I praktiken är det endast de personer som gick med tidigt eller den som startade pyramiden som har möjlighet att blir rik.

Pyramidspel är olagligt enligt lag. I Sverige är det främst Brottsbalkens stadgande om dobbleri (BrB 16:14) som kan tillämpas mot pyramidspel.

Vad är MLM (nätverksmarknadsföring)?

Multi Level Marketing (”MLM”) är ett sätt att organisera en försäljningsorganisation på.

Företag som organiserar sin försäljning enligt direktförsäljning, relationsmarknadsföring, nätverksmarknadsföring eller MLM behöver också säljare.

Till skillnad från traditionella företaget som anställer sina säljare så låter man kunder som köper och använder produkterna genom mun-till-mun metoden tipsa andra om produkten samt att man ger sina kunder möjligheten att bli säljare (distributör, ambassadör, återförsäljare etc) av företagets produkter och man betalar provision på den försäljningen säljaren gör och ofta också på det som dennes kunder säljer i ett per led.

Skillnad på pyramidspel och MLM

För att bedöma om det handlar om någon form av pyramidspel eller en mer seriös nätverksmarknadsföring bör man titta på vad är det som du får betalt för? Är det framförallt för försäljning av produkterna eller för att värva nya säljare? Ett varningstecken är om det är stort fokus på ett dyrt startpaket eller ingångserbjudande eller dyra abbonemangskostnader där man inte kan returnera osålda eller oanvända produkter. Med ett sådant upplägg blir det viktigare att skaffa nya kunder som köper startpaket än att sälja till slutkunder.

Därför fungerar inte pyramidspel eller mlm i längden

Ett pyramidspel fokuserar alltså på att värva nya deltagare, antingen helt utan någon produkt som säljs utöver själva deltagandet eller en produkt som ingår för syns skull.

Det man ska fråga sig är hur stor andel av potentiella kunder som kan förväntas nappa på erbjudandet. D.v.s. om man frågade 100 personer om de skulle vilja köpa produkten till angivet pris, hur många skulle då tacka ja?

Antagligen färre än man tror. Utfallet beror naturligtvis på produkten och hur man säljer in det men eftersom det ofta handlar om att kunden ska bli så engagerad att även denna vill bli en säljare eller åtminstone bli en återkommande kund som köper regelbundet eller köper någon form av abbonemang.

Även om man räknar på mellan 0,1 – 1 % som skulle kunna aktiveras är det antagligen högt räknat eftersom vissa antagligen inte är intresserad alls av den typ av produkt man säljer och vissa kan vara intresserad av produkten men väljer en annan produkt. Här handlar det alltså inte hur stor andel som man säljer till t.ex. på ett informationsmöte utan andelen av hela befolkningen. (Så om man kontaktar 100 slumpmässiga personer och 10 av dessa accepterar att komma på ett informationsmöte och en av dessa blir aktiv i nätverket handlar det alltså om 1 procent.

1 procent av Sveriges befolkning innebär ca 100 000 personer. 0,1 procent av Sveriges befolkning innebär ca 10 000 personer.

Om vi tittar på ett exempel som liknar pyramidspel där det handlar om att tjäna pengar på personer i flera led snarare än att sälja en produkt till många så kanske det handlar om att man tjänar pengar på fem personer i nedstigande led och att man behöver värva vardera fem personer som i sin tur värvar vardera fem personer.

I första ledet under grundaren skulle det då vara fem personer. Om de i sin tur värvar vardera fem personer osv. skulle antalet personer i respektive led se ut enligt följande:

5
25
125
625
3125
15 625
78 125

Även om du då bara har en person mellan grundaren av nätverket och dig själv så kommer alla eller nästan alla antalet personer i Sverige som antas vara intresserade av att ansluta att vara anslutna redan innan nivå fem under dig, lite beroende på om man räknar med att 0,1 eller 1 % av befolkningen kan tänkas vara intresserade av att ansluta. Om det är mindre än 0,1 procent ( 1 promille, tusendel) så blir det ännu tidigare.

