Använda ”Big data” för att förutspå t.ex. vem som vinner melodifestivalen

Man kan använda ”big data” för att förutsäga vinnaren av t.ex. Melodifestivalen, men med väsentliga begränsningar. Modern teknik och dataanalys kan ge indikationer och sannolikheter, men ingen metod kan med säkerhet förutsäga utfallet. Forskning visar att olika big data-metoder har varierande träffsäkerhet – från omkring 50% för enkla metoder upp till över 90% för avancerade kombinationer – men musiktävlingar som Melodifestivalen påverkas av så många komplexa faktorer att perfekta förutsägelser är omöjliga.

Jämförelse av olika big data-metoders prediktionsnoggrannhet för att förutsäga musiktävlingsvinnare

Big data-metoder för att förutsäga Melodifestivalen

Social media-analys och sentimentanalys

En av de mest använda metoderna för att förutsäga tävlingsresultat är att analysera ”Big Social Data” – data från sociala medier som Twitter/X, TikTok, Instagram och Facebook. Genom sentimentanalys kan forskare mäta hur positivt eller negativt folk diskuterar olika bidrag, räkna antalet omnämnanden och spåra buzz kring artister.

Studier visar att social media-sentimentet har använts för att förutsäga olika händelser, inklusive politiska val och Eurovision Song Contest. En AI-modell från Microsoft Research använde data från prediction markets, opinionsundersökningar, historiska trender och sociala medier för att 2013 korrekt förutsäga att Danmark skulle vinna Eurovision med 54% sannolikhet. Liknande metoder har använts för att analysera val – som Donald Trumps seger 2016, där traditionella opinionsundersökningar misslyckades men vissa sociala medieanalyser lyckades.

Dock har sentimentanalys på sociala medier betydande begränsningar. Forskning visar att noggrannheten för sentimentanalysmodeller varierar mellan 48-60% när de tillämpas på social media-texter. VADER-modellen, som ofta används för sentiment på Twitter, uppnår cirka 60% noggrannhet, medan mer avancerade modeller som BERT når 55%. Problemet är att dessa modeller har svårt att förstå sarkasm, ironi, slang och det informella språk som dominerar sociala medier.

Spotify-streaming och musikdata

Spotify-streamingdata har blivit en allt viktigare datakälla för att förutsäga låtpopularitet. Forskare har utvecklat maskininlärningsmodeller som analyserar audioegenskaper från Spotify – som danceability, energy, tempo, acousticness, loudness och andra mätbara attribut – för att förutsäga om en låt kommer bli framgångsrik.

En studie från 2025 som analyserade Spotify Top 200-listorna visade att Random Forest- och XGBoost-modeller kunde uppnå en noggrannhet på 95-97% när de förutsåg vilka låtar som skulle nå framgång på listorna. Även när forskarna exkluderade streamingantal och historisk ranking behhöll modeller som enbart baserades på audioattribut en betydande prediktiv kraft.

En annan studie som undersökte Spotify-data och musikpopularitet fann dock att de flesta audioegenskaper – inklusive acousticness, danceability, duration, energy, instrumentalness och speechiness – inte var särskilt starka prediktorer för en låts popularitet. Detta understryker att även om tekniska musikegenskaper kan mätas och analyseras, så kan popularitet inte tillskrivas enbart kvantifierbara akustiska element.

YouTube-visningar och online-engagemang

YouTube-visningar används ofta som en indikator på buzz och intresse för Eurovision- och Melodifestivalenbidrag. Fans försöker dra slutsatser om vilka bidrag som kommer lyckas baserat på hur många som tittar på de officiella videorna.

Men forskning och historisk data visar att YouTube-visningar från Eurovisions officiella kanal inte är särskilt pålitliga för att förutsäga vinnare. Ett problem är att olika länder använder olika plattformar – i Sverige är Spotify dominerande medan italienare tenderar att använda YouTube mer, vilket gör direkta jämförelser vilseledande. Dessutom reflekterar YouTube-visningar ofta redan etablerade artisters fanbase snarare än ny popularitet eller faktisk röstningsmönster.

