Tjäna pengar på att hyra ut bostad

För den som behöver extra pengar är möjligheten att hyra ut en del av sitt boende, eller ett fritidshus, helt eller delvis, en bra inkomstkälla. Speciellt om man har bostad i attraktiva områden t.ex. centralt i en storstad, nära ett universitetsområde eller ett vackert lantligt läge.
Skattefritt upp till 22600kr
Att hyra ut en sommarstuga eller ett rum till någon student några månader om året kan ge en värdefull skattefri extrainkomst då schablonavdraget vid uthyrning av villa, fritidshus, bostadsrätt eller hyresrätt 2011 höjdes till 18 000 plus 20% av hyran vilket innebär att du kan hyra ut en bostad för ca 22 600 kronor utan att behöva betala skatt.

Tillstånd krävs för att hyra ut i andra hand.

Om du hyr ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd från hyresvärden kan både du och den som hyr i andrahand riskera att bli vräkta. Liknande regler gäller om du hyr ut en bostadsrätt i andrahand utan tillstånd från bostadsföreningen.
Om du ska studera på annan ort eller vistas utomlands en längre tid anses det enligt hyreslagen var ett beaktansvärt skäl och det måste hyresvärden eller bostadsrättsföreningen ta hänsyn till vid bedöming om tillåtelse att hyra ut i andra hand. Om hyresvärden nekar dig att hyra ut i andra hand kan du vända dig till hyresnämnden för att få det prövat där.

Skriv kontrakt
Det är viktigt att skriva ett kontrakt där det tydligt står vad hyresgästen får och inte får göra i bostaden. Detta för både din och hyresgästens säkerhet . Skriv in i kontraktet uppsägningstid eller tidsbegränsning , hyran och vad som kommer att ingå. Om du har avtalat om att hyra ut lägenheten under en viss tid har du inte rätt att kräva att få tillbaka lägenheten tidigare. Din hyresgäst har däremot rätt att säga upp kontraktet med tre månaders uppsägningstid.
Om du säger upp kontraktet kan hyresgästen vända sig till hyresnämnden och under tiden som ärendet prövas får hyresgästen bo kvar.
Skriv också in i kontraktet vem av er som ska stå för el- och uppvärmningskostnader etc. Ring ditt försäkringsbolag och fråga hur din försäkring gäller när du hyr ut ditt hus.
När du som privatperson ska hyra ut din villa eller lägenhet gäller hyreslagen, men det finns undantag som är viktiga att tänka på. I hyreslagen finns det s.k. besittningsskyddet som innebär att hyresgästen har rätt att bo kvar om det inte finns skälig grund till uppsägningen. Om du planerar att själv flytta in i bostaden efter en viss tid så bör du därför skriva in i avtalet att besittningsskyddet inte gäller.

Kontrollera också vem du hyr ut till och att de har betalningsförmåga. Om du hyr ut i andra hand är det fortfarande du som är betalningsansvarig till hyresvärden och ansvarig för bostadens skick . Du kan i din tur kräva andrahandshyresgästen för eventuella skador eller obetalda hyror – men det är inte fastighetsägaren inblandad i. Det är du som får driva ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten om andrahandshyresgästen fortfarande inte betalar trots dina krav. Kontrollera därför hyresgästens identitet genom att ta legitimation, ta referenser från arbetsgivare och tidigare hyresvärdar och ring Kronofogden för att se om det finns eventuella betalningsanmärkningar.

Du ska som hyresvärd se till att bostaden underhålls och är i gott skick, om det inte står i kontraktet att din hyresgäst ska sköta det. Du kan göra stora förändrings eller förbättringsarbeten utan tillstånd från din hyresgäst. Hyresgästn får inte måla och tapetsera om utan att be dig om lov, om det inte är inskrivet i kontraktet.
Skälig hyra
Du har inte rätt att ta ut vilken hyra du vill av andrahandshyresgästen. Du kan bli återbetalningsskyldig om hyran inte är skälig i förhållande till lägenhetens bruksvärde – alltså jämförbar med en hyra för en motsvarande lägenhet i den kommunala allmännyttan. Det är tillåtet att lägga på 10-15 procent på andrahandshyran om lägenheten hyrs ut fullt möblerad. Du har även rätt att ta betalt för el, Internet, tv, p-plats och liknande faktiska kostnader som finns för lägenheten. Om du tar ut en hyra som inte är skälig kan du bli återbetalningsskyldig till andrahandshyresgästen upp till ett år bakåt i tiden. Om du hyr ut en villa kan du se efter vad andra hyr ut liknande villor för i likvärdiga områden.

