Tjäna pengar på din bil

En bil är ganska kostsam att äga. Förutom värdeminskningen så är det skatt, försäkringar, reparationer och driftskostnader som ska betalas.
Om man inte använder bilen så ofta kan man komma billigare undan genom en hyrbil, eller det blir kanske t.o.m. billigare att hyra bil de gånger man behöver den. Om man har möjlighet att välja kollektivtrafiken eller cykeln i de flesta fall så kan man spara mycket pengar.

Men för den som ändå äger en bil finns det sätt att minska kostnaden eller t.o.m. tjäna pengar på bilen.

Ett sätt är att upplåta bilens yta till reklam. Du får betalt beroende på annonsör, bil, användning och geografisk placering t.ex. genom annonsbilar, så kolla upp hur mycket du kan tjäna på annonser på din bil.

Ett annat sätt är att hyra ut din bil när du inte använder den t.ex. genom ridebite. Med dagens teknik med appar och gps i smartmobilen är det lätt att markera plats och tillgängliga tider. När man hyr ut genom ridebite tecknas automatiskt en försäkring som täcker upp vid eventuella skador på bilen, så ägarens ordinarie försäkring påverkas inte.

Ett tredje sätt är även att låta andra åka med, eller att köra andra personer i sin bil t.ex. genom uber eller liknande tjänster.

Med tillgångar på över 20 000kr tillhör du den rikaste halvan av befolkningen

Cirka 500.000 kronor skulle varje människa äga, om de globala tillgångarna fördelades jämnt mellan alla vuxna i världen.

Institutet definierar tillgångar som värdet av fastigheter, sparade pengar och aktier minus skulderna.

Men i verkligheten äger världens rikaste 10 procent nästan 90 procent av tillgångarna.

Det räcker med tillgångar på över 20.000 kronor för att äga mer än halva jordens befolkning.

Den som äger tillgångar över motsvarande 660.000 kronor tillhör de rikaste 10% av befolkningen. Och den som äger mer än motsvarande cirka 6,9 miljoner kronor tillhör den rikaste procenten i världen.

Algoritmen som skapar en bästsäljare

Många har funderat över vad som skapar en bästsäljande bok och Jodie Archer och Matthew L Jockers har gått längre än så och skrivit en bok på temat; The bestseller code: Anatomy of The blockbuster novel.
Dels är det naturligtvis litterära aspekter som spelar in. Det ska vara en i sin genre bra bok med potential att nå stora läsargrupper. Men även bokmarknafsstrukturen spelar in. För förlaget är det mer lönsamt att sälja mycket av en bok än ganska mycket av flera vilket gör att ett fåtal böcker med potential marknadsförs stort. Även en psykologisk faktor spelar in. Vi vill läsa det vi känner igen och det andra läser så redan uppmärksammade titlar blir lätt mer framgångsrika.

Genom att jämföra upplägget i 500 titlar som legat på New York Times bästsäljarlista har man identifierat skillnader mellan bestseller och andra mindre framgångsrika romaner. Och bästsäljarna har likheter i sin dramatiska uppbyggnad och bästsäljarna använder en av sju återkommande intrigsukturer. Bästsäljarna har också en tematisk uppbyggnad som är påfallande stabil. De kommersiellt framgångsrika utgörs i hög grad av renodlade berättelser och har få bihsndlingar och stickspår. De är alltså mindre komplexa berättelser. Utmärkande är också deras vardagliga småtrista teman t.ex. arbete vardag och familj.

Tjäna på att studera

Kunskap väger tungt men är lätt att bära, brukar man ju säga.

I sverige så är högre utbildning vid universitet och högskolor gratis och man kan finansiera sin studietid genom studiebidrag och studielån. Dock är det inte alltid så att ubildning lönar sig ekonomiskt räknat på ett helt yrkesliv, utan det beror på vilket yrke man sedan börjar jobba inom. Om man läser diverse kurser på universitet för att man har ett intresse, utan att ha ett specifikt yrke som mål är det inte säkert att man kommer att få en så mycket högre lön senare i livet än om man inte hade studerat att det ersätter de studieåren som man inte fått någon lön.

Eftersom lägsta-lönerna i Sverige är såpass höga och löneskillnaderna mellan vissa icke-akademiska yrken och yrken som kräver högskoleexamen kan vara ganska små så är det inte alltid det lönar sig ekonomisk att studera, speciellt inte om man skaffar sig en akademisk examen sent i livet.

Men det finns ändå skäl att studera. Dels finns chansen att man får ett mer intressant och stimulerande jobb efter examen och även studietiden brukar av de flesta ses som stimulerande och med stora möjligheter att styra över sin tid.

