Tjäna pengar på predictionmarkets

Det finns sätt att tjäna pengar på att förutse händelsers utgång t.ex. med marknader som polymarket eller kalshi.

Polymarket är en decentraliserad kryptobaserad marknad på Polygon-blockkedjan där användare köper ”YES/NO”-kontrakt i USDC på händelser som politik, sport eller ekonomi; priset (0–1 USD) speglar kollektiv sannolikhet och vinnande kontrakt betalar 1 USD.
Kalshi är en reglerad amerikansk börs med fiat-dollar, liknande gränssnitt, som erbjuder kontrakt på ekonomi, väder och sport med dagliga utfall.
Andra plattformar är t.ex. PredictIt eller brokers som Interactive Brokers för eventkontrakt.​

Strategier för att tjäna pengar

Använda marknadsplatsernas kollektiva intelligens

Öppna marknadspriser aggregerar ”kollektiv intelligens” bättre än opinionsmätningar vilket gör att man kan använda dessa marknaders förutsägelser och leta efter differenser mot spelbolag med oddssättare.
Om t.ex. polymarket förutsäger en händelses inträffande att vara 60% och ett spelbolag ger 1,5 gånger pengarna så är det stor sannolikhet att polymarkets användares kollektiva intelligens kommer att ha stor chans att förutse utfallet.

Ett annat sätt är naturligtvis att jämföra plattformspris med din egen bedömning baserad på din kunskap, men tänk på att kollektivets intelligens ofta är bättre på att förutsäga utfall än din enskilda kompetens.
Men i de fall du bedömer att utfallet är prissatt, köp underprissatta kontrakt (t.ex. YES till 0.60 om du bedömer 70% chans för positiv förväntad värde). ​

Arbitrage mellan plattformar

Hitta prisskillnader på samma händelse, t.ex. YES på 0.73 hos Polymarket och motsvarande NO på 0.92 hos Kalshi för garanterad vinst efter avgifter (ca 1–3% per trade). Exempel: Satsa båda sidor samtidigt på NFL eller politik. Det finns verktyg som t.ex. Betmetricslab som skannar möjligheter till sådana här s.k. safe bets. ​

Risker och sannolikheter

Långsiktigt: 70–80% av traders förlorar p.g.a. avgifter och beteendefel som ”att jaga förluster”, men arbitrage/market making ger positiv EV för disciplinerade.

Skatter: Vinster räknas som kapitalinkomst (30%) i Sverige; rapportera via K4-blanketten.​

Kom igång steg för steg

  1. Skapa wallet (MetaMask) med USDC via Binance/Kraken; via VPN till USA.​
  2. Registrera på Polymarket/Kalshi med icke-svensk IP; små insättningar först.
  3. Använd brokers som Interactive Brokers för reglerad tillgång till eventkontrakter.

Prisutveckling på NFT Cryptopunks 2017-2025

CryptoPunks lanserades den 23 juni 2017 som en gratis samling – 9 000 av 10 000 Punks kunde mintas kostnadsfritt, medan Larva Labs behöll 1 000 stycken. Under denna period var priset nästan noll (bara gasvärden), och marknaden var väldigt begränsad.

Fase 2: Explosiv Tillväxt (2021)

2021 blev året för CryptoPunks. Priserna steg från omkring 50 000 USD i januari till rekordnivåer:

  • Februari 2021: Ape-typade Punks såldes för omkring 800 ETH (cirka 1,5 miljoner USD)
  • Mars 2021: Alien CryptoPunk #3100 såldes för 4 200 ETH (7,58 miljoner USD)
  • Maj 2021: En samling på 9 Punks såldes på Christie’s auktion för 17 miljoner USD
  • Oktober 2021All-time high med floor price på 477 924 USD (motsvarande 125 ETH)

Fase 3: Korrigering och Stabilisering (2022-2025)

Efter toppnivåerna i oktober 2021 följde en kraftig korrigering:

  • 2022: Priset halve­rades från toppnivåerna på grund av bitcoin-kraschen och kryptomarknadens recession
  • 2023-2024: Gradual stabilisering på lägre nivåer omkring 65 000-85 000 USD
  • November 2025: Floor price återhämtade sig till cirka 90 766 USD, vilket motsvarar 81% ned från all-time high

Senaste Utveckling (2025)

Trots att priset ligger långt under toppnivåerna visar 2025 tecken på återhämtning. De senaste månaderna har sett kraftig ökad aktivitet med premium-Punks sålda för 120-150 ETH (motsvarande 220 000-275 000 USD). Detta indikerar att CryptoPunks återhämtar sig och att marknaden börjar värdera legacy-kollektioner och provenance högre än nya projekt.

Vinnare och förlorare på NFT Cryptopunks

NFT-marknaden har skapat både spektakulära vinster och dramatiska förluster för investerare. Här är konkreta exempel på båda:

De Stora Vinnarna

Larva Labs (CryptoPunks Skapare)
Larva Labs skapade CryptoPunks som gratis NFT 2017 och behöll 1 000 stycken själva. År 2022 sålde de IP-rätterna för CryptoPunks och Meebits till Yuga Labs (bakom Bored Ape Yacht Club), tillsammans med 423 CryptoPunks och 1 711 Meebits. Exakt försäljningspris avslöjades aldrig, men uppskattades till flera hundra miljoner dollar.

Vignesh Sundaresan (BitAccess-grundare)
Sundaresan köpte Beeples ”Everydays: The First 5000 Days” för 69,3 miljoner USD den 11 mars 2021, vilket är den dyraste NFT:n någonsin såld. Han överbjöd Justin Sun på sista sekunden med 250 000 USD.

Yuga Labs (BAYC-Skapare)
Under 2021 sålde Yuga Labs över 1 miljard USD i Bored Ape Yacht Club NFT:er. En enskild försäljning på Sotheby’s av 101 Bored Apes plus 6 Mutant Serum inbringade 24,4 miljoner USD. År 2022 var Yuga Labs värderad till 4 miljarder USD.