Man kan ju då argumentera att många andra inte kommer att lyckas med att värva alla i sina led och det finns fler potentiella människor att ansluta under ens egna led, men på samma sätt kommer många av de som du har värvat antagligen vid någon punkt hoppa av, eller inte själva lyckas värva i nedstigande led. (Speciellt som det blir ännu svårare för dem att nå målet med antalet värvade).

I fallet där det mer handlar om traditionell försäljning som är organiserad i en direktförsäljningsmodell brukar man också kunna tjäna pengar på säljare under sig själv, men det fokuseras mer på inkomster från försäljning av produkterna.
Man kanske då räknar med att man behöver ha 50 personer som regelbundet köper produkten och bara tjänar pengar i ett till tre led under sig. Men det blir lite samma problematik med matematiken här. Även om man bara har en person mellan sig och grundaren av nätverket så kommer antalet personer som kan tänkas vara intresserade av produkten att snabbt bli uppnått eftersom varje säljare här lanske behöver 50 kunder för att nå önskad inkomstnivå.
Antalet personer i respektive led skulle då istället se ut enligt följande:
1
50
2500
125 000
Eller med andra ord så blir antalet personer som kan tänkas vara intresserade inom mycket färre led här eftersom varje person behöver så pass många kunder.

Visst finns det personer som lyckas tjäna pengar på den här modellen. Ofta har produkten som säljs ett relativt högt pris i förhållande till produkter som kan anses vara jämförbara, vilket ofta motiveras med just denna produkts förträfflighet.

Eftersom produkten ofta bara går att få tag på genom försäljning i nätverket så kan priset på produkten hållas uppe. Hur mycket säljarna tjänar på sitt engagemang beror alltså på hur stor andel av försäljningspriset som blir deras marginal, men ofta skulle personerna tjäna mer på att jobba som säljare genom ett mer traditionell upplägg eftersom säljarna i nätverksmarknadsföringen sällan lockas med att de får behålla så pass stor marginal utan snarare lockas med de pengar de kan komma att tjäna genom att deras värvade säljare också säljer produkterna.

Varningssignaler vid mlm och nätverksmarknadsföring

Det man ska titta på för att bedöma om ett relationsmarknadsföringsupplägg är oseriöst är t.ex. följande


Oskäliga startkostnader

Försäljningen bör inte bygga på dyra startpaket eller höga ingångskostnader.

Inget återköp av osålda produkter

En annan aspekt att titta på är om företaget köper tillbaka eventuella produkter som inte har sålts? Om så inte är fallet riskerar säljaren att bli sittande med stora mängder osålda produkter och då t.o.m. gå back på sitt engagemang. Speciellt om konceptet bygger på ett stort ingångsinköp eller löpande abbonemang på produkter.

Fokus på värvning snarare än försäljning

Titta på vad som företaget säljer primärt. Säljer man produkten eller säljer man nätverket (affärsmöjligheten)? Säljarens ersättning bör vara i relation till försäljningsvolym. Det bör alltså löna sig mer att ha en kund som köpt för 1000kr än än att ha 50 kunder som köpt för vardera 10kr.

Inget stöd, utbildning eller andra ersättningar från företaget.

Ett seriöst bolag värdesätter sina medarbetare. Hur ser stödet ut till säljare. Ingår det fri vidareutbildning eller måste man betala även för att vidareutbilda sig? Investerar bolaget pengar i dig? Dock ska man akta sig för om utbildningen blir alltför styrd, d.v.s. nästan sektliknande där ingenting får ifrågasättas och där allt styrs med järnhand uppifrån.

Mycket hemligheter kring produkten

Om produkten är alltför hemlig t.ex. kring vad den innehåller eller hur den tillverkas är det också en varningssignal.