Tjäna pengar på att hyra ut båt.

Att äga båt kan vara en dyr affär. Men för den som inte har behov av att använda båten under under alla sommarmånader kan den också bli en inkomstkälla genom att hyra ut den. Man kan antingen hyra ut den själv. Då krävs lite jobb för att t.ex. annonsera på olika internetforum samt se till att man har en bra försäkring som gäller vid uthyrning. Alternativt kan man anlita ett förmedlingsföretag som dock tar ut en provision på ca 20% av hyreskostnaden. Men då står de för administration, marknadsföring försäkring och kundkontakt.

Exempel på förmedlare för att hyra ut båtar är RTC bptkontakten på värmdö i Stockholm och bohuscharter i Marstrand. Störst efterfrågan är att hyra ut veckovis, men det går även att bara hyra ut över helgen.

Uthyrning av båtar beskattas som inkomst av kapital och 30% minus eventuell provision till mäklare och och merkostnad för försäkring ska betalas i skatt. Inga driftskostnader t.ex. färg eller båtplats får dras av. Reglerna är alltså inte lika fördelaktiga som för uthyrning av bostad men för den som kan styra över sin egen tid och inte är hänvisad till att ge sig ut med sin båt under industrisemestern så är uthyrning ett mycket bra sätt att delfinansiera sitt båtinnehav.

Sälja bostad

Att köpa bostad är en ganska lätt ekonomisk kalkyl. Förutom köpeskillingen och lagfartsavgiften, samt ev. kostnaden för nya pantbrev är det egentligen bara räntereduktionen och och fastighetsavgiften man behöver hålla koll på.

Om man säljer en fastighet eller bostadsrätt med vinst ska vinsten beskattas. Vinsten beskattas det år köpekontraktet skrivs under, även om köparen betalar eller får tillträde till fastigheten först året efter. Vinsten redovisas alltså i påföljande års deklaration. Vinstskatten ska betalas den 14 februari respektive 3 maj för att undvika kostnadsränta.

För att räkna ut vinsten tar man försäljningspriset minus inköpspriset minus mäklarkostnader minus utgifter för renovering och  förbättringar. Det är bara förbättringar som utförts försäljningsåret eller något av de fem föregående kalenderåren  och enbart de år då kostnaden för förbättringarna uppgått till 5000kr eller mer.

Det gäller att kunna visa att förbättringar gjorts, men kan kan få avdrag för ett skäligt belopp även om kvitton saknas. I ett rättsfall ansågs t.ex. ett skäligt belopp vara ungefär hälften av de utgifter säljaren yrkat avdrag för. Om man fått rot-avdrag ska förbättringsutgifterna minskas med rot-avdraget.

Om man inte vet inköpspriset kan man hitta den statistiken på lantmateriet.se För köp gjorda före 1952 får man använda 150% av fastighetens taxeringsvärde 1952 som inköpspris. Taxeringsvärdet 1952 kan man få fram på skatteverket.se Om man har byggt nytt utan att ha kll på vad man betalat kan man få vägledning från statistiska centralbyrån, scb.se där man man få statistik över byggkostnader avseende gruppbyggda småhus.

Om man har ett tidigare vinstuppskov ska även det läggas till den vinst man kommer fram till. När man har fått fram en slutlig vinst beräknar man vinstskatten genom att ta 22% av vinsten.

Räntereduktion (Ränteavdrag)

Räntereduktion, även kallat ränteavdrag, innebär att den som lånar pengar får dra av 30% av ränteutgifterna mot annan inkomst när skatten ska betalas. Avdragseffekten på underskottsavdrag för t.ex. låneräntor är 30 procent. Varje tusenlapp i ränta kostar därmed normalt 700 kr efter skatt.

Ränteutgifter är alltid avdragsgilla. Däremot får bara den del av årets sammanlagda förvaltningsutgifter som överstiger 1 000 kr dras av. Det är därför viktigt att skilja på skuldränta och förvaltningsutgifter.