Bettingodds och prediction markets

Bettingodds har länge använts som en approximation för vem som kommer vinna musiktävlingar. Odds baseras på ”wisdom of the crowd” – den aggregerade åsikten från tusentals personer som satsar pengar på olika utfall.

Historiskt har bettingodds visat blandade resultat för Eurovision. En analys av Eurovision mellan 2018-2022 visade att oddsen hade en framgångsgrad på cirka 81% för att förutsäga vilka som skulle kvalificera sig från semifinalerna, men betydligt lägre noggrannhet för att identifiera top 10 i finalen. År 2019 lyckades oddsen bara förutsäga 70% av top 10-placeringarna korrekt, och 2018 var det bara 40%.​​

För Melodifestivalen 2025 förutsåg bettingodds att Måns Zelmerlöw skulle vinna med 59% sannolikhet, följt av KAJ med 21%. I verkligheten vann KAJ tävlingen, vilket visar att oddsen kan ha fel, särskilt när det finns stark momentum och social media-buzz för en underdog.

Ett fundamentalt problem med prediction markets är ”herd behavior” – människor följer varandras satsningar vilket kan skapa självförstärkande loopar och felaktiga prediktioner. Dessutom fungerar prediction markets sämre för subjektiva händelser som musiktävlingar jämfört med mer objektiva händelser.

Maskininlärning och avancerade modeller

Audio feature-baserad maskininlärning

Forskare har använt maskininlärning för att analysera ljudegenskaper och förutsäga låtframgång. En studie från 2021 undersökte hur granulär akustisk data från Spotify kunde förbättra förutsägelser av top-10-hits. Studien visade att inkluderandet av detaljerade audioegenskaper – som kan extraheras genom musikintelligensteknik – ökade prediktiv förmåga jämfört med att bara använda grundläggande metadata.

En annan forskningsstudie använde konvolutionella neurala nätverk (CNN) för att förutsäga musikspårs popularitet och uppnådde en imponerande noggrannhet på 95,68%. Modellen kombinerade audioegenskaper med metadata och social media-variabler från Spotify.

Dock visar forskning också att maskininlärningsmodeller lider av flera problem. Overfitting – när en modell lär sig träningsdata för väl och inte generaliserar till ny data – är ett stort problem särskilt i big data-applikationer med många inputvariabler. Modeller kan också uppvisa bias och diskriminering baserat på vilken träningsdata som använts.

Neurophysiologisk data och hjärnresponser

Den mest avancerade och noggranna metoden för att förutsäga hit-låtar använder neurophysiologisk data – alltså hjärnaktivitet hos lyssnare. Forskare vid Claremont Graduate University utvecklade en metod där de mätte hjärnresponser hos 33 personer medan de lyssnade på ny musik, och använde sedan maskininlärning för att analysera denna data.

Resultaten var anmärkningsvärda: modellen kunde identifiera hit-låtar med 97% noggrannhet. Forskarna förklarade att ”hjärnaktiviteten hos 33 personer kan förutsäga om miljontals andra kommer lyssna på nya låtar”. Denna metod överträffar kraftigt traditionella metoder som bara når omkring 50% noggrannhet.

Men denna metod har uppenbara praktiska begränsningar – den kräver specialiserad neurologisk utrustning och kan inte enkelt skalas upp för att analysera alla bidrag i realtid under en tävling som Melodifestivalen.

Eurovision-specifika prediktionsmodeller

Forskare har utvecklat specifika modeller för att förutsäga Eurovision och Melodifestivalen. Turing Institute i Storbritannien utvecklade tre modeller av ökande komplexitet för att förutsäga Eurovision 2023, inklusive en Bayesian-regressionsmodell och en maskininlärningsmodell. Alla tre modellerna förutsåg samma top tre – Italien, Ukraina och Sverige – men i olika ordning.

En doktorand vid Queen Mary University of London, Kasia Adamska, utvecklade en AI-modell som korrekt förutsåg att Schweiz skulle vinna Eurovision 2024. Hennes tillvägagångssätt använde data för att förstå vad som bidrar till en låts framgång i listorna och i en kontext som Eurovision.