Låg marginal

Den som jobbar som traditionell säljare får ofta en fast lön + en provisionsersättning. Eftersom nätverksmarknadsföraren normalt inte har en fast lön bör denne då istället behålla en mycket stor del av den summa som produkterna säljs för. För om man vill tjäna pengar utan att lägga ner alltför stort arbete så behöver man ändå ha en god marginal på det som man säljer.








Sälj bilen på Kvdbil

kvdbil är en oberoende marknadsplats som erbjuder trygghet för både köpare och säljare av begagnade bilar, båtar och fritidsfordon. På marknadsplatsen kvdbil.se kan du som privatperson och företagare sälja begagnade bilar och fritidsfordon.

Fördelarna är många. Du behöver varken tvätta, fotografera, visa upp eller annonsera din bil – det tar kvd hand om. Allt som säljs genom kvd genomgår dessutom ett oberoende test av professionella tekniker och resultaten dokumenteras och redovisas under varje objekt på webbplatsen.
Hela köp- och säljprocessen är fullständigt transparant, till fördel för såväl säljare och köpare. Båda parter kan följa budgivningen i realtid och omedelbart se när ett nytt bud läggs. Detta ger ett mer korrekt marknadspris i slutändan.


Allt man behöver göra är att ange bilens registreringsnummer och miltal för att starta en kostnadsfri intresseanmälan på Kvd. Anmälan är inte bindande. Väljer du sedan att gå vidaer tar Kvd hand om hela affären till dess att pengarna finns på säljarens konto. Kvd sköter allt pappersarbete och erbjuder prisvärda finansieringslösningar, garantier, försäkringar och transporter.

Varje år säljs över 25 000 bilar och fritidsfordon på Kvdbil.
Gör en intresseanmälan för att sälja din bil du också.

Robotrådgivare

Robotrådgivare vid kapitalplaceringar som använder AI-teknik vid val av fonder eller aktier har blivit lätt tillgänglig för allmänheten.

Robotrådgvning handlar alltså om att algoritmer ger förslag på fond eller aktieplaceringar utifrån marknaden och kundens sparhorisont och riskprofil.

Ett bolag inom robotförvaltning som blivit uppmärksammat är bl.a. Lysa där bl.a. finansmannen Christer Gardell, den tidigare finansministern Anders Borg och HM-chefen Karl-Johan Persson gått in som investerare i bolagets andra finansieringsrunda på 40 miljoner hösten 2018. När Lysa grundades 2015 av Patrik Adamson, Henrik Littecke och Emelie Andersson investerade bl.a. Nicklas Storåkers men först år 2017 var den tekniska plattformen färdig och alla tillstånd på plats. Sedan gick det snabbt. Vid årsskiftet 2018-2019 hade bolaget ca 10 000 kunder och över 1 miljard kronor i förvaltat kapital. Med nuvarande kostnadsbas måste man dock upp i ca 5 miljarder kronor för att bli lönsamma. Och man kan med samma plattform hantera upp till 50 miljarder kronor i förvaltat kapital.

Även robotrådgivarna Fundler och Opti var tidigt ute. Nätbankerna Avanza och Nordnet var inte sena att hänga på med sina robottjänster Avanza auto respektive Robosave som introducerades hösten 2017.

Även storbankerna har hakat på och slutet av 2017 lanserade Nordea sin robotrådgivare Nora.

Ett föregångsland är USA där det finns en mängd aktörer inom området och den största robotrådgivaren Betterment, som Stenbäcksfärens investmentbolag Kinnevik äger 16 % av, förvaltar över 100 miljarder kronor.

Robotsystemen baseras på modern portföljteori där tanken är att investeraren får bästa möjliga avkastning på sitt kapital genom fokus på portföljens diversifiering och sammansättning av olika tillgångar, istället för att leta upp och satsa på enskilda aktier samt att hålla nere förvaltningskostnaden genom att välja billiga indexfonder

Exempel på svenska robotrådgivare:


Opti
Lanserat 2016
Affärsmodell: Jämför nuvarande fonder med de bäst presterande. Erbjuder portföljförvaltning mot en avgift av upp till 0,9% årligen.
Ägare: Grundarna och Almi invest, Ann Grevelius m.fl.