Om kapitalunderskottet är mer än 100 000 kr blir avdragseffekten 21 procent på den del som överstiger 100 000 kr enligt reglerna för avdragsbegränsning.  Alla ränteutgifter slås ihop i inkomstslaget kapital. Ränteutgifter i en firma tas dock upp i inkomstslaget näringsverksamhet. För bolag finns en begränsning för räntor mellan företag i intressegemenskap.

Som ränta räknas:

Ränta och avgift på byggnadskreditiv när den skattskyldige är låntagare.

Avbetalningsränta.

Checkräkningskredit.

Kostnad för förtidslösen av lån, s.k. räntekompensation.

Kredittillägg.

Det som däremot inte räknas som ränta utan som förvaltningsutgifter är:

Aviseringsavgift för lån.

Avbetalningstillägg och expeditionskostnad vid avbetalningsköp och lån.

Kontokortsavgift.

Garantiavgift till bank för förmedlingslån eller notariatlån.

Avgifter som  varken är avdragsgilla som ränta eller förvaltningsutgifter:

Låneuppläggningskostnad. (T.ex JAK-avgift)

Kostnad för pantbrev och gravationsbevis.

Ränta på studielån via CSN. (Studiemedelsavgift )

Kostnad för kreditundersökning.

Bankgarantiavgift.

Räntegarantiavgift.

Ränta som har lagts till skulden.

Har ränta betalats i förskott, medges inte avdrag för den del av räntan som avser tiden efter den 31 januari året efter inkomståret.

Orsaker till fördröjning av bostadskraschen.

Efter 15 års kraftiga prisuppgångar på bostäder, bostadsrätter och villor kanske bostadsbubblan håller på att spricka även i Sverige.  Historiskt vet vi att fastighetspriser långsiktigt aldrig kan växa snabbare än ekonomin. Däremot vet vi också att felprissättningar och spekulationsbubblor kan pågå i många år. Nu har vi haft en mycket snabbare prisutveckling på bostäder än ekonomin under väldigt många år. Att korrigeringen kommer vet vi, men när?
Anledningen till att nedgången i pris för bostäder 2009  blev så måttlig jämfört med många andra länder beror bl.a. på att fastighetsskatten tagits bort och ersatts av en lägre kommunal avgift, ränteavdraget ligger kvar samt att  räntan sänkts.  Men räntan kommer naturligtvis att höjas till en mer normal nivå och även troligt att även andra subventioner kommer att tas bort.
För bostadsrätter skulle effekten bli ännu kraftigare eftersom även många bostadsrättsföreningar är högt belånade och behöver höja avgiften när räntan stiger. Bostadsrättsinnehavarna kommer då att få både höjd avgift och höjd ränta på sina privata lån.
Ändå hör man sällan personer i media uttala sig om att man förväntar att priset på bostäder kommer att sjunka. Det kan naturligtvis bero på att det är personer från staten, banker eller fastighetsbyråer som uttalar sig, och alla dessa tjänar på att priserna drivs upp och en hög omsättning på bostäderna, eftersom då kommer fler lån att behövas ta samt att större belopp betalas in i lagfartsavgift samt mäklararvoden.

Det man lutar sig mot när man prognostiserar för stigande bostadspriser  är den s.k. bostadsbristen  och till sist är det naturligtvis tillgång och efterfrågan som sätter priset, även om efterfrågan blåses upp av låga räntor skyhög belåning.

Någon egentlig bostadsbrist finns dock  inte. Befintlig bostadsyta i förhållande till antalet innevånare är mer än tillräckligt. Däremot finns det mycket stora svårigheter att i den befintliga strukturen få tag på de bostäder som många vill flytta till.