Ett annat tillvägagångssätt är crowd-sourced simuleringar där forskare samlar in fanprediktioner och kör 100 000 simuleringar av tävlingen med justering för historiska röstningsmönster, diaspora-röstning och running order-effekter. Denna metod uppnådde 81% noggrannhet för semifinal-kvalifikationer 2024.

Utmaningar och begränsningar

Mänskligt beteende är svårt att förutsäga

En fundamental utmaning är att mänskligt beteende, särskilt i estetiska sammanhang som musikval, är komplex och kan inte alltid kvantifieras. Även om AI kan förutsäga sannolikheter för mänskliga handlingar baserat på historisk data, beror noggrannheten starkt på datakvaliteten och är aldrig felfri.

Forskning visar att algoritmer har svårt att modellera sällsynta och oväntade händelser, såsom last-minute game-changing plays eller stora överraskningar. I sportsammanhang är utfall påverkade av många realtidsvariabler som inte kan fångas tillräckligt i strukturerade dataset. Samma princip gäller för Melodifestivalen – oväntade scenhändelser, tekniska problem, eller en artists sjukdom kan helt förändra utfallet.

Bias och diskriminering i data

Big data-algoritmer kan uppvisa bias och diskriminering baserat på faktorer som geografi, ålder, kön och socioekonomisk status. Biased algoritmer kan förstärka existerande ojämlikheter och undergräva förtroendet för automatiserade beslutssystem.

Ett specifikt problem för träningsdata är att den ofta inte är representativ. Om maskininlärningsmodeller tränas på data som huvudsakligen representerar vissa demografier eller musikgenrer, kommer deras förutsägelser vara mindre tillförlitliga för underrepresenterade kategorier. För Melodifestivalen innebär detta att modeller tränade på tidigare års data kan missa nya trender eller icke-traditionella bidrag.

Overfitting och generaliseringsproblem

Overfitting är ett omfattande problem i maskininlärning där modeller presterar utmärkt på träningsdata men dåligt på ny, oseend data. Detta är särskilt problematiskt i big data-applikationer som använder många inputvariabler.

När modeller tränas på historisk Melodifestival-data kan de lära sig specifika mönster från tidigare år som inte gäller för framtida tävlingar. Musiktrender förändras snabbt, och vad som fungerade 2015 kan vara förlegat 2025. Algoritmer vet bara det förflutna, och skillnaden mellan träningsdata och framtida data skapar betydande svårigheter.

Kontext och externa faktorer

Melodifestivalen påverkas av många faktorer bortom mätbara audioegenskaper och social media-buzz. Röstningssystemet är komplext – sedan 2019 delas publikröstningen in i åtta grupper (sju åldersgrupper via app plus telefon), och dessutom finns internationella jurys från åtta länder.

Detta innebär att olika demografiska grupper kan ha helt olika preferenser. I Melodifestivalen 2025 visade Aftonbladets undersökning att åldersgruppen 60-74 rankade Maja Ivarsson först medan KAJ hamnade på åttonde plats, medan yngre grupper (16-44 år) rankade KAJ först. Dessa komplexa demografiska dynamiker är svåra att fånga i enkla prediktionsmodeller.

Dessutom spelar faktorer som scenframträdande, kameravinklar, belysning, och artistens karisma enorma roller – aspekter som är extremt svåra att kvantifiera i förväg.

Självuppfyllande profetior och feedback-loopar

Ett ytterligare problem är att förutsägelser inte bara speglar framtiden – de formar den aktivt. När bettingodds eller AI-modeller förutsäger en viss vinnare kan detta påverka hur människor röstar, vilket skapar självuppfyllande profetior. Detta fenomen gör det svårt att bedöma om en förutsägelse var korrekt på grund av modellens noggrannhet eller på grund av dess inflytande på beteende.

Melodifestivalen 2025: Ett fallstudie

Melodifestivalen 2025 är ett perfekt exempel på big datas möjligheter och begränsningar. Bettingodds favoriserade starkt Måns Zelmerlöw att vinna med odds på 1,45. Han hade alla fördelar – etablerad artist, tidigare Eurovision-vinnare, och stark jury-appeal.