Fundler (tidigare prime pilot)
Lanserat sommaren 2017
Affärsmodell: Sköter fondsparande och hjälper till att välja risknivå.
Årlig avgift: ca 0,7%

Waizer
Lanserat hösten 2017
Affärsmodell: Digital förvaltning som anpassas efter din situation och dina sparmål.
Årlig avgift: ca 0,5 %
Ägare: Grundarna och Benify.


Lysa
Lanserat våren 2017
Affärsmodell: Automatisk investeringstjänst som skräddarsyr och hanterar portföjen.
Årlig avgift: 0,3 – 0,4 % av det sparade kapitalet.
Ägare: Grundarna Patrik Adamson, Henrik Littecke och Emelie Andersson samt bl.a. Nicklas Storåkers, Christer Gardell, Anders Borg och Karl-Johan Persson.

Avanza Auto
Lanserat hösten 2017
Affärsmodell: Fondsparande i specialfonder för aktier, räntor och alternativa tillgångar som råvaror.
Årlig avgift: ca 0,5%
Kursutveckling 2018: -2,71 %

Robosave (Nordnet)
Lanserat hösten 2017
Affärsmodell: Automatiserad rådgivning för placering i börshandlade fonder, s.k. EFT.
Årlig avgift: 0,6 – 0,7 % per år.

Nora (Nordea)
Lanserat December 2017
Affärsmodell: Selektion från fem fonder med aktier respektive räntor med olika risknivåer.
Årlig avgift: 0,6 – 0,8



Låna ut till privatpersoner och få ränta på pengarna utan banken som mellanhand

Har du också tröttnat på nollränta på bankkontot?
Nu kan du låna ut till andra privatpersoner säkert genom lendify och få 6-7% ränta på pengarna efter ev. kreditförluster. Dessutom får du 500kr extra på kontot när du investerat 10 000 kr om du går via denna länken.

Du skapar enkelt konto med mobilt bankid och för över pengar till till lendify konto. Sedan kan du välja “autoinvest”  vilket betyder att systemet automatiskt sprider ut din investering på ett antal lån utifrån din valda placeringstid bland låntagare för att sprida risken  eller om du vill investera manuellt d.v.s. välja kreditvärdighet etc för de låntagare du lånar ut till.

Lendify har i grunden höga krav på låntagare angående inkomst och kreditvärdighet i grunden så generellt är kreditförlusterna små och sprids bland flera investerare vilket ger den relativt sett höga avkastningen.

Om man skulle behöva sina pengar i förtid kan man sälja sin investering på andrahandsmarknaden på lendifys plattform. Då kan någon annan investerare ta över utlåningen. På andrahandsmarknaden sker all handel mellan investerare på plattformen och lendify tar inte ut några avgifter varken från köpare eller säljare på andrahandsmarknaden.

Bli din egen bank och investera nu

Ett annat alternativ är brocc.
Brocc (tidigare Sparlån) är ett svenskägt företag lanserat 2016. Med en digital marknadsplats där konsumenter kan mötas direkt och utbyta finansiella tjänster utan dyra mellanhänder skapar brocc en enkel, trygg och smart lösning som skapar bättre och mer rättvisa villkor. Brocc är registrerat som Betalningsinstitut med tillstånd från Finansinspektionen att förmedla krediter och betalningar.

Skapa konto nu.

Extra pengar med svenska försvarets utlandsstyrka (utlandsmission)

Den som är utbildad inom sjukvård eller inom försvaret kan tjäna en rejäl extraslant genom att delta i Svenska försvarets utlandstyrka under en period, vanligtvis ett halvår. Förutom grundlönen får man ett Missionstillägg på ca 11 500 kr och ett utlandstillägg på 3 000 kr

Bl.a. är det en ständig brist på kompetent medicinsk personal vilket gör att lönerna på dessa placeringar också är mycket höga.
En specialistläkare kan tjäna en bra bit över 100 000 kronor per månad i grundlön.