Adam Weitsman (Möbler-entreprenör)
Vann den prestigefulla ”Dookey Dash”-tävlingen och sålde sin vunna ”Golden Key” NFT för 1,6 miljoner USD till Twitch-streamer Mongraal.

De Stora Förlorarna

Logan Paul (YouTuber)
Logan Paul är en av de största förlorarna på NFT-marknaden. Han spenderade över 2,5 miljoner USD på NFT:er under 2021, men många har kollapsat dramatiskt:

  • En NFT han köpte för 623 000 USD är nu värd endast 10 USD
  • Hans CryptoPunk #2294 och andra tillgångar har förlorat cirka 60% från toppen
  • Nuvarande portföljvärde: cirka 979 000 USD (ned från investeringen)

Justin Bieber (Sångare)
Köpte Bored Ape #3001 för 1,3 miljoner USD (500 ETH) 2021, vilket är hans mest värdefulla NFT. Med tanke på att BAYC floor price har sjunkit 94% sedan toppen är denna investering nu värd en bråkdel av ursprungspriset.

Neymar Jr. (Fotbollsspelare)
Den brasilianska fotbollstjärnan köpte två Bored Apes:

  • Första apen för cirka 480 000 USD – nu värd cirka 153 000 USD
  • Andra apen för cirka 570 000 USD – nu värd cirka 171 000 USD
  • Totala pappersförluster: över 700 000 USD

Snoop Dogg (Rappare)
Trots att hans portfölj värderas till 4,63 miljoner USD (högsta bland kändisar) har många av hans investeringar sjunkit dramatiskt:

  • En CryptoPunk köpt för 1,1 miljoner USD är nu värd 688 251 USD
  • En NFT kallad ”Right-click and Save as Guy” köpt för 7,09 miljoner USD har förlorat sin värdemässiga betydelse

Steve Aoki (DJ/Producer)
Känd för sitt ”Aoki-förbannelse” – många av hans NFT-investeringar har kollapsat:

  • Ägare av åtta Bored Apes och över 100 NFT:er totalt
  • En Doodles NFT köpt för cirka 346 000 USD i januari är nu värd endast 42 000 USD
  • Nuvarande portföljvärde: cirka 903 000 USD

Marshmello (DJ)
Köpte KajuKing #1680 för cirka 1,4 miljoner australiensiska dollar i oktober 2021 – är nu värd cirka 2 137 australiensiska dollar.

Marknadssammanfattning

Bored Ape Yacht Club floor price har sjunkit 94% från all-time high (från 153,7 ETH 2022 till 8,68 ETH). De flesta NFT-samlingar från 2021-2022-bubblan har förlorat 80-99% av sitt värde. Många ”blåchip”-NFT:er som CryptoPunks och BAYC ”hasn’t proven themselves worthy of tens or even hundreds of millions of dollars” enligt kryptoanalytiker.

Posted in |

Avkastning 1950 till 2025 för aktier, ränta respektive guld jämfört med inflationen

Om du hade investerat 100 kronor år 1950 skulle din avkastning variera dramatiskt beroende på val av sparande. Här är en omfattande analys med hänsyn till både nominella värden, real avkastning och inflation.

Börsinvesteringen – långsiktigt vinnare

En aktieportfölj som motsvarade den svenska börsen skulle ha växt till mellan 45 400 och 90 400 kronor år 2025, beroende på antaganden om genomsnittlig årlig avkastning. Med en konservativ skattning på 8,5 procent årlig avkastning (inklusive utdelningar) nådde investeringen 45 418 kronor. En mer optimistisk prognos på 9,5 procent årlig avkastning resulterade i 90 377 kronor.

Det är viktigt att notera att den svenska börsen under denna period hade mycket låga avkastningar från 1950 till 1980, en period som kallas ”finansernas isålder” då börsen var starkt reglerad och mycket låg handelsvolym. Efter 1980, då marknaden deregulerades, steg börsen dramatiskt – under 1980-talet steg börseindexet tolvfaldigt, fyra gånger mer än motsvarande utveckling på Wall Street.

Banksparande – realavkastningen blev negativ

Med ett genomsnittligt bankräntor på 2,5 procent årligen skulle 100 kronor ha vuxit till bara 637 kronor. Ännu mer realistiskt är att använda genomsnittsräntan på cirka 2,0 procent, vilket ger endast 442 kronor. Banksparande erbjöd låg avkastning, särskilt under de senaste två decennierna med mycket låga räntesatser.

Köpkraftens förändring – inflation var stora motsatsen

Mellan 1950 och 2025 steg prisnivån dramtiskt. En förutsättning är att 100 kronor från 1950 skulle behöva motsvaras av 2 318 kronor år 2025 för att ha samma köpkraft. Detta representerar en kumulativ inflation på 2 218 procent eller i genomsnitt 4,28 procent per år.

Detta betyder att:

  • Banksparen förlorade köpkraft: Efter att ha räknat in inflationen skulle 637 kronor (nominellt värde) endast motsvara en köpkraft av 27 kronor i 1950-pengar. Det betyder ett realt värdetapp på cirka 73 procent.
  • Börsinvesteraren bevarade och växte sitt värde: Med den konservativa börsprognosen skulle 45 418 kronor nominellt motsvara 1 960 kronor i 1950-pengar – en real värdestegring på 1 860 procent. Med den optimistiska prognosen motsvarade värdet 3 899 kronor, vilket är en real värdestegring på 3 799 procent.

Årlig avkastning jämfört

  • Börsen (8,5% årligen): Totalt 45 318 procents avkastning nominellt, motsvarande 1 860 procents real avkastning
  • Börsen (9,5% årligen): Totalt 90 277 procents avkastning nominellt, motsvarande 3 799 procents real avkastning
  • Banken (2,5% årligen): Totalt 537 procents avkastning nominellt, motsvarande minus 73 procents real avkastning
  • Banken (2,0% årligen): Totalt 342 procents avkastning nominellt, motsvarande minus 81 procents real avkastning

Slutsats

Denna 75-årsanalys visar att aktiemarknaden långsiktigt var en överlägsen sparform. Även med konservativa antaganden bevarade börsinvesteringen inte bara sitt värde mot inflationen utan ökade också sin köpkraft dramatiskt. Banksparande med låga räntor kunde inte ens matcha inflationen och resulterade i en faktisk köpkraftsminskning på omkring 75 procent.