Dessutom finns möjligheten vid många utbildningar att jobba extra eftersom arbetsbördan på t.ex. humanistiska utbildningar är ganska låg. OM man läser en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning kan man räkna med att studierna tar lite mer tid, men då finns också chansen till jobb med en högre lön efter examen.

Man kan också kombinera deltidsstudier med t.ex. eget företagande eller deltidsjobb. Studiebidraget och om man väljer att ta studielånet ger en liten garanterad inkomst varje månad och dessutom får man ofta ta del av rabatter när man är inskriven som student. Och under tiden som man studerar med studiemedel så skyddas SGI hos försäkringskassan även om man inte studerar på heltid, så det kan vara ett alternativ för den som t.ex. har varit föräldraledig och inte hittar ett nytt jobb direkt och inte vill vara inskriven vid arbetsförmedlingen för att skydda sitt SGI.

En liten chans till den stora vinsten

Det är fler som har blivit fattiga av att spela casino än som har blivit rika. Men några har blivit riktigt rika när de vunnit storvinsten på ett casino.

Alla har naturligtvis olika strategier för att spela. En del kanske spelar försiktigt för att försöka gå lite plus, t.ex. genom att satsa på en färg i roulette. Det är ganska hög sannolikhet att man vinner, men man kammar inte hem storvinsten för att man får rätt färg ett par gånger.

Andra jagar den stora jackpotten. Drömmen om att med en minimal insats vinna den stora jackpotten. Naturligtvis är vinstchansen inte särskilt stor, men någon ska ju trots allt till slut ta hem jackpotten. Och den som inte lägger ett enda spel har ingen chans att vinna medans den som lägger ett, om än så litet spel åtminstone har en teoretisk chans att vinna. Den som är smart kanske håller ögonen öppna efter freespins som är gratis. Då har man sin chans, utan att behöva göra någon insats.

För att vara riktigt fördelaktigt ska det dessutom vara utan omsättningskrav, d.v.s. att du ska kunna ta ut din vinst utan att behöva omsätta den ett visst antal gånger i casinot. Annars är det stor sannolikhet att du förlorar den vinst du eventuellt har kammat hem under kommande spelomgångar.

Vad är droit de suite – följeavgift (konstnärsavgift)

Enligt lagen om upphovsrätt (Sverige: 1960:729) samt EG-direktiv (2001/84/EG) tillkommer en avgift vid vidareförsäljning av konstverk och brukskonstverk en s.k. följerätt eller följdrätt (droite de suite) även kallad konstnärsavgift. Den är en upphovsrättslig ersättning till konstnären (upphovsmannen) under dennes livstid och därefter till dennes arvingar under sjuttio år efter det år då konstnären avled.att

Det är den organisation som konstnären är med i som kan ansöka om att det ska utgå konstnärsavgift vid en försäljning.

Beloppet är 5 % av klubbat pris vid försäljningspris under 50 000 euro och procentandelen minskar sedan ner till 0,25% vid en försäljning på 5 000 000 Euro och följerätten kan då maximalt uppgå till 12 500 euro.

Om konstverket kostar mindre än 1/20 prisbasbelopp d.v.s. mindre än 2215kr utgår ingen konstnärsavgift.

Sex gånger dyrare att ta bilen än cykeln

Lundaforskaren Stefan Gössling och Australiensaren Andy S Chois har i en studie visat att det blir sex gånger dyrare för individen och för samhället att ta bilen jämfört med att ta cykeln.

Studien är gjord i Köpenhamn och är applicerbar på de flesta samhällen.

Att investera i cykelinfrastruktur och cykel vänlig politik är alltså inte bara bra för miljön utan också ekonomiskt lönsamt för ett samhälle och investeringen betalar snabbt tillbaka sig och ger bra avkadtning för samhället.

Källa:  http://www.veg.se/bilen-sex-ganger-dyrare-an-att-ta-cykeln/

Att ge dricks eller inte, eller hur mycket dricks ska man ge i Sverige?

Bakgrunden till dricks i Sverige.

Fram till 1920-talet fick inte serveringspersonal och hotellstädare i Sverige lön. Städarna kunde till och med få betala för att jobba, och hålla med egen städutrustning. Allt enligt Hotell- och restaurangfackets goda samtycke. Man räknade istället med att serverings- och städpersonal skulle tjäna sina pengar i form av dricks. Kockar däremot hade vanlig lön, dock en väldigt låg lön.

Rika amerikaner som hade råd att resa till Europa efter inbördeskriget tog sedan med sig vanan från Europa till USA. Att ge dricks var dock länge kontroversiellt. Det underströk klasskillnader enligt kritiker och vissa delstater stiftade till och med lagar för att förbjuda dricks, men började sedan utnyttjas av restaurangägare som ett argument för lägre löner till serveringspersonalen i USA.