Anledningen till läkarbristen är antagligen den halvårslånga tjänstgöringen.
En erfaren läkare har vanligtvis familj och karriär i Sverige att tänka på och det är då en lång tid att vara borta sex månader även om det ger några hundratusen extra på bankkontot när man kommer tillbaka.

Läkare är den högst betalda yrkesgruppen av alla i den svenska styrkan och tjänar nästan dubbelt så mycket som juristerna som kan tjäna mellan 50 000 och 60 000 kr Därefter kommer prästerna med 45 000 och sjuksköterskorna med 40 – 42 tusen kronor i månaden.

En skyttesoldat får vanligtvis mellan 20 – 25 000 kronor i månaden i grundlön.

Men enligt Officersförbundet orsakar de stora löneskillnaderna ingen osämja bland manskapet i Afghanistan.

För soldaterna så är det ju helt avgörande att det finns fungerande sjukvård och är mån om att den bästa vården finns på plats om något skulle hända.

Grundlön kr/mån

Specialistläkare
120 000

Läkare
95 000

Jurist
55 000

Präst
45 000

Sjuksköterska
41 000

Militärpolis
34 000

Chef fordonsunderhåll
29 500

1:e kock
26 900

Förare
25 000

Spanare
25 000

Minsöksoldat
37 700

IT-säkerhetschef
36 700

Förrådsman
21 500

Skyttesoldat
21 500

Lönetillägg (gäller alla)
Missionstillägg: 11 500
Utlandstillägg: 3 000

Att tänka på innan du tar sms lån

 

Snabblånets eller sms-lånets främsta fördel är uppenbar. Du får pengarna i handen snabbt! Ett sms-lån kan du använda för att täcka en akut brist i ekonomin, den där räkningen du inte väntade dig, för komplettering av kläder eller sportutrustning för barnen, för den eller de tusenlappar som saknas till resan – ja till vad som helst. Du ansöker via nätet eller sms och sedan kan du ha pengarna i handen inom så kort tid som bara några timmar.

Snabblånet är en produkt som fyller ett behov, det är helt klart. Det finns inget annat sätt att skaffa fram pengar snabbt, om du inte har en vän eller familjemedlem som kan ge ett mindre handlån. Som för alla andra produkter som har med pengar att göra bör du dock även för snabblån tänka på några saker innan du skickar in en låneansökan. Här är två punkter att fundera på.

Behöver du verkligen låna?

När du tar ett lån drar du på dig två förpliktelser. Du ska betala tillbaka lånet i rätt tid och till rätt belopp med räntor och avgifter inkluderade. När du får pengarna i handen kan det vara lätt att glömma bort att det kommer en dag då du måste uppfylla dina skyldigheter gentemot långivaren.

Det är alltid bättre att inte låna. Det är billigare att använda egna pengar eftersom du inte behöver betala någon ränta och heller inga avgifter. Om du kan skjuta på utgifterna en stund så att du har möjlighet att betala med egna pengar, sparar du faktiskt pengar i längden. Framför allt gäller det att vara lite försiktig med snabblån till konsumtion. En riktlinje är att bara ta snabblån för utgifter som är akuta.

Jämför priser

Ibland finns ingen annan utväg ur en ekonomisk knipa än att låna pengar. När så är fallet ska du givetvis inte betala för mycket i onödan. Det kan vara en ganska stor differens mellan den billigaste långivaren och den dyraste. Även för ett lån på bara några tusenlappar kan skillnaden vara flera hundralappar. För lån på upp emot 10 000 kr kan skillnaden räknas i över 1000 kr.

Priset för ett snabblån består dels av räntor, och dels av avgifter. Du bör, förutom att se till att hitta det billigaste totalpriset, även se till att priset framför allt består av räntekostnader. Ränta på lån är nämligen avdragsgill. Vad det innebär är att du får tillbaka en del av kostnaden för ditt snabblån på skatten.

Fegt förslag om amorteringskrav spär på bostadsbubblan.