Guldets värdeutveckling

År 1950 kostade guld cirka 6 kronor per gram under Bretton Woods-systemet. År 2025 ligger priset på ungefär 1 225 kronor per gram, vilket representerar en prisökning på 20 317 procent.

Med 100 kronor år 1950 kunde du köpa 16,67 gram guld. Detta guldinnehav skulle år 2025 vara värt 20 417 kronor nominellt, motsvarande en totalt avkastning på 20 317 procent eller ungefär 7,35 procent årlig avkastning.

Realt värde efter inflationsjustering

Det viktigaste att förstå är att guld historiskt fungerar som ett inflationsskydd. Efter att ha justerat för inflationen (som var i genomsnitt 4,28 procent per år) motsvarar 20 417 kronor ungefär 881 kronor i 1950-pengar. Det betyder en real värdestegring på omkring 781 procent – betydligt mer än inflatationen på cirka 2 218 procent.

Guld fungerade därmed perfekt som värvebevarande – det skyddade din köpkraft mot inflationen och gav dessutom en viss real tillväxt.

Använda ”Big data” för att förutspå t.ex. vem som vinner melodifestivalen

Man kan använda ”big data” för att förutsäga vinnaren av t.ex. Melodifestivalen, men med väsentliga begränsningar. Modern teknik och dataanalys kan ge indikationer och sannolikheter, men ingen metod kan med säkerhet förutsäga utfallet. Forskning visar att olika big data-metoder har varierande träffsäkerhet – från omkring 50% för enkla metoder upp till över 90% för avancerade kombinationer – men musiktävlingar som Melodifestivalen påverkas av så många komplexa faktorer att perfekta förutsägelser är omöjliga.

Jämförelse av olika big data-metoders prediktionsnoggrannhet för att förutsäga musiktävlingsvinnare

Big data-metoder för att förutsäga Melodifestivalen

Social media-analys och sentimentanalys

En av de mest använda metoderna för att förutsäga tävlingsresultat är att analysera ”Big Social Data” – data från sociala medier som Twitter/X, TikTok, Instagram och Facebook. Genom sentimentanalys kan forskare mäta hur positivt eller negativt folk diskuterar olika bidrag, räkna antalet omnämnanden och spåra buzz kring artister.

Studier visar att social media-sentimentet har använts för att förutsäga olika händelser, inklusive politiska val och Eurovision Song Contest. En AI-modell från Microsoft Research använde data från prediction markets, opinionsundersökningar, historiska trender och sociala medier för att 2013 korrekt förutsäga att Danmark skulle vinna Eurovision med 54% sannolikhet. Liknande metoder har använts för att analysera val – som Donald Trumps seger 2016, där traditionella opinionsundersökningar misslyckades men vissa sociala medieanalyser lyckades.

Dock har sentimentanalys på sociala medier betydande begränsningar. Forskning visar att noggrannheten för sentimentanalysmodeller varierar mellan 48-60% när de tillämpas på social media-texter. VADER-modellen, som ofta används för sentiment på Twitter, uppnår cirka 60% noggrannhet, medan mer avancerade modeller som BERT når 55%. Problemet är att dessa modeller har svårt att förstå sarkasm, ironi, slang och det informella språk som dominerar sociala medier.

Spotify-streaming och musikdata

Spotify-streamingdata har blivit en allt viktigare datakälla för att förutsäga låtpopularitet. Forskare har utvecklat maskininlärningsmodeller som analyserar audioegenskaper från Spotify – som danceability, energy, tempo, acousticness, loudness och andra mätbara attribut – för att förutsäga om en låt kommer bli framgångsrik.

En studie från 2025 som analyserade Spotify Top 200-listorna visade att Random Forest- och XGBoost-modeller kunde uppnå en noggrannhet på 95-97% när de förutsåg vilka låtar som skulle nå framgång på listorna. Även när forskarna exkluderade streamingantal och historisk ranking behhöll modeller som enbart baserades på audioattribut en betydande prediktiv kraft.

En annan studie som undersökte Spotify-data och musikpopularitet fann dock att de flesta audioegenskaper – inklusive acousticness, danceability, duration, energy, instrumentalness och speechiness – inte var särskilt starka prediktorer för en låts popularitet. Detta understryker att även om tekniska musikegenskaper kan mätas och analyseras, så kan popularitet inte tillskrivas enbart kvantifierbara akustiska element.

YouTube-visningar och online-engagemang

YouTube-visningar används ofta som en indikator på buzz och intresse för Eurovision- och Melodifestivalenbidrag. Fans försöker dra slutsatser om vilka bidrag som kommer lyckas baserat på hur många som tittar på de officiella videorna.

Men forskning och historisk data visar att YouTube-visningar från Eurovisions officiella kanal inte är särskilt pålitliga för att förutsäga vinnare. Ett problem är att olika länder använder olika plattformar – i Sverige är Spotify dominerande medan italienare tenderar att använda YouTube mer, vilket gör direkta jämförelser vilseledande. Dessutom reflekterar YouTube-visningar ofta redan etablerade artisters fanbase snarare än ny popularitet eller faktisk röstningsmönster.

Bettingodds och prediction markets

Bettingodds har länge använts som en approximation för vem som kommer vinna musiktävlingar. Odds baseras på ”wisdom of the crowd” – den aggregerade åsikten från tusentals personer som satsar pengar på olika utfall.