Men KAJ, ett relativt okänt band som startade på de lägsta oddsen, uppvisade explosiv tillväxt i sociala medier och Spotify-streaming efter sin deltävling. Deras låt ”Bara bada bastu” blev viralt populär på TikTok och bland yngre åldersgrupper. KAJ vann slutligen finalen med 164 poäng (90 från publiken och 74 från juryn) jämfört med Måns Zelmerlöws 157 poäng.

Detta visar att även om big data kan identifiera trender och momentum – som KAJs växande Spotify-streams och social media-engagemang – är det fortfarande svårt att exakt förutsäga hur detta kommer översättas till faktiska röster på tävlingsdagen. Dessutom överraskade resultatet många, eftersom några metoder fångade upp KAJs snabba momentum tillräckligt snabbt för att justera förutsägelser.

Praktiska tillämpningar och rekommendationer

Kombinera flera datakällor

Forskning visar konsekvent att kombinationen av olika big data-källor ger bättre resultat än att förlita sig på en enskild metod. Ett effektivt tillvägagångssätt skulle inkludera:

  • Bettingodds för crowd wisdom
  • Spotify-streamingdata för popularitetstrender
  • Social media sentiment för buzz och engagemang
  • Demografisk analys för att förstå olika åldersgrupper
  • Historisk röstningsdata för mönster

Realtidsövervakning och anpassning

Eftersom momentum kan ändras snabbt, särskilt efter att bidrag framförs i deltävlingar, krävs kontinuerlig realtidsövervakning av alla datakällor. System som kan snabbt detektera förändringar i sentiment och engagemang är mer värdefulla än statiska förutsägelser gjorda före tävlingen börjar.

Erkänn osäkerhet och begränsningar

Alla prediktionsmodeller bör inkludera mått på osäkerhet. Istället för att säga ”Artist X kommer vinna”, bör modeller säga ”Artist X har 60% sannolikhet att vinna baserat på nuvarande data, med en konfidensintervall på ±15%”. Detta är särskilt viktigt eftersom musiktävlingar har hög inneboende osäkerhet och påverkas av många okontrollerbara faktorer.

Man kan använda big data för att förutsäga vem som kommer vinna Melodifestivalen, men med betydande förbehåll. Moderna metoder – särskilt kombinationer av maskininlärning, streaming-data, social media-analys och bettingodds – kan ge noggrannhet mellan 60-85% beroende på tillvägagångssätt och omständigheter. De mest avancerade metoderna, som använder neurophysiologisk data, kan nå 97% noggrannhet men är inte praktiskt genomförbara i stor skala.​

De största utmaningarna inkluderar:

  • Mänskligt beteende är komplext och inte helt kvantifierbart​
  • Musiktävlingar påverkas av subjektiva faktorer som scenframträdande och karisma​
  • Data kan vara biased och inte representativ​
  • Modeller lider av overfitting och generaliseringsproblem​
  • Självuppfyllande profetior kan förvrida resultat​

Trots dessa begränsningar är big data ett värdefullt verktyg för att uppskatta sannolikheter och identifiera trender. Spelbolag, medier och fans kan använda dessa metoder för att få insikter, men ingen bör förvänta sig perfekta förutsägelser. Som Melodifestivalen 2025 visade kan overraskningar fortfarande hända – och det är just dessa oväntade vändningar som gör tävlingar som Melodifestivalen så spännande att följa.

Källor:

  1. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1445343/FULLTEXT01.pdf
  2. https://www.psu.edu/news/social-science-research-institute/story/social-media-buzz-may-predict-election-results-earlier
  3. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051241298449
  4. https://www.silicon.co.uk/workspace/eurovision-big-data-microsoft-research-116561
  5. https://www.bbc.com/news/election-us-2016-37942842
  6. https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1890072/FULLTEXT02.pdf
  7. https://mediawatcher.ai/blog/twitter-sentiment-analysis/
  8. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167923621000452
  9. https://arxiv.org/html/2508.11632v1
  10. https://www.scitepress.org/Papers/2024/133300/133300.pdf
  11. https://arxiv.org/abs/2508.11632
  12. https://carleton.ca/news/story/big-data-predict-song-popularity/
  13. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1ko19is/predicting_televote_with_views_on_youtube/
  14. https://wiwibloggs.com/2017/03/28/youtube-views-predict-win-robin-bengtsson-march-28th/183250/
  15. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1laeywn/esc_2025_if_it_was_ranked_by_spotify_streams_one/
  16. https://eurovisionworld.com/odds/eurovision
  17. https://eurovisionworld.com/odds/melodifestivalen-top-3
  18. https://eurovisionworld.com/odds/melodifestivalen
  19. https://wiwibloggs.com/2021/04/02/smarkets-prediction-market-has-malta-as-the-eurovision-2021-winner/263897/
  20. https://www.aussievision.net/post/eurovision-odds-how-accurate-are-they
  21. https://www.youtube.com/watch?v=RzP_KaLMeZE
  22. https://www.betting.se/melodifestivalen-odds
  23. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1j2ffbf/melodifestivalen_2025_jury_and_tele_odds_has/
  24. https://igamingexpress.com/polymarket-predictions-are-they-really-that-accurate/
  25. https://arxiv.org/pdf/2505.07280.pdf
  26. https://researchoutreach.org/articles/predictive-analytics-world-big-data-application-targeting-decisions/
  27. https://www.esann.org/sites/default/files/proceedings/legacy/es2018-7.pdf
  28. https://harvardonline.harvard.edu/blog/pros-cons-big-data
  29. https://newmathdata.com/blog/the-problem-of-overfitting-in-machine-learning
  30. https://towardsdatascience.com/overfitting-in-ml-avoiding-the-pitfalls-d5225b7118d/
  31. https://www.frontiersin.org/news/2023/06/20/machine-learning-identify-hit-songs
  32. https://blog.getimmersion.com/blog/machine-learning-helps-researchers-identify-hit-songs-with-97-accuracy
  33. https://www.turing.ac.uk/blog/can-data-science-help-us-predict-winner-eurovision-2023
  34. https://www.qmul.ac.uk/eecs/news-and-events/news/items/eecs-phd-students-ai-model-to-predict-eurovision-result-.html
  35. https://www.qmul.ac.uk/eecs/news-and-events/news/items/eecs-phd-researcher-predicts-eurovision-winner-.html
  36. https://escinsight.com/2025/04/08/what-100000-eurovision-simulations-tell-us-about-basel/
  37. https://escinsight.com/2025/05/12/after-rehearsals-who-are-people-predicting-will-win-the-song-contest/
  38. https://www.hiig.de/en/myth-ai-can-accurately-predict-and-optimize-human-behavior/
  39. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0747563224001134
  40. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12453701/
  41. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2307596120
  42. https://www.geeksforgeeks.org/machine-learning/underfitting-and-overfitting-in-machine-learning/
  43. https://artificialcommunication.mitpress.mit.edu/pub/m8xpxiru
  44. https://en.wikipedia.org/wiki/Voting_at_Melodifestivalen
  45. https://en.wikipedia.org/wiki/Melodifestivalen_2025