Politikerna är  intresserade av att behålla denna brist på eftertrakade bostäder.  Det är en av anledningarna till att utbudet av attraktiva bostäder inte ökat i takt med efterfrågan. Man måste nämligen, inte bara äga mark, utan också få byggnadslov för att få bygga. Och det är politikerna som bestämmer var och hur du får bygga. Genom att förhindra och ransonera byggloven har politikerna lyckats bevara bostadsbristen och fått priserna att skena. Man påstår att det är brist på mark men det som det  är brist på är byggrätter. Därför har byggrätter fått ett eget pris. Och politikerna har upptäckt att de kan skapa ekonomiskt värde ur sitt givande av bygglov. T.ex. när man planerar att bygga sportarenor i Stockholm säljer man byggrätter separat och använder pengarna till arenor.  Det börjar likna utförsäljningen av frekvenstilldelningar för telekombolagen som hölls på 90-talet  då politikerna ville vara med och tjäna pengar på telekombolagen och dess kunder genom att ta ut avgifter för rätten att driva mobiltelefoni. Man sålde så kallade frekvenstilldelningar i stora auktioner och telekombolagen bjöd över varandra med lånade pengar.

Det blev inledningen till telekom-bubblans krasch.  När politikerna kliver in för att kapa åt sig vinster ur en prisbubbla blir det ofta inledningen på kraschen.

Den största kandidaten för bostadsbubblans förintelse är nog ändå de kommande räntehöjningarna och de åtstramningar av lånemarknaden som kommer i dess spår. Det leder till inledande prisfall, som sedan leder till ökade krav på amorteringar och lägre belåningsgrad. Det är så att om priserna stiger tycks alla, inklusive kreditgivarna, räkna med fortsatt prisstegring och därmed blir en hög belåning reducerad automatiskt. Och tvärt om när priserna faller måste man räkna med ytterligare prisfall och därför sänks belåningsgraden i förväg, så att prisfallet fortsätter.
Redan nu är det förslag på att minska den andel av köpesumman som får finansieras med bottenlån till låg ränta till någonstans mellan 70-85%.  Och i EU finns ett förslag på ner mot 40%.  Då skulle bankerna få bråttom att minska sin exponering mot bostadssektorn. Marginalerna, som är mycket små i dag, skulle höjas och belåningsgraderna sänkas. Det skulle inte bara gälla nya lån, utan gamla låntagare skulle tvingas betala högre räntor och börja amortera. Då börjar lavinen.

Bostadsrättsföreningars skuldsättning

Många som köper en bostadsrätt, d.vs.s. en andel i en bostadsrättsförening,  tittar främst på vilken insats man behöver betala och vilken avgift man ska betala samt beräknade underhålls och driftskostnader. Om de hus som omfattas kommer att kräva omfattande renoveringar och bostadsrättsföreningen inte har gott om likvida medel, får man räkna med att avgiften kan komma att höjas. För att bedöma bostadsrättsföreningens ekonomi  kan man  titta på nyckeltalet Föreningens skulddsättning/m2 (föreningens belåning/yta)

Föreningens skulddsättning/m2
En viktig fråga är hur stora lån föreningen har. Det är uppenbart att de lån du tar för att köpa lägenheten direkt påverkar dina månadskostnad. Storleken på föreningenslån kommer även de att påverka din månadskostnad eftersom föreningens lånekostnader förs över till de boende.
De senaste 10 åren har ett stort antal föreningar ombildats där föreningen har köpt fastigheten av den tidigare fastighetsägaren och för att finansiera köpet har föreningen lånat pengar och ofta är  föreningen  högt belånad.

När du tittar på en lägenhet, läs årsredovisningen där ska det framgå hur mycket lån föreningen har och vilka bindningstider lånen har.

Antag att föreningen har 100 Mkr i lån och att den totala ytan för alla lägenheter är 10000 m2. Det betyder att föreningens skuldsättning är 10000 kr/m2.

Risken med en högt belånad bostadsrättsförening är att  om räntan stiger är det inte bara den boende som får högre ränta på sina lån till insatsen utan även bostadsrättsföreningens får högre räntekostnader vilket kan innebära att avgiften behöver höjas när räntan stiger.

En bostadsrättsförening kan till skillnad från en privatperson  inte göra ränteavdrag på 30 % såsom en privatperson kan göra.

Något förenklat kan man säga att om man har två lägenhet som är identiska och den  enda skillnaden är att belåningsgraden/m2 är 4000 kr/m2 högre för den ena lägenheten är det en bra utgångspunkt att försäljningspriset bör skilja ungefär 4000 kr/m2.