Historiskt har bettingodds visat blandade resultat för Eurovision. En analys av Eurovision mellan 2018-2022 visade att oddsen hade en framgångsgrad på cirka 81% för att förutsäga vilka som skulle kvalificera sig från semifinalerna, men betydligt lägre noggrannhet för att identifiera top 10 i finalen. År 2019 lyckades oddsen bara förutsäga 70% av top 10-placeringarna korrekt, och 2018 var det bara 40%.​​

För Melodifestivalen 2025 förutsåg bettingodds att Måns Zelmerlöw skulle vinna med 59% sannolikhet, följt av KAJ med 21%. I verkligheten vann KAJ tävlingen, vilket visar att oddsen kan ha fel, särskilt när det finns stark momentum och social media-buzz för en underdog.

Ett fundamentalt problem med prediction markets är ”herd behavior” – människor följer varandras satsningar vilket kan skapa självförstärkande loopar och felaktiga prediktioner. Dessutom fungerar prediction markets sämre för subjektiva händelser som musiktävlingar jämfört med mer objektiva händelser.

Maskininlärning och avancerade modeller

Audio feature-baserad maskininlärning

Forskare har använt maskininlärning för att analysera ljudegenskaper och förutsäga låtframgång. En studie från 2021 undersökte hur granulär akustisk data från Spotify kunde förbättra förutsägelser av top-10-hits. Studien visade att inkluderandet av detaljerade audioegenskaper – som kan extraheras genom musikintelligensteknik – ökade prediktiv förmåga jämfört med att bara använda grundläggande metadata.

En annan forskningsstudie använde konvolutionella neurala nätverk (CNN) för att förutsäga musikspårs popularitet och uppnådde en imponerande noggrannhet på 95,68%. Modellen kombinerade audioegenskaper med metadata och social media-variabler från Spotify.

Dock visar forskning också att maskininlärningsmodeller lider av flera problem. Overfitting – när en modell lär sig träningsdata för väl och inte generaliserar till ny data – är ett stort problem särskilt i big data-applikationer med många inputvariabler. Modeller kan också uppvisa bias och diskriminering baserat på vilken träningsdata som använts.

Neurophysiologisk data och hjärnresponser

Den mest avancerade och noggranna metoden för att förutsäga hit-låtar använder neurophysiologisk data – alltså hjärnaktivitet hos lyssnare. Forskare vid Claremont Graduate University utvecklade en metod där de mätte hjärnresponser hos 33 personer medan de lyssnade på ny musik, och använde sedan maskininlärning för att analysera denna data.

Resultaten var anmärkningsvärda: modellen kunde identifiera hit-låtar med 97% noggrannhet. Forskarna förklarade att ”hjärnaktiviteten hos 33 personer kan förutsäga om miljontals andra kommer lyssna på nya låtar”. Denna metod överträffar kraftigt traditionella metoder som bara når omkring 50% noggrannhet.

Men denna metod har uppenbara praktiska begränsningar – den kräver specialiserad neurologisk utrustning och kan inte enkelt skalas upp för att analysera alla bidrag i realtid under en tävling som Melodifestivalen.

Eurovision-specifika prediktionsmodeller

Forskare har utvecklat specifika modeller för att förutsäga Eurovision och Melodifestivalen. Turing Institute i Storbritannien utvecklade tre modeller av ökande komplexitet för att förutsäga Eurovision 2023, inklusive en Bayesian-regressionsmodell och en maskininlärningsmodell. Alla tre modellerna förutsåg samma top tre – Italien, Ukraina och Sverige – men i olika ordning.

En doktorand vid Queen Mary University of London, Kasia Adamska, utvecklade en AI-modell som korrekt förutsåg att Schweiz skulle vinna Eurovision 2024. Hennes tillvägagångssätt använde data för att förstå vad som bidrar till en låts framgång i listorna och i en kontext som Eurovision.

Ett annat tillvägagångssätt är crowd-sourced simuleringar där forskare samlar in fanprediktioner och kör 100 000 simuleringar av tävlingen med justering för historiska röstningsmönster, diaspora-röstning och running order-effekter. Denna metod uppnådde 81% noggrannhet för semifinal-kvalifikationer 2024.

Utmaningar och begränsningar

Mänskligt beteende är svårt att förutsäga

En fundamental utmaning är att mänskligt beteende, särskilt i estetiska sammanhang som musikval, är komplex och kan inte alltid kvantifieras. Även om AI kan förutsäga sannolikheter för mänskliga handlingar baserat på historisk data, beror noggrannheten starkt på datakvaliteten och är aldrig felfri.

Forskning visar att algoritmer har svårt att modellera sällsynta och oväntade händelser, såsom last-minute game-changing plays eller stora överraskningar. I sportsammanhang är utfall påverkade av många realtidsvariabler som inte kan fångas tillräckligt i strukturerade dataset. Samma princip gäller för Melodifestivalen – oväntade scenhändelser, tekniska problem, eller en artists sjukdom kan helt förändra utfallet.

Bias och diskriminering i data

Big data-algoritmer kan uppvisa bias och diskriminering baserat på faktorer som geografi, ålder, kön och socioekonomisk status. Biased algoritmer kan förstärka existerande ojämlikheter och undergräva förtroendet för automatiserade beslutssystem.

Ett specifikt problem för träningsdata är att den ofta inte är representativ. Om maskininlärningsmodeller tränas på data som huvudsakligen representerar vissa demografier eller musikgenrer, kommer deras förutsägelser vara mindre tillförlitliga för underrepresenterade kategorier. För Melodifestivalen innebär detta att modeller tränade på tidigare års data kan missa nya trender eller icke-traditionella bidrag.

Overfitting och generaliseringsproblem

Overfitting är ett omfattande problem i maskininlärning där modeller presterar utmärkt på träningsdata men dåligt på ny, oseend data. Detta är särskilt problematiskt i big data-applikationer som använder många inputvariabler.

När modeller tränas på historisk Melodifestival-data kan de lära sig specifika mönster från tidigare år som inte gäller för framtida tävlingar. Musiktrender förändras snabbt, och vad som fungerade 2015 kan vara förlegat 2025. Algoritmer vet bara det förflutna, och skillnaden mellan träningsdata och framtida data skapar betydande svårigheter.