  46. https://escinsight.com/2022/02/05/questions-answers-guide-first-melodifestivalen/
  47. https://wiwibloggs.com/2025/03/03/poll-who-should-win-melodifestivalen-2025-in-sweden/283884/
  48. https://www.gmap.com/gmap-predicts-eurovision-winner
  49. https://scholarship.law.gwu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2960&context=faculty_publications
  50. https://eurovoix.com/2024/10/23/sweden-melodifestivalen-2025-artist-rumours-gather-pace/
  51. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7553883/
  52. https://arxiv.org/html/2508.07408v1
  53. https://imerit.net/resources/blog/a-comprehensive-introduction-to-uncertainty-in-machine-learning-all-una/
  54. https://www.muleml.com/en/blog/prediction-uncertainty/
  55. https://www.dataversity.net/articles/limitations-predictive-analytics-lessons-data-scientists/
  56. https://www.dagensmedia.se/digitalt/tech/mediehusen-och-mediebyraerna-om-synen-pa-ad-och-martechmarknaden-och-hur-de-anvander-tekniken/
  57. https://www.regeringen.se/contentassets/d9e443d926cb4ee4abcc58de7976c001/ett-reklamlandskap-i-forandring–konsumentskydd-och-tillsyn-i-en-digitaliserad-varld-sou-20181.pdf
  58. https://www.studocu.com/sv/document/lunds-universitet/marknadsforing/professionell-marknadsforing-sammanfattning/78072564
  59. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:936975/FULLTEXT01.pdf
  60. https://escinsight.com/2022/02/05/explaining-understanding-predicting-new-melfest-voting-system/
  61. https://pellesnickars.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/11/massmedieproblem.pdf
  62. https://www.robertlangstrom.se/se-in-i-framtiden/
  63. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/70806/Thesis.pdf
  64. https://www.webfx.com/blog/social-media/simple-success-metric-social-media-promotions/
  65. https://blog.littledotstudios.com/en-gb/news-views/using-data-to-predict-eurovision
  66. https://cepr.org/voxeu/columns/twitter-sentiment-and-stock-market-movements-predictive-power-social-media
  67. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1594906/FULLTEXT01.pdf
  68. https://numerous.ai/blog/big-data-sentiment-analysis
  69. https://ijirt.org/publishedpaper/IJIRT176008_PAPER.pdf
  70. https://www.reddit.com/r/MachineLearning/comments/d6uy4q/d_ai_competitions_dont_produce_useful_models/
  71. https://sentic.net/sentiment-analysis-for-dynamic-events.pdf
  72. https://eurovisionfun.com/en/tag/melodifestivalen-2025-en/
  73. https://www.tiktok.com/@allthingsesc/video/7548801954655259926
  74. https://www.tiktok.com/discover/eurovision-songs-big-stream
  75. https://www.youtube.com/watch?v=8MX24LpvG3A
  76. https://sites.jmk.su.se/laget/har-ar-de-mest-streamade-eurovisionbidragen/12480
  77. https://www.reddit.com/r/explainlikeimfive/comments/15z2rj7/eli5_how_can_algorithms_predict_human_behavior/
  78. https://www.slideshare.net/slideshow/can-data-science-really-predict-human-behavior-iabac/283030747
  79. https://www.getfocal.co/post/top-7-metrics-to-evaluate-sentiment-analysis-models
  80. https://www.tencentcloud.com/techpedia/106761
  81. http://vldb.org/pvldb/vol14/p668-kouadri.pdf
  82. https://aws.amazon.com/what-is/overfitting/
  83. https://ng.se/artiklar/hur-eurovisions-oddsfavoriters-prestationer-2024-paverkar-nasta-tavling
  84. https://killandermusicrecords.com/guider-tips/artist/musiktavlingar-for-nyetablerade-artister/
  85. https://rytmus.se/stockholm/rytmus-prize/
  86. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1bimevy/how_reliable_or_when_does_it_start_to_be_is_the/
  87. https://tijer.org/tijer/papers/TIJER2405043.pdf
  88. https://imaginesweden.se

