Så mycket betalar försäkringskassan ut i sjukpenning, sjukersättning och VAB

Enligt Försäkringskassans årsredovisning för 2022 betalade myndigheten ut sammanlagt 186,2 miljarder kronor i sjukersättning och sjukpenning. Av dessa var 112,3 miljarder kronor sjukersättning och 73,9 miljarder kronor sjukpenning.

Sjukersättningen utgör den största delen av Försäkringskassans kostnader för sjukförsäkringen. Den betalas ut till personer som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning inte kan arbeta eller söka arbete. Sjukersättningen är inkomstgrundad, vilket innebär att den baseras på den försäkrades tidigare inkomster.

Sjukpenningen betalas ut till personer som är sjuka och inte kan arbeta. Den är också inkomstgrundad, men är lägre än sjukersättningen. Sjukpenningen betalas ut i upp till 364 dagar.

Det totala antalet personer som fick sjukersättning eller sjukpenning från Försäkringskassan 2022 var 1,6 miljoner. Av dessa var 660 000 personer berättigade till sjukersättning och 940 000 personer berättigade till sjukpenning.

De vanligaste diagnoserna som leder till sjukersättning är psykiska diagnoser, följt av rörelseorganiska diagnoser och neurologiska diagnoser. De vanligaste diagnoserna som leder till sjukpenning är luftvägsinfektioner, följt av rörelseorganiska diagnoser och psykiska diagnoser.

Enligt Försäkringskassans årsredovisning för 2022 betalade myndigheten ut sammanlagt 12,2 miljarder kronor i ersättning för vård av barn (vab) under året. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med 2021.

Den genomsnittliga vab-ersättningen per dag var 729 kronor före skatt.

Det totala antalet dagar som ersättning för vab betalades ut för under 2022 var 1,6 miljoner. Av dessa var 1,2 miljoner dagar för barn under 1 år och 400 000 dagar för barn mellan 1 och 12 år.

De vanligaste diagnoserna som gav upphov till vab under 2022 var luftvägsinfektioner, följt av magsjuka och allergier.

Den genomsnittliga vab-perioden var 5,3 dagar.

Så mycket kostar administrationen av utbetalning av sjukersättning och sjukpenning

Enligt Försäkringskassans årsredovisning för 2022 kostade administrationen av sjukpenning och sjukersättning 11,2 miljarder kronor.

Administrationskostnaderna hade ökat med 1,8 procent jämfört med 2021. Den största kostnadsökningen beror på att antalet ärenden har ökat.
Under 2022 handlade Försäkringskassan 7,5 miljoner ärenden om sjukpenning och sjukersättning, vilket är en ökning med 2,3 procent.

De största delarna av administrationskostnaderna är kostnader för handläggning (6,5 miljarder kronor), kostnader för IT (3,1 miljarder kronor) och kostnader för utredningar (1,7 miljarder kronor).

Handläggningskostnaderna inkluderar kostnader för att ta emot och granska ansökningar, bedöma rätten till ersättning och fatta beslut. IT-kostnaderna inkluderar kostnader för att utveckla och underhålla Försäkringskassans IT-system. Utredningskostnaderna inkluderar kostnader för att anlita läkare, psykologer och andra experter för att utreda ärenden.

Föräldrapenning och SGI

Föräldrapenning kan tas ut – helt eller delvis – från och med 60 dagar före beräknad förlossning. 
De första 180 dagarna som tas ut för ett barn måste alltid vara dagarpå sjukpenningnivå. För barn födda 2014 eller senare gäller att föräldrapenningkan tas ut till och med den dag barnet fyller 12 år eller när barnet slutar i årskurs 5 i grundskolan. Men efter att barnet har fyllt fyra år kan föräldrarna bara spara 96 dagar sammanlagt.