Kontext och externa faktorer

Melodifestivalen påverkas av många faktorer bortom mätbara audioegenskaper och social media-buzz. Röstningssystemet är komplext – sedan 2019 delas publikröstningen in i åtta grupper (sju åldersgrupper via app plus telefon), och dessutom finns internationella jurys från åtta länder.

Detta innebär att olika demografiska grupper kan ha helt olika preferenser. I Melodifestivalen 2025 visade Aftonbladets undersökning att åldersgruppen 60-74 rankade Maja Ivarsson först medan KAJ hamnade på åttonde plats, medan yngre grupper (16-44 år) rankade KAJ först. Dessa komplexa demografiska dynamiker är svåra att fånga i enkla prediktionsmodeller.

Dessutom spelar faktorer som scenframträdande, kameravinklar, belysning, och artistens karisma enorma roller – aspekter som är extremt svåra att kvantifiera i förväg.

Självuppfyllande profetior och feedback-loopar

Ett ytterligare problem är att förutsägelser inte bara speglar framtiden – de formar den aktivt. När bettingodds eller AI-modeller förutsäger en viss vinnare kan detta påverka hur människor röstar, vilket skapar självuppfyllande profetior. Detta fenomen gör det svårt att bedöma om en förutsägelse var korrekt på grund av modellens noggrannhet eller på grund av dess inflytande på beteende.

Melodifestivalen 2025: Ett fallstudie

Melodifestivalen 2025 är ett perfekt exempel på big datas möjligheter och begränsningar. Bettingodds favoriserade starkt Måns Zelmerlöw att vinna med odds på 1,45. Han hade alla fördelar – etablerad artist, tidigare Eurovision-vinnare, och stark jury-appeal.

Men KAJ, ett relativt okänt band som startade på de lägsta oddsen, uppvisade explosiv tillväxt i sociala medier och Spotify-streaming efter sin deltävling. Deras låt ”Bara bada bastu” blev viralt populär på TikTok och bland yngre åldersgrupper. KAJ vann slutligen finalen med 164 poäng (90 från publiken och 74 från juryn) jämfört med Måns Zelmerlöws 157 poäng.

Detta visar att även om big data kan identifiera trender och momentum – som KAJs växande Spotify-streams och social media-engagemang – är det fortfarande svårt att exakt förutsäga hur detta kommer översättas till faktiska röster på tävlingsdagen. Dessutom överraskade resultatet många, eftersom några metoder fångade upp KAJs snabba momentum tillräckligt snabbt för att justera förutsägelser.

Praktiska tillämpningar och rekommendationer

Kombinera flera datakällor

Forskning visar konsekvent att kombinationen av olika big data-källor ger bättre resultat än att förlita sig på en enskild metod. Ett effektivt tillvägagångssätt skulle inkludera:

  • Bettingodds för crowd wisdom
  • Spotify-streamingdata för popularitetstrender
  • Social media sentiment för buzz och engagemang
  • Demografisk analys för att förstå olika åldersgrupper
  • Historisk röstningsdata för mönster

Realtidsövervakning och anpassning

Eftersom momentum kan ändras snabbt, särskilt efter att bidrag framförs i deltävlingar, krävs kontinuerlig realtidsövervakning av alla datakällor. System som kan snabbt detektera förändringar i sentiment och engagemang är mer värdefulla än statiska förutsägelser gjorda före tävlingen börjar.

Erkänn osäkerhet och begränsningar

Alla prediktionsmodeller bör inkludera mått på osäkerhet. Istället för att säga ”Artist X kommer vinna”, bör modeller säga ”Artist X har 60% sannolikhet att vinna baserat på nuvarande data, med en konfidensintervall på ±15%”. Detta är särskilt viktigt eftersom musiktävlingar har hög inneboende osäkerhet och påverkas av många okontrollerbara faktorer.

Man kan använda big data för att förutsäga vem som kommer vinna Melodifestivalen, men med betydande förbehåll. Moderna metoder – särskilt kombinationer av maskininlärning, streaming-data, social media-analys och bettingodds – kan ge noggrannhet mellan 60-85% beroende på tillvägagångssätt och omständigheter. De mest avancerade metoderna, som använder neurophysiologisk data, kan nå 97% noggrannhet men är inte praktiskt genomförbara i stor skala.​

De största utmaningarna inkluderar:

  • Mänskligt beteende är komplext och inte helt kvantifierbart​
  • Musiktävlingar påverkas av subjektiva faktorer som scenframträdande och karisma​
  • Data kan vara biased och inte representativ​
  • Modeller lider av overfitting och generaliseringsproblem​
  • Självuppfyllande profetior kan förvrida resultat​

Trots dessa begränsningar är big data ett värdefullt verktyg för att uppskatta sannolikheter och identifiera trender. Spelbolag, medier och fans kan använda dessa metoder för att få insikter, men ingen bör förvänta sig perfekta förutsägelser. Som Melodifestivalen 2025 visade kan overraskningar fortfarande hända – och det är just dessa oväntade vändningar som gör tävlingar som Melodifestivalen så spännande att följa.

Källor:

  1. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1445343/FULLTEXT01.pdf
  2. https://www.psu.edu/news/social-science-research-institute/story/social-media-buzz-may-predict-election-results-earlier
  3. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051241298449
  4. https://www.silicon.co.uk/workspace/eurovision-big-data-microsoft-research-116561
  5. https://www.bbc.com/news/election-us-2016-37942842
  6. https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1890072/FULLTEXT02.pdf
  7. https://mediawatcher.ai/blog/twitter-sentiment-analysis/
  8. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167923621000452
  9. https://arxiv.org/html/2508.11632v1
  10. https://www.scitepress.org/Papers/2024/133300/133300.pdf
  11. https://arxiv.org/abs/2508.11632
  12. https://carleton.ca/news/story/big-data-predict-song-popularity/
  13. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1ko19is/predicting_televote_with_views_on_youtube/
  14. https://wiwibloggs.com/2017/03/28/youtube-views-predict-win-robin-bengtsson-march-28th/183250/
  15. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1laeywn/esc_2025_if_it_was_ranked_by_spotify_streams_one/
  16. https://eurovisionworld.com/odds/eurovision
  17. https://eurovisionworld.com/odds/melodifestivalen-top-3
  18. https://eurovisionworld.com/odds/melodifestivalen
  19. https://wiwibloggs.com/2021/04/02/smarkets-prediction-market-has-malta-as-the-eurovision-2021-winner/263897/
  20. https://www.aussievision.net/post/eurovision-odds-how-accurate-are-they
  21. https://www.youtube.com/watch?v=RzP_KaLMeZE
  22. https://www.betting.se/melodifestivalen-odds
  23. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1j2ffbf/melodifestivalen_2025_jury_and_tele_odds_has/
  24. https://igamingexpress.com/polymarket-predictions-are-they-really-that-accurate/
  25. https://arxiv.org/pdf/2505.07280.pdf
  26. https://researchoutreach.org/articles/predictive-analytics-world-big-data-application-targeting-decisions/
  27. https://www.esann.org/sites/default/files/proceedings/legacy/es2018-7.pdf
  28. https://harvardonline.harvard.edu/blog/pros-cons-big-data
  29. https://newmathdata.com/blog/the-problem-of-overfitting-in-machine-learning
  30. https://towardsdatascience.com/overfitting-in-ml-avoiding-the-pitfalls-d5225b7118d/
  31. https://www.frontiersin.org/news/2023/06/20/machine-learning-identify-hit-songs
  32. https://blog.getimmersion.com/blog/machine-learning-helps-researchers-identify-hit-songs-with-97-accuracy
  33. https://www.turing.ac.uk/blog/can-data-science-help-us-predict-winner-eurovision-2023
  34. https://www.qmul.ac.uk/eecs/news-and-events/news/items/eecs-phd-students-ai-model-to-predict-eurovision-result-.html
  35. https://www.qmul.ac.uk/eecs/news-and-events/news/items/eecs-phd-researcher-predicts-eurovision-winner-.html
  36. https://escinsight.com/2025/04/08/what-100000-eurovision-simulations-tell-us-about-basel/
  37. https://escinsight.com/2025/05/12/after-rehearsals-who-are-people-predicting-will-win-the-song-contest/
  38. https://www.hiig.de/en/myth-ai-can-accurately-predict-and-optimize-human-behavior/
  39. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0747563224001134
  40. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12453701/
  41. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2307596120
  42. https://www.geeksforgeeks.org/machine-learning/underfitting-and-overfitting-in-machine-learning/
  43. https://artificialcommunication.mitpress.mit.edu/pub/m8xpxiru
  44. https://en.wikipedia.org/wiki/Voting_at_Melodifestivalen
  45. https://en.wikipedia.org/wiki/Melodifestivalen_2025
  46. https://escinsight.com/2022/02/05/questions-answers-guide-first-melodifestivalen/
  47. https://wiwibloggs.com/2025/03/03/poll-who-should-win-melodifestivalen-2025-in-sweden/283884/
  48. https://www.gmap.com/gmap-predicts-eurovision-winner
  49. https://scholarship.law.gwu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2960&context=faculty_publications
  50. https://eurovoix.com/2024/10/23/sweden-melodifestivalen-2025-artist-rumours-gather-pace/
  51. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7553883/
  52. https://arxiv.org/html/2508.07408v1
  53. https://imerit.net/resources/blog/a-comprehensive-introduction-to-uncertainty-in-machine-learning-all-una/
  54. https://www.muleml.com/en/blog/prediction-uncertainty/
  55. https://www.dataversity.net/articles/limitations-predictive-analytics-lessons-data-scientists/
  56. https://www.dagensmedia.se/digitalt/tech/mediehusen-och-mediebyraerna-om-synen-pa-ad-och-martechmarknaden-och-hur-de-anvander-tekniken/
  57. https://www.regeringen.se/contentassets/d9e443d926cb4ee4abcc58de7976c001/ett-reklamlandskap-i-forandring–konsumentskydd-och-tillsyn-i-en-digitaliserad-varld-sou-20181.pdf
  58. https://www.studocu.com/sv/document/lunds-universitet/marknadsforing/professionell-marknadsforing-sammanfattning/78072564
  59. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:936975/FULLTEXT01.pdf
  60. https://escinsight.com/2022/02/05/explaining-understanding-predicting-new-melfest-voting-system/
  61. https://pellesnickars.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/11/massmedieproblem.pdf
  62. https://www.robertlangstrom.se/se-in-i-framtiden/
  63. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/70806/Thesis.pdf
  64. https://www.webfx.com/blog/social-media/simple-success-metric-social-media-promotions/
  65. https://blog.littledotstudios.com/en-gb/news-views/using-data-to-predict-eurovision
  66. https://cepr.org/voxeu/columns/twitter-sentiment-and-stock-market-movements-predictive-power-social-media
  67. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1594906/FULLTEXT01.pdf
  68. https://numerous.ai/blog/big-data-sentiment-analysis
  69. https://ijirt.org/publishedpaper/IJIRT176008_PAPER.pdf
  70. https://www.reddit.com/r/MachineLearning/comments/d6uy4q/d_ai_competitions_dont_produce_useful_models/
  71. https://sentic.net/sentiment-analysis-for-dynamic-events.pdf
  72. https://eurovisionfun.com/en/tag/melodifestivalen-2025-en/
  73. https://www.tiktok.com/@allthingsesc/video/7548801954655259926
  74. https://www.tiktok.com/discover/eurovision-songs-big-stream
  75. https://www.youtube.com/watch?v=8MX24LpvG3A
  76. https://sites.jmk.su.se/laget/har-ar-de-mest-streamade-eurovisionbidragen/12480
  77. https://www.reddit.com/r/explainlikeimfive/comments/15z2rj7/eli5_how_can_algorithms_predict_human_behavior/
  78. https://www.slideshare.net/slideshow/can-data-science-really-predict-human-behavior-iabac/283030747
  79. https://www.getfocal.co/post/top-7-metrics-to-evaluate-sentiment-analysis-models
  80. https://www.tencentcloud.com/techpedia/106761
  81. http://vldb.org/pvldb/vol14/p668-kouadri.pdf
  82. https://aws.amazon.com/what-is/overfitting/
  83. https://ng.se/artiklar/hur-eurovisions-oddsfavoriters-prestationer-2024-paverkar-nasta-tavling
  84. https://killandermusicrecords.com/guider-tips/artist/musiktavlingar-for-nyetablerade-artister/
  85. https://rytmus.se/stockholm/rytmus-prize/
  86. https://www.reddit.com/r/eurovision/comments/1bimevy/how_reliable_or_when_does_it_start_to_be_is_the/
  87. https://tijer.org/tijer/papers/TIJER2405043.pdf
  88. https://imaginesweden.se