Få klarhet kring framtiden

De flesta har säkert någon gång, antingen på skoj eller på allvar provat att spå sig. Det kan göras på olika sätt, livslinjer i handen, tarotkort eller medial kontakt etc.
Det kan vara ett underhållande sätt att fokusera på sig själv och sin framtid en stund. Alla funderar ibland på sin framtid. Vad man kommer jobba med i framtiden. Vem man kommer att leva med. Om man kommer att bli rik.
Det kan kännas tillfredsställande att för en stund få allt fokus riktat på sig själv och sina funderingar och framtidsplaner.
Och det behöver inte bara vara nöjsamt, utan genom att ställas inför olika alternativ kan man lättare få klarhet i vad man egentligen vill och vad man behöver göra för att komma dit. Det kan också bli en terapeutisk upplevelse där man genom att lyfta fram olika saker lättare kan bearbeta dem.
Tidigare hade ofta veckotidningarna annonser med telefonnummer dit man kunde ringa för att spå sig, men nu kan man lätt hitta olika sierskor, med olika inriktning på webben.

Att förutsäga framtiden

Människan har nog alltid varit fascinerad av att kunna förutsäga framtiden. Visserligen kan man lära mycket av historien, men den som verkligen kunde förutsäga framtiden skulle lätt kunna få både makt och rikedom. Många är de berättelser som handlar om att någon fått möjligheten att besöka framtiden eller se in i framtiden. Syftet kan variera men den som ville göra snabba pengar skulle antagligen kolla utvecklingen av aktiekurser eller resultatet på några sportarrangemang.

Ofta handlar det dock om personliga saker som man skulle kunna vilja veta om framtiden. Få rådgivning om vilka val man kan göra och vad utgången av dessa skulle kunna bli. För ett sådant syfta har människan traditionellt vänt sig till spådamer eller spågubbar som sagts besitta olika sorters förmågor. Och metoderna har varierat. Alltifrån att spå någons framtid utifrån linjerna i handflatan till att använda kaffesump eller kort. Och kanske är det inte den exakta spådomen som är den intressanta utan ofta kan samtalet, känslan av att få fullt fokus på sig själv en stund som betyder något och utifrån det kan man kanske dra sina egna slutsatser eller komma till insikt hur man egentligen vill forma sin framtid.

Oavsett syfte så kan en spådam både vara rådgivande och ge insikter genom det samtal som sker.

Satsa inte alla pengar på ett kort

Det finns exempel på personer som blivit rika, t.ex. genom försäljning av ett företag eller en uppfinning, men som sedan ändå har gått i personlig konkurs  efter någon annan satsning de har gjort.

Anledningen är att de har satsat allt sitt intjänade kapital, och mer därtill i den nya satsningen, som sedan kanske inte blev så lyckad som de hade hoppats på.

En tradition som har sitt ursprung i biblen har varit att ge 10 procent av det man tjänar till välgörenhet. En annan bra hållpunkt kan vara att även spara 10 procent av det man har tjänat att behålla för sig själv.

Om man på ett projekt har tjänat 1 miljon skulle man alltså kunna skänka bort 100 000kr och behålla 100 000kr som en säkerhetsbuffert och maximalt gå in med 800 000 i nya projekt.

Riskerna med nya projekt är ofta större än man tänker sig, så ytterligare en försäkring kan vara att sprida ut investeringarna på flera olika projekt. Förhoppningsvis är det något av dem som blir framgångsrikt.

 

 

Trender

Trender är ett fenomen som innebär att aktörerna, t.ex. placerare successivt anpassar sig till ny information och nya förutsättningar under en utdragen period. T.ex. så ändras priset på en aktie eller råvara inte från 10kr till 100kr på en gång, även om den fakta som finns skulle motivera en sådan prissättning, eller vilken dramatisk händelse som än inträffat. Det krävs ofta en tids anpassning innan placerarna justerat sin syn på en aktie och en ny prisnivå har etablerat sig. Det visar sig i form av en trend där priset långsamt justeras till det nya värdet.

Trender finns i alla tidsperspektiv, från intradagstrender som fångar upp kortsiktig psykologi, till långa trender som fångar upp breda förändringar i samhället.

Trender uppstår av olika skäl. En förklaring är psykologisk och hänger ihop med mänskligt beteende. När förändringar sker är vi människor ofta sena att förstå och acceptera vidden av förändringarna. Vi är nog alla i olika grad obenägna att acceptera förändring och anpassa oss till ny information. Vi har dagens utgångsläge, t.ex. en aktuell värdering som referens och är tröga med att ändra uppfattning. Nya insikter utifrån ny information sjunker in successivt, vilket innebär att även värderingar ändras efter hand och en trend skapas.

Det kan även finnas en fundamental förklaring till varför trender skapas. Företag kan påverkas av andra trender i samhället, t.ex. efterfrågan på en viss produkt och de företag som fångar in en trend kommer att kunna följa den underliggande trenden under lång tid.

Likaså kan ett välskött företag få medvind och utvecklas väl under lång tid genom att det kan lägga pengar på forskning och utveckling, locka till sig kompetent personal etc och en positiv trend uppstår. På samma sätt kan ett företag med problem hamna i en negativ spiral, förlorar komptent personal, får problem med finansiering etc.