Våren 2015 lade finnansinspektionen (FI) fram ett förslag på amorteringskrav för att minska de svenska hushållens skuldbörda. Förslaget drogs sedan tillbaka p.g.a. juridiska tveksamheter efter att Kammarrätten i Jönköping kritiserat det.

Istället kom Regeringen den 5 september 2015 överens med Vänsterpartiet och alliansen om att den 1 maj 2016 införa ett amorteringskrav för personer som tar nya bolån. Precis som i Finansinspektionens tidigare förslag omfattas inte gamla lån av kravet. Den som lånar till köp av en nyproducerad villa eller lägenhet omfattas inte heller av amorteringskravet.

Undantag från amorteringskravet kan även bli aktuellt vid “särskilda skäl”, enligt regeringens promemoria. Det kan gälla vid exempelvis arbetslöshet, sjukdom, skils­mässa eller närståendes dödsfall.

Men förslaget är lika fegt och tandlöst som regeringens ovilja att slopa räntebidraget och denna rädsla för att sätta nuvarande bolånetorskar i klistret förvärrar situationen på bostadsmarknaden.

Man kan tänka sig att priserna kommer att stiga ytterligare något fram till maj 2016 eftersom många inte inser att ett bostadslån är ett lån som ska betalas tillbaka, utan tittar bara på vad lånet kostar genom att titta på räntan. Sedan kommer bostadspriserna antagligen att sjunka eftersom käpare inte har råd att betala de höga priserna med den nya kalkylen. Sedan när räntorna stiger kommer priserna att sjunka ännu mer, speciellt på bostadsrätter eftersom höjda räntekostnader ger bostadsrättsinnehavare både höjd räntekostnad och månadsavgift eftersom bostadsrättsföreningens lån också får höjda räntor. Då kommer många att bli tvungna att sälja eftersom lånen överstiger bostadsrättens värde, och en ökad tillgång i en marknad där få vill köpa kommer göra att priserna minskar ännu mer. Bostadsbubblan har spruckit.

Att betala extra avgifter som administrationsavgift, expeditionsavgift och fakturaavgift eller inte

Ofta är det irriterande att behöva betala extra avgifter som  administrationsavgift, expeditionsavgift och fakturaavgift.

Och många frågar sig om man verkligen behöver betala dessa. Det kan ju verka lite löjligt att betala för att få betala.

Om man behöver betala en fakturaavgift eller administrativ avgift eller inte beror på vad avtalet mellan parterna säger.  Om ni kommit överens om ett pris är det det som gäller, men när man handlar i t.ex. en webbshop finns det ofta allmänna villkor som man godkänner när man gör sin beställning och om det där står att en fakturaavgift tillkommer så är det det som gäller.


Men det är en bra ide att kontakta butiken, istället för att bara betala fakturan utan fakturaavgiften. En del har olika betalningsalternativ där man kan slippa en fakturaavgift om man väljer t.ex. e-faktura istället för pappersfaktura.  Om man bara vägrar betala fakturaavgiften finns risken att man får  en ny faktura med både aviserings- och påminnelseavgift.

Är avgiften inte avtalad kan du bestrida den, men då måste du kunna bevisa att den inte fanns i avtalet från början. Har du börjat betala avgiften t.ex. i ett abonnemang räknas det som att du accepterar den, och då kan du inte vägra när nästa faktura kommer.

 

 

Låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation

Stora delar av OECD har i dag låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation. I flera fall är också statsskulden hög. För att komma till rätta med de ekonomiska problemen bedriver länderna en expansiv penningpolitik. Den inkluderar penning-politiska lättnader som innebär att centralbankerna på olika sätt försöker få ut mer pengar i systemet, företrädesvis genom att köpa statsobligationer. Amerikanska centralbanken Fed sänkte styrräntan till 0,25 procent redan år 2009 och där har den legat sedan dess.  Den europeiska centralbanken ECB, som länge var tveksam till kvantitativa lättnader, QE, beslutade i slutet av 2014 att köpa statspapper för 60 miljarder euro i månaden. Japan började redan på 1990-talet att trycka mer pengar och den nuvarande premiärministern Shinzo Abe har sedan dess dopat ekonomin ytterligare. I oktober 2014 utökades programmet till 80 000 miljarder yen.