Hur du får ett bra lån – och vad du borde undvika

Ibland är det nödvändigt att låna pengar. Det kan vara för att man behöver en bil, renoveringar eller för att täcka oväntade uppgifter som man inte har råd att betala själv. Att låna pengar är ett ekonomiskt verktyg helt enkelt, och det kan användas på ett bra sätt, men även ett dåligt sätt. Många hamnar i en dålig sits för att de tar snabblån, och deras kreditvärdighet sjunker på grund av kreditupplysningar, men det finns även snabblån utan uc. För att undvika att hamna i skuldfällor är det viktigt att du är upplyst om riskerna och vet hur man får ett lån med bra villkor, och hur du undvikor snabba lån med skyhöga räntor.

Vad innebär ett bra lån?

Ett bra lån är ett lån som du har råd att betala. Inte bara just nu, utan även under hela återbetalningstiden. Ett bra lån bör också ha låg ränta, villkor som är tydliga, samt inga dolda avgifter. Det ska komma från en pålitlig långivare som är öppen med alla kostnader som tillkommer, och du ska kunna se exakt vad lånet kommer att kosta dig totalt, vad varje månadskostnad innebär och hur lång tid det tar att bli skuldfri.

Ett bra lån ska vara anpassat efter just din ekonomiska situation. Ifall en oförutsedd utgift dyker upp nästa månad, ska du kunna betala lånet att att behöva låna mer pengar. Det är den grundläggande skillnaden mellan ett hållbart lån och ett som drar in dig i en skuldfälla.

Vad är ett dåligt lån?

Ett dåligt lån är ett lån som ser simpelt  ut, men som i själva verket är dyrt och riskfyllt. Tydliga kännetecken är hög ränta, kort återbetalningstid samt många avgifter. Den här typen av lån vill du undvika till varje pris. Ifall de marknadsförs som simpla och som en snabb lösning på dina problem, så borde du vara varsam.

Problemet med lånen är inte att de i sig är dyra, utan att de ofta leder till fler lån. Du tar ett lån för att överleva månaden, sen när det ska betalas så har du inte längre råd, så du tar ett nytt. Det blir en skuldspiral som är oerhört svår att ta sig ur.

Ifall du kollar på den effektiva räntan på dessa lån kommer du att inse att den i vissa fall kan gå upp mot flera hundra procent, vilket är helt absurt, men det marknadsfört som ett litet oskyldigt lån.

Hur du faktiskt får ett bra lån, steg för steg

För att få ett riktigt bra lån med bra villkor måste du först kika på din egen ekonomi. Hur mycket har du råd att betala varje månad? Hur mycket behöver du låna, och hur länge? När du har en tydlig bild över det, kan du gå till nästa steg. Jämföra långivare.

Använd dig av en jämförelsesajt för att se aktuella räntor samt villkor. Men kolla inte bara på räntan, du måste även ta hänsyn till den effektiva räntan, som visar den verkliga kostnaden inklusive avgifter. Kontrollera också om det går att betala av lånet i förtid utan extra avgifter.

Om du har en fast inkomst samt en stabil ekonomi, kan du få bättre villkor hos ordinära banker eller kreditinstitut. Långivare som dessa brukar ha lite mer fördelaktiga villkor, samt är ofta mer transparenta. Dessutom kan de ge dig mer flexibilitet och återbetalningstid än vad många kan. Det viktigaste dock är att din långivare kan ge dig en lösning som hjälper din situation.

Undvik impulslån

En sak som du måste undvika ifall du vill ha en sund ekonomisk situation, är impulslån. Det kan vara frestande att plötsligt ha möjligheten att köpa mer saker och vara mer ekonomiskt fri för tillfället, men dessa lån har ofta höga räntor och korta återbetalningstider, vilket kan göra det svårt att betala tillbaka dem utan att hamna i ytterligare skuld. De marknadsförs ofta som en snabb, och enkel lösning, men det är sällan en hållbar lösning på längre sikt. Försök att undvika dessa lån ifall du kan, och välj istället ett lån som passar din ekonomi samt ger dig tid att betala av det.

Budget- och skuldrådgivning

Om du känner att du har svårt att hantera dina lån, eller om du har hamnat i en ekonomisk knipa, kan det vara bra att kontakta en budget- och skuldrådgivare. Många av kommunerna vi har i Sverige erbjuder gratis rådgivning, där en expert hjälper dig att skapa en plan för hur du kan ta dig ur dina skulder och få ordning på din ekonomi. En rådgivare kan även hjälpa dig att förhandla om dina lån, eller helt enkelt hjälpa dig hitta alternativ för att underlätta just din situation. De finns tillgängliga för att hjälpa dig.

Sammanfattning

Välj lån med låg ränta och tydliga villkor. Undvik lån med höga räntor och dolda avgifter. Jämför långivare och anpassa lånet efter din ekonomi.

Olika sätt att tjäna pengar på att ha ett batteri kopplat till din solcellsanläggning

Genom att. Koppla ett batteri till dina solceller eller annan elanläggning kan du få ut mer av den och också öka intäkterna på flera olika sätt.

Du kan minska behovet av att köpa in el eftersom elen kan sparas och förbrukas vid tidpunkter när din anläggning inte producerar energi.