Detta är ett teoretiskt resonemang,  men även om belåningsgraden är väsentligt högre för en förening än genomsnittet behöver det inte betyda att ekonomin är dålig och kritsik i en förening med en hög skuldsättning/m2:

Om en förening har relativt säkra hyresinkomster från lokaler och hyresrättslägenheter eller har dolda tillgångar i form av osålda hyresrättslägenheter eller en attraktiv osåld vind och det är något som inte framgår om man bara tittar på skuldsättningen m/2.

Bensinpriset

Bensinpriset berör alla som har bil.  Normalt stiger bensinpriset 1-1,50 kr per lite under sommarsäsongen jämfört med under vinterhalvåret.  Det beror på att under vintern faller efterfrågan från bensin samtidigt som oljebolagen brukar öka produktionen av bensin. Detta beror på att efterfrågan på eldningsolja stiger under den kalla säsongen. När man raffinerar eldningsolja får man samtidigt en biprodukt –  bensin. Därmed pressas priset på bensin på vintern på grund av minskad efterfrågan i kombination med ökad produktion.  I och med att färre och färre eldar med olja kan dock denna effekt komma att avta något men kommer troligen hålla i  sig till en viss del.

Det går dock att skydda sig mot ökande bensinkostnader, eller tjäna pengar när bensinpriset minskar,  genom att investera i certifikat för  just bensin. Handelsbanken har  lanserat två råvarucertifikat där terminspriset på bensin styr kursutvecklingen.

Om du tror att bensinen ska bli dyrare kan du investera i ett bullcertifikat för bensin,  alltså ett certifikat som ökar i värde när terminspriset på bensin ökar. På så sätt tjänar du på ett högre bensinpris.

Handelsbankens certifikat på bensin  följer RBOB Gasoline futures på NYMEX i New York. Det följer nästan exakt  priset vid en svensk mack, om man räknar bort skatten på bensin på cirka 8 kr och mackarnas handelsmarginal på ca 1 kr per liter.

Ett annat sätt att minska bensinkostnaden är att ställa bilen hemma så ofta det går. Och att köra mjukt och hålla hastighetsbegränsningarna när man väl kör.

Skatta eller inte för ersättning eller gåva

Gåvoskatten i Sverige är borttagen, så man behöver inte skatta för gåvor.  Dock är gåvor från ens arbetsgivare skattepliktiga. Under vissa förutsättningar är jul-, jubileums- och minnesgåvor skattefria. Skattefriheten gäller inte för kontanta medel men presentkort som inte kan bytas mot pengar är skattefri och inte överstiger ett visst belopp, t.ex. 450kr för en julgåva. (2009)

Om man får en ersättning för arbete är det däremot skattepliktigt. Ibland kan gränsdragningen mellan en ersättning och en gåva vara svår att dra. T.ex. när en bloggare erbjuds produkter, med förhoppning om att produktens varumärke ska exponeras är det att betrakta som ersättning då bloggaren utför ett arbete när de skriver om produkterna.

Enligt Skatteverket finns det vissa undantag. En enstaka gåva som inte är värd mer än 225 kronor behöver man inte ta upp, men om ett företag regelbundet skickar produkter som var för sig inte är värd det beloppet måste det tas upp. Om man tagit emot produkter som man orimligen kan använda så är även det undantag och behöver inte beskattas.

Även om bloggaren inte skriver om produkten så kan det bli diskussioner.

Om däremot en bloggare blir bjuden på en fest eller en aktieägare att bli bjuden på en måltid på en bolagsstämma är det att betrakta som en gåva, då ingen motprestation förväntas.

Det centrala är om mottagaren förväntas utföra något arbete. Då är gåvan inte längre bara en gåva utan en ersättning för utfört arbete. Gåvan är då att betrakta som på samma sätt som om det överlämnas pengar.

Den andra frågan är om t.ex. en bloggare som tar emot en gåva har sin blogg för att tjäna pengar på den, då är det näringsverksamhet. Då kommer Skatteverket att mer självklart betrakta gåvan som ersättning.

Om bloggens syfte i första hand inte är att tjäna pengar, är det inte lika självklart att gåvan ska betraktas som inkomst.

Men ges gåvan som tack för att även denna privatbloggare har skrivit något hamnar gåvan i ett annat läge. Särskilt om detta har avtalats i förväg. Då är gåvan ersättning för ett utfört arbete och bloggaren ska deklarera värdet som inkomst av hobby.