Det finns även länder där dricks kan uppfattas som en förolämpning, t.ex. i Japan. Där är dricks ovanligt och kan i vissa fall ses som en förolämpning.

1938 skedde en övergripande förändring i Sverige då en serveringsavgift lades på notan. Restaurangpersonalen fick därmed lön och dricksen behövdes inte längre.

1988 avskaffades serviceavgiften på notan och bakades in i priset på maten och drycken. Med den minskade kontanthanteringen har också argumentet att avrunda upp till närmaste tiotal eller hundralapp tappat sin funktion.

I många andra länder, USA t.ex. är det fortfarande så att serveringspersonalen väntas få en stor del av sin inkomst genom dricks och inte skulle tjäna särskilt mycket utan dricks. Men även i andra länder går man ifrån systemet med dricks. New Yorks Times kända matkritiker Pete Wells säger i en krönika att dricks är irrationellt, föråldrat, ineffektivt, förvirrande, missbruksbefrämjande och diskriminerande.

Med uppsvinget för restaurangbranschen och ett ökat resande är det dock många som tror att man förväntas ge dricks även i Sverige.

Men det finns problem med ett sådant upplägg också. Det naturliga är ju att förutsätta att anställd personal har skäliga löner. De som ger dricks ger normalt inte heller dricks på andra ställen t.ex. snabbmatsrestauranger pizzerior, personalmatsalar, mataffärer eller vårdpersonal eller städare för den delen. Det är ett föråldrat ersättningssystem. Dricks är ett förnedrande sätt att tänka på människor. Branschen måste istället ta sitt ansvar anser Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket (HRF). Susanne Blom, också ombudsman på Hotell- och restaurangfacket ser också flera problem med dricksen. Dels att den göder ett system med ofta svarta pengar, dels att den används som argument av arbetsgivaren för att hålla nere lönerna. Och själv ger hon just därför aldrig dricks på krogen.

Många företag tycker att hanteringen av dricks är krånglig, säger branschutvecklingschefen på branschorganisationen Visita.

Skatteverket kategoriserar dricks som lön. Om dricksen hanteras av restaurangen ska arbetsgivaravgifter betalas, men om restaurangen inte blandas in kommer man runt det. Dricksen är heller inte momspliktig. Den anställde måste dock ta upp dricks i sin deklaration. Det är dock inte ovanligt att personal inom restaurangbranschen låter bli att skatta för sin dricks. Med ökad korthantering blir det dock lättare att spåra dricksen och Conny Svensson på Skatteverket säger i ett uttalande till SvD 2016 att man kommer att ha ökat fokus på beskattning av dricks i framtiden.

350kr att spela för på betway. Pengarna tillbaka om du inte vinner

Att spela casino eller vadslagning kan lika gärna ge en stor inkomst som att man förlorar allt man satsar. Ofta är det många som förlorar litegrann och några få som vinner stort. Men genom att utnyttja välkomsterbjudanden kan man förbättra sin chans. Bäst är det när man får gratisspel, d.v.s. man kan lägga ett säkert spel och om man inte vinner så får man tillbaka insatsen. Just nu har betfair ett sådant erbjudande.
Bli kund hos betfair och du får 350kr att spela för. Pengarna tillbaka om du inte vinner.

 

 

Sälj guld som du har hemma

Om man behöver extra pengar är ett bra tips att sälja av saker som man har hemma. De flesta har ett förvaringsutrymme, med saker och ofta kan man få flera tusen kronor för saker som man inte använder. Ännu snabbare är det att sälja ädla metaller t.ex. guld som man inte använder.  De flesta har kanske arvegods, eller t.o.m. vigselringar från tidigare äktenskap som man inte använder utan som bara ligger i en låda.  Detta är naturligvis svårt att sälja till privatpersoner men genom att ädelmetallerna i sig har ett visst värde kan man sälja det till aktörer som återvinner metallen. Det går snabbare och smidigare än att sälja på privatannonsmarknader. Till t.ex. guldpengar.se kan du skicka in ditt guld få det värderat och få pengar för det, helt utan  värderingsavgifter eller fraktpåslag. Du får olika betalt beroende på om det är t.ex. 18 eller 24 karat och du får snabbt pengarna utbetalade. Istället kan man köpa nya saker, nya smycken eller annat som man faktiskt använder. Det är också bra för miljön att metaller som inte används återvinns än att man ska utvinna ny metall.  Du får gratis hem en påse du ska stoppa ditt guld i och det är försäkrat under hela transporten.

 

Sponsrat inlägg.