Du kan också hyra ut din lagringskapacitet till lokala elnätsföretag (Eon, Ellevio, Vattenfall etc)

Du kan hyra ut ditt batteri till svenska kraftnät som hela tiden måste se till att det förbrukas lika mycket el som det producerar samt att frekvensen i elnätet hela tiden är 50 Hertz, s.k. frekvensstabilisering.

Du kan utnyttja spotprisarbitrage – köpa el när det är billigt och sälja när det är dyrt.

Du kan också öka ditt oberoende om du installerar batteriet med möjlighet till ö-drift så att du kan ha tillgång till el även när det är strömavbrott.

Spara på att byta till ett billigare elavtal

Det är viktigt att göra ett aktivt val när det gäller sitt elavtal. Den som inte gör ett aktivt val får elbolagens dyraste alternativ ofta kallat tillsvidarepris, baspris, enkelpris eller anvisningspris och är det allmänna priset som elbolagen ger sina kunder när de själva får sätta priserna.

Det man istället kan göra är att välja fast eller rörligt pris. Med ett förutbestämt fast pris så betalar man ett fast pris per kWh under sin avtalsperiod och med ett rörligt pris så betalar man utifrån det dagliga elpriset på elbörsen nordpol, ofta med ett visst påslag per kWh och eller en fast månadsavgift på ett par tior. Det finns också elbolag som erbjuder timprisavtal vilket innebär att man betalar utefter hur elpriset varierar timma för timma vilket innebär att man betalar ett lägre pris för elen när förbrukningen är låg i förhållande till tillgången vilket ofta ger ett lägre pris t.ex. på natten.

Förutom att välja ett fast eller rörligt avtal kan man även välja vilket elbolag man vill för leveransen av el. Elnätsbolaget som äger själva elnätet där man bor kan man dock inte välja bort.

Det finns mycket att spara på att välja ett billigare elbolag. Ofta kan man få kampanjpriser t.ex. det första året så det lönar sig att se över sitt elavtal någon gång per år och se om man kan byta till ett billigare alternativ.

Jämför priser på elavtal hos compricer

Spara pengar på att hålla koll på elpriset

Nu när elpriset varierar ganska mycket från dag till dag kan man spara mycket pengar genom att hålla koll på elpriset.

Naturligtvis kan man spara pengar genom att rent generellt använda mindre el t.ex. genom att köpa energisnålare vitvaror och lampor, släcka lampor i rum man inte befinner sig i etc. men bara genom att hålla koll på elpriset och anpassa sin förbrukning utifrån det kan man om man har ett rörligt elavtal spara en hel del.

Detta då man genom nordpool kan få veta historiskt och aktuellt elpris men ca kl. 13.45 varje dag publiceras även elpriset för kommande dag. Så om elpriset efterföljande dag kommer att vara avsevärt lägre än idag kan man med gott samvete skjuta upp aktiviteter med hög elförbrukning som att köra tvättmaskin och torktumlare eller dammsuga hela huset. Naturligtvis under förutsättning att man är lite flexibel med när man har tid att göra sysslorna.

Vissa elbolag erbjuder även timpriser och då kan man med ett rörligt timprisavtal spara ännu mer på att utföra aktiviteter med hög elförbrukning vid tidpunkter då elpriset är lågt t.ex. på natten eller mitt på dagen om det är soligt.

Om man har lite koll på elpriset kommer man efter ett tag automatiskt ha koll på t.ex. vilka tider på dygnet som elpriset är lågt. T.ex. är det ofta lägre på helger och nätter medans det är högt tidig kväll när förbrukningen är stor. Det finns också teknik som automatiskt kan hålla koll på elpriset och t.ex. ladda elbilen när priset är lågt.

Så mycket betalas ut i a-kassa per år i Sverige

Enligt Arbetslöshetskassornas Samorganisation (AKS) betalade de svenska a-kassorna ut sammanlagt 43,7 miljarder kronor i arbetslöshetsersättning 2022. Av dessa var 38,8 miljarder kronor arbetslöshetsersättning och 4,9 miljarder kronor föräldrapenningtillägg till arbetslöshetsersättning.

Arbetslöshetsersättningen betalas ut till personer som är arbetslösa och har varit medlem i en a-kassa i minst ett år. Den är inkomstgrundad, vilket innebär att den baseras på den försäkrades tidigare inkomster. Arbetslöshetsersättningen betalas ut i upp till 300 dagar.

Det totala antalet personer som fick arbetslöshetsersättning från a-kassorna 2022 var 440 000. Av dessa var 390 000 personer berättigade till arbetslöshetsersättning och 50 000 personer berättigade till föräldrapenningtillägg till arbetslöshetsersättning.

De vanligaste orsakerna till arbetslöshet är uppsägning, konkurs och egenföretagarverksamhet som upphört.

Den genomsnittliga månadsersättningen för arbetslöshetsersättning var 18 900 kronor före skatt 2022.

Kostnaderna för administration av a-kassa

Enligt en rapport från Svensk Arbetsförmedling från 2022 ligger de genomsnittliga administrationskostnaderna för utbetalning av a-kassa i Sverige på cirka 10 procent av de totala utbetalningarna. Det innebär att utbetalningar på ca 40 miljarder medför administrationskostnader på ca 4 miljarder kronor.

De största delarna av administrationskostnaderna är kostnader för handläggning (60-70 procent), kostnader för IT (20-30 procent) och kostnader för lokalhyror och andra overheadkostnader (10-20 procent).

Handläggningskostnaderna inkluderar kostnader för att ta emot och granska ansökningar, bedöma rätten till ersättning och fatta beslut. IT-kostnaderna inkluderar kostnader för att utveckla och underhålla a-kassans IT-system. Lokalhyror och andra overheadkostnader inkluderar kostnader för kontor, personalutrymmen, IT-infrastruktur och andra gemensamma kostnader.

A-kassorna arbetar kontinuerligt med att effektivisera administrationen. Bland annat har man infört e-tjänster för att underlätta för kunderna att ansöka om ersättning och man har investerat i automatiseringslösningar för att minska manuell handläggning.