Ut ur ekorrhjulet

Många vill slippa det stressiga temp som en heltidsanställning vid sidan av familj och en aktiv fritid kräver. Man vill slippa ut ur ekorrhjulet.  Men många verkar vara lite vilse över hur man ska gå till väga.  Många tänker ”om jag bara var rik, ekonomiskt oberoende, så skulle jag inte längre vara i ekorrhjulet”, så de springer hårdare och hårdare för att tjäna ihop tillräckligt med pengar för att bli ekonomiskt oberoende. Låter det som en bra lösning? Man tänker ”jag springer dubbelt så hårt i 5 eller 10 år, så kanske jag inte behöver springa mer sen”. Men det finns en så mycket enklare och säkrare lösning.

Termen ekkorhjulet, eller ”the ratrace” kommer från de hjul som gnagare i fångeskap får springa i för att aktivera sig själva. Trots att de har små hjärnor, har de en enkel lösning för att slippa ur ekorrhjulet: att sluta springa.

De flesta som talar om att lämna ekorrhjulet är inte sådana som har svårt att få ihop till mat för dagen och tak över huvudet, utan sådana som vill ha saker. Kanske man istället ska ta sig en funderare över sina motiv och vad man egentligen vill ha och behöver.

Om man googlar termen ”ekorrhjulet” hittar man ganska många som vill slippa det, men man hittar också några som har lyckats. Det finns en stor skillnad mellan de som kämpar förgäves och de som verkligen lyckas: de som kämpar vill ha mer men de som verkligen har lyckats, har gjort det genom att uppoffra bekvämligheter och att klara sig på mindre.

De som verkligen har sluppit ur ekorrhjulet har inte gjort det genom att springa hårdare utan genom att sakta ner eller stanna helt.  De går ner i arbetstid, skär ner på onödiga utgifter och sätter samvaro och relationer före materiella saker och dyra ”upplevelser”. De drömmer inte om allt de ska få och ska göra i framtiden, utan de lever här och nu.

God Jul och ett grått nytt år

Naturligtvis önskar jag er en God Jul, och det är nog många som kommer att få det. Åtminstone om man tittar på den ekonomiska situationen. Många har varit med på en ordentlig börsuppgång under året, även om folkaktierna inte stigit riktigt lika mycket som generalindex. Räntor och elpriser och många andra kostnader för villaägare är rekordlåga, även om elpriset på nordpool börsen hickade upp med flera 1000 procent häromdagen när kylan slog till innan de stoppade kärnkraftsverken startat upp. En komplott från elbolagen tror en del. Visserligen var priserna nere på mer normala priser dagen efter, men det gav en liten varningssignal för vad som kan hända. Även mat- och konsumentpriser är relativt låga då ökade priser på råvaror inte påverkat konsumentpriserna så mycket.

Risken är dock att det inte blir ett så gott nytt år nästa år som många förväntar sig. Även om regeringen backat lite för kritiken och gett långtidssjukskrivna som ska slussas in i arbetslivet förbättrade ekonomiska villkor, så kommer en del av dessa inte lika enkelt kunna sitta i sin bostadsrätt och få sina tusenlappar för att de känner sig lite utbrända. En del kommer få försämrad ekonomi vilket kan ge minskad konsumtion. Även företagare har fått statiliga subventioner genom att de fått uppskov med skatter och arbetsgivaravgifter, som regeringen i all hast beslutade om i början av 2009 i spåren av finanskrisen. Uppskovet eller undantagsregeln gäller i ett år och hittills handlar det om drygt 5 miljarder kronor. Därför kommer det bli riktigt jobbigt för många företag även nästa år.

Dessutom så ökar både företagens och hushållens skulder lavinartat vilket kommer att ge ökat antal företagaskonkurser, vilket även drabbar andra företag som inte får betalt, samt att många kommer att behöva lämna sina hem när räntorna börjar stiga, vilket ger ett fall på bostadsmarknaden.

Men som sagt, ha en God Jul