Trots att USA, Japan och en rad länder inom EU har höga statsskulder kombineras de penningpolitiska lättnaderna med en styrränta på eller nära 0 procent. Syftet är att uppmuntra till konsumtion och investeringar.

År 1936, under den stora depressionen, sammanfattade John Maynard Keynes sina teorier i The General Theory of Employment, Interest and Money. Den brittiske ekonomen hävdade att den uteblivna tillväxten berodde på för låg efterfrågan på varor och tjänster. För att få upp efterfrågan förordade han en expansiv och kontracyklisk finanspolitik, det vill säga att staten, under dåliga år, skulle acceptera ett underskott i budgeten och låna pengar för att bygga exempelvis bostäder och investera i infrastruktur. Det skulle skapa såväl ökad efterfrågan som nya jobb och på så sätt skulle staten undvika djupare nedgångar i ekonomin. Underskotten i statsbudgeten skulle sedan kompenseras med överskott när tiderna var bättre.

John Maynard Keynes teorier visade sig svåra att följa i praktiken, i varje fall fullt ut. USA, stora delar av Europa och Japan har under efterkrigstiden som regel haft tillväxt. Ändå har dessa ekonomier haft underskott i budgeten de flesta åren.

Att låna i dåliga tider är inte svårt. Att ta ut högre skatter och skära i utgifterna i högkonjunktur för att samla i ladorna är desto tuffare. Dels av oro för att sätta käppar i hjulet för uppgången, dels för att besluten är impopulära, något som politiker undviker.

Men det var inte bara svårigheten att göra praktik av teorin som väckte kritik. En del ekonomer hävdade att keynesianism bidrog till att rättfärdiga budgetunderskott, vilket gjorde att politiker fortsatte att spendera, istället för att ta tag i underliggande problem. När flera länder under 1970-talet drabbades av stagflation, recession kombinerat med hög inflation, ifrågasattes Keynes teorier alltmer.

Det gav så småningom upphov till att monetarism, med den amerikanska nationalekonomen och nobelpristagaren Milton Friedman som förgrundsgestalt, erövrade världen. Monetaristerna är tveksamma till att politiker ska, eller snarare, kan, göra något åt den samhällsekonomiska balansen. De har i stället en stark tro på marknadens förmåga att sköta ekonomin. Om den behöver stabiliseras beror det på att politiker, byråkrater och fackföreningar ingripit och förstört marknadens funktionssätt. Statens uppgift bör istället vara att sträva efter pris-stablitet, för att skapa förutsägbarhet i systemet. Prisstabiliteten skulle upprätthållas genom att kontrollera mängden pengar, för penningmängden ansågs tätt sammanflätad med inflationen.

Även Milton Friedmans teorier visade sig dock vara svåra att följa i praktiken. USA är ett exempel. När USA stod inför en ekonomisk kris sänktes räntan av centralbanken Federal Reserve, Fed. Men sedan höjdes räntan inte tillbaka till de nivåer den låg på före krisen. Även i Europa var räntorna låga.

Sverige har varit duktigare på att praktisera Milton Friedmans teorier. År 2010, efter den stora finanskrisen, var den svenska tillväxten tillbaka, sysselsättningen på väg upp och bankernas utlåning i gång. Fastighetsmarknaden blomstrade och budgeten var i balans. Den 30 juni 2010 höjde Riksbankens direktion, med chefen Stefan Ingves i spetsen, styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Den fortsatte sedan att höjas fram till sommaren 2011, upp till 2,0 procent.

–Enligt vår räntebana, så som vi ser det just nu, kommer reporäntan att ligga någonstans mellan 3,5 och 4,0 procent i slutet av 2014, sa Stefan Ingves då.