Om en gåva räknas som ersättning ska värdet av den tas upp till marknadsvärdet. Den som t.ex. får en exklusiv resa eller märkesvaror  bör se upp. Om dessa betraktas som en ersättning och ska beskattas kan det bli dyrt då  värdet räknas till marknadspris.

Om Acta Kapitalförvaltnings valutaindexobligation utgiven av Lehman Brothers

Ca 3 300 svenska småsparare och 100 företag investerade mellan 2006 och 2008 i Acta Kapitalförvaltnings valutaindexobligation, baserad på en obligation utgiven av Lehman Brothers.

Kunderna betalade i förskott avgifter för courtage och räntor, runt 50 000 kronor, och lånade därutöver i snitt 350 000 kronor av den isländska banken Kaupthing.

Lånet finansierade obligationen, som också var kundernas enda säkerhet. I september 2008, då Lehman Brothers gick i konkurs förlorade obligationen sitt värde men lånet kvarstår. Och den 12 mars 2010 ska lånen betalas tillbaka.

Det har med tiden uppdagats att många av bolagets kunder aldrig förstod att de i samband med investeringen tog ett lån. Andra hävdar att de av rådgivaren förmåtts tro att risken att förlora de lånade pengarna varit obefintlig.

Detta har gjort norska Acta Kapitalförvaltning till ett av finanssektorn mest kritiserade bolag, föremål för utredningar hos såväl Finansinspektionen, norska Kredittilsynet och Konsumentverket som hos Allmänna Reklamationsnämnden och Ekobrottsmyndigheten.

Allmänna reklamationsnämnden har granskat de klagomål som inkommit från Acta-kunder. Slutsatsen från juristerna på ARN är att Acta inte är skadeståndsskyldigt, ett besked som kom först den 5 mars 2010.

Acta har löpande försäkrat kunderna om att bolagets jurister arbetat för en lösning. I februari, samtidigt som inkassoföretaget Lindorff för Kaupthings räkning skickade ut sina första inkassobrev, kom ett förslag till förlikning.

Kunderna erbjöds en skuldreducering på 40 procent mot att de samtidigt avsäger sig alla rättigheter att rikta skadeståndskrav mot såväl Acta som Kaupting. Den 10 mars 2010 måste kunderna ha meddelat Acta sitt beslut.


Aktiva och passiva inkomster och utgifter

En inkomst kan vara antingen passiv eller aktiv.  Med passiv inkomst menas inte någon som inte kräver en arbetsinsats, men en inkomst som ger återkommande inkomster efter en ursprunglig arbetsinsats, ev. med mindre återkommande arbetsinsatser, men som inte är så omfattande som storleken på inkomsten.  Med aktiv inkomst menas att man byter sin tid mot pengar. Om man slutar jobba kommer också inkomsten att upphöra.  De kräver alltså ständigt din energi.

Även utgifter kan definieras som passiva eller aktiva. Passiva utgifter är sådana som inte ger någon energi eller glädje utöver det som krävs för att överleva. Aktiva utgifter är de som ger energi och sätter lite extra guldkant på tillvaron. 

För att kunna leva ett rikt liv och och inte dräneras på energi bör man ha gott om passiva inkomster och mycket pengar att kunna lägga på aktiva utgifter.

Om man gör en balansräkning brukar man tala om tillgångar och skulder. Tillgångar är sådant man äger som skapar inkomster. Skuld är sådant man äger som skapar utgifter.  Tillgångarna kan alltså skapa passiva inkomster. Det kan vara ett hus som hyrs ut, kapital som ger ränta eller aktier som ger utdelning. Medan en skuld kan vara ett belånat hus som man bor i och som  därmed ger utgifter i form av ränta och driftskostnader.  

De flesta lever med en stressad ekonomi där en stor del av inkomsterna går åt till att betala utgifterna för skulden. Om inkomsten av någon anledning slutar att komma de löpande utgifterna att kräva mer skulder och det blir en negativ spiral.

Genom att skaffa sig kapital kan man istället få en inkomst från sin tillgång som kan öka tillgångens storlek, men även användas till att betala utgifter. Man upplever en generativ ekonomi som kan generara inkomster även om den aktiva inkomsten utifrån upphör.