Högre inkomst ger längre livslängd

Det finns en korrelation mellan inkomst och livslängd.

Medellivslängden i Sverige har sedan 1980-talet ökat för alla grupper i samhället, men absolut mest för grupperna med hög inkomst och hög utbildning.

Det skiljer i snitt sju år i livslängd mellan den tiondel kvinnor som tjänar mest och den tiondel kvinnor som tjänar minst. För män är skillnaden ännu större. Den rikaste tiondelen lever nio år längre än den fattigaste tiondelen. Och den rikaste procenten lever nästan 15 år längre än den fattigaste procenten.

I vissa delar av landet är skillnaden ännu större. Om man även tittar på utbildningsnivå och geografi skiljer det t.ex. 18 år i medellivslängd mellan en kortutbildad person i Vårby, i Huddinge kommun, och en långutbildad i Danderyd.

Vad som spelar mest roll för hälsan och livslängden, utbildning eller inkomst, är dock svårt att svara på.

Folkhälsomyndigheten har visat på att det finns stora skillnader i levnadsvanor beroende på utbildningsnivå. Jämfört med högutbildade äter kortutbildade mindre frukt och grönt, de har oftare en stillasittande fritid, röker oftare och har oftare fetma (BMI högre än 30).

Oavsett sjukdom är risken att dö högre för människor med låg utbildning. I samtliga undersökta åldersgrupper – 20, 40, 60 år – är sjukhusvård vanligast bland personer med förgymnasial utbildning, minst vanlig bland dem med eftergymnasial.

Men enligt Folkhälsomyndighetens rapport från 2015 har befolkningens stigande utbildningsnivå under de senaste decennierna inte något tydlig påverkan på den ökade livslängden. Istället verkar den ekonomiska tillväxten, en ökad inkomstnivå och den ökade levnadsstandarden vara det som bidrar mest till förbättrad folkhälsa och ökad livslängd.

Källor:

Surveillance of childhood obesity in Sweden. Focus on lifestyles and socioeconomic conditions.

TRENDS IN LIFE EXPECTANCY BY INCOME AND THE ROLE OF SPECIFIC CAUSES OF DEATH

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.