Beslutet var inte okontroversiellt. Arbetslösheten var fortfarande hög och inflationen låg. Ledamöterna i riksbanksdirektionen var oeniga. Enligt de så kallade ränteduvorna har räntepolitiken stått Sverige dyrt. Enligt dem har räntehöjningarna har stramat åt ekonomin i onödan.

Tillväxtprognoserna justeras ner varje kvartal och Sverige är på väg mot deflation.

Även Milton Friedmans teorier har således visat sig vara svåra att leva efter i praktiken och ifrågasätts allt oftare. Lars Jonung, professor emeritus på Lunds universitet, och flera andra anser att inflationsmålet bör frångås under perioder.

 

Penningpolitiska lättnader och nollränta har samma syfte: att få ut mer pengar i ekonomin. I teorin bör den historiskt låga styrräntan öka företagens villighet att investera, eftersom de kan finansiera sig billigt och därmed snabbt räkna hem investeringarna. Men hur är det i praktiken? Det land där det prövats längst i modern tid är som sagt Japan.

När den glödheta bostads- och fastighetsmarknaden började falla under 1980-talets sista år hotades landets finansiella system. Bankerna stod inför enorma kreditförluster, de största dittills i världshistorien.

Något strukturellt och gediget städjobb gjordes aldrig. I stället för att skriva av kreditförlusterna låg de kvar i banksystemet, som tvingades dra ned utlåningen kraftigt.

I stället försökte centralbanken Bank of Japan stimulera ekonomin med kapitalinjektioner och allt lägre styrränta. Staten uppmanades låna mer pengar, vilket resulterade i att hälften av budgeten lånades upp. Men företagens investeringar förblev låga, hushållen sparade alltmer i stället för att konsumera och BNP-tillväxten har varit låg de senaste 20 åren.

I slutet på 1990-talet sänktes styrräntan till noll, utan att det hjälpte nämnvärt. Den japanska ekonomin befann sig i dvala med låg inflation och låg tillväxt. Japan har i dag en statsskuld på över 240 procent av BNP. En fjärdedel av statens utgifter är räntebetalningar.

För att bryta mönstret lanserade premiärminister Shinzo Abe i december 2012 en ännu mer expansiv finans- och penningpolitik som kombinerat med strukturella reformer kom att kallas Abenomics. Hittills har den inte varit så framgångsrik som förespråkarna hoppades på.

För att inte ruinera landet höjdes i fjol momsen, vilket minskade konsumtionen och fick Japans BNP att sjunka kraftigt. Tillväxten har nu kommit igång igen nu, om än mycket försiktigt.

Samtidigt som Japan tuffade på med nollränta, låg tillväxt och deflation, hamnade USA och Europa i kris. Situationen var inte helt olik den japanska. En kreditbubbla ledde till krasch på bostadsmarknaden följt av kraftigt stigande statsskulder.

Trots att det japanska exemplet på att keynesiansk politik knappast fungerar, så försöker sig USA och Europa nu på samma trick. Amerikanska centralbanken Fed sänkte styrräntan till 0,25 procent redan år 2009 och där har den legat sedan dess. ECB:s styrränta ligger sedan tidigt i höstas på 0,05 procent. Och i slutet på oktober förra året var det alltså Sveriges tur att införa nollränta.

Det finns också de som hävdar att dagens låginflationsmiljö är naturlig. När asiatiska tigrar och andra tillväxtländer, med mycket lägre produktionskostnader, svämmar över världen med varor, är det rimligt att inflationen är låg.

Risken är att hela västvärlden blir ett Japan. Det allvarligaste är att pengarna, trots nollräntan, inte letar sig ut i den verkliga världen. I alla fall inte i den utsträckning som skulle behövas. I stället används de billiga lånen till att spekulera på aktiemarknaden och köpa bostäder – inte till konsumtion av varor och tjänster. Och då ökar risken för en kreditbubbla som till slut spricker.