Ett villkor för att få föräldrapenning enligt sjukpenningnivå under de första 180 dagarna av föräldraledigheten är att man har haft en årsinkomst på minst 82100 kronor i minst 240 dagar i följd före den beräknade förlossningen. Föräldrapenningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). 
Försäkringskassan räknar ut SGI genom att titta på årsinkomsten före skatt. Oftast är det den nuvarande årsinkomsten som ligger till grund för SGI. Men SGI:n kan också skyddas och kan också baseras på en tidigare inkomst, till exempel en inkomst som man haft innanman började studera. Sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning har dock ett ”tak”. 
För tillfällig föräldrapenning är taket 7½ prisbasbelopp, för sjukpenning är taket 8 prisbasbelopp och för föräldrapenning 10 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet fastställs för varje år och för 2019 är beloppet 46500 kronor. Detbetyder att man inte får ersättning för det man tjänar över en månadslön på cirka 29063 kronor vid VAB, 31000 kronor vid sjukdom och 38750 kronor vid föräldrapenning. Har man relativt hög inkomst får man alltså mer i föräldrapenning äni sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Föräldrapenningen är kalenderdagsbaserad och motsvarar knappt 80 procent av inkomsten om man tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan. Den är dock maximalt 989 kronor per dag. Ersättning räknas ut på följande sätt:

1 Ta den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n).
2 Multiplicera den med 0,97.
3 Multiplicera igen med 0,8.
4 Dela summan med 365.5 
Resultatet är ersättningen per dag

En grundläggande förutsättning för att erhålla föräldrapenning är att man verkligen vårdar barnet. Föräldrapenning kan dock aldrig utgå samtidigt som man har semester. Det finns dock under vissa förutsättningar möjlighet att ta ut föräldrapenningunder lediga dagar som helger och fridagar och för lärare under lov och ferier.
En blivande mamma kan sluta arbeta eller minska sin arbetstid från och med sex månader före den beräknade förlossningen utan att SGI:n sänks. SGI:n är skyddad fram tills det att barnet fyller ett år oavsett inkomst och uttag av föräldrapenning. När barnet har fyllt ett år beräknas däremot SGI:n på den aktuella inkomsten. Det betyder att om man har gått ner i arbetstid och tjänar mindre får man lägre ersättning vid egen sjukskrivning och vid uttag av tillfällig föräldrapenning. SGI:n kan dock skyddas på olika sätt, till exempel genom att ta ut föräldrapenning minst fem dagar i veckan eller genom att ta ut föräldrapenning i kombination med deltidsarbete. 
För lärare gäller att det kan vara nödvändigt att ta utföräldrapenning även under lov och ferier. Du måste alltid kontrollera med Försäkringskassan vad som gäller. 
Till och med barnet är två år behålls däremot den beräknade föräldrapenningen,det vill säga den får inte sänkas.

Höjt prisbasbelopp 2019

Prisbasbeloppet höjs med 1000kr 2019 vilket ger höjda pensioner och bidrag samt sänkta skatter.

Prisbasbeloppet är et fastställt belopp som räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex som används bland annat för beräkning av olika bidrag sjukpennings och pensionsnivåer.

Höjningen inför 2019 baseras på prisutvecklingen mellan juni 2017 och juni 2018 som motsvarar en inflationstakt på 2,1 procent.

Det nya prisbasbeloppet innebär att garantipensionen höjs med knappt 200kr i månaden.

Det höjda prisbasbeloppet innebär nu att statlig inkomstskatt tas ut vid månadsinkomster över ca 40 600kr och värnskatt som innebär 25% i statlig skatt tas ut över ca 58 600kr

Med det nya prisbasbeloppet höjs blir högsta möjliga föräldrapenning 989 kr per dag och högsta sjukpenning 791 kr. Bidragsdelen för studenter höjs med 72 kronor och lånedelen med 160 kr per fyraveckors period.

Även den lägsta nivån för fastighetsavgift, spärrbeloppet höjs med 69kr per år till 3176 kronor.