Investera i jordartsmetaller

De första jordartsmetallerna upptäcktes i Ytterby i Sverige år 1794. Därför har många av dessa fått namn uppkallade efter Ytterby såsom yttrium, terbium, erbium and ytterbium. Ytterby blev och är därmed ett världsnamn i geologiska kretsar.

Jordartsmetallerna är 17 till antalet dessa metaller levde i runt tvåhundra år ett ganska undanskymt liv i skuggan av sina berömda kusiner basmetallerna och ädelmetallerna. Men 1987 belönades de två forskarna Georg Bednorz och Alexander Müller, som upptäckte att ett keramiskt material där yttrium ingick kunde ge supraledande egenskaper, med Nobelpriset i fysik.

Under 1990-talet vaknade intresset för jordartsmetaller och i början av 2000-talet sköt priserna i höjden, med en rusning 2009-2010 bl.a. för att kina införde exportkvoter. De upptrissade priserna var dock överdrivna och under 2011 skönk priserna kraftigt.

Anledningen är att de har unika egenskaper och är oumbärliga i många produkter. Med jordartsmetaller kan man skapa starkare magnetism, hårdare legeringar och lägre motstånd i elektriska kretsar. Kina dominerar handeln med jordartsmetaller.

Med lägre priser lyckades de kinesiska gruvorna slå ut den internationella konkurrensen under 1990- och 00-talet. Kina kontrollerade 2011 i praktiken mer än 95 procent av utbudet. Omkring 2005, när den internationella konkurrensen var utslagen, ändrade Kina plötsligt taktik och började införa exportkvoter på jordartsmetallerna. Kvoterna ströps sedan med 35 procent från 2009 och med ytterligare 40 procent 2010.

Samtidigt skärptes miljökraven i Kina. Många mindre gruvor tvingades stänga och inga nya tilllåts öppna. Det uppstod brist på flera råvaror och priserna har många gånger fyrfaldigats eller mer. Priset på dysprosium, som används bland annat i styrstavar i kärnkraftverk och för datalagringsenheter, har till exempel stigit 20 gånger från 150 till 3000 dollar per kilo.

Kina har en medveten strategi att försöka utveckla sin egen industri från att producera råvaror till att i stället sälja förädlade produkter. De internationella företag som fick problem med försörjningen erbjöds bättre priser på färdiga komponenter från Kina. Ett annat alternativ för dem är att flytta verksamhet till Kina.

Det finns uppskattningsvis 200 projekt runt om på jorden där förhoppningsfulla entreprenörer försöker få igång gruvdrift. Det kanske mest kända är en startup i USA vid namn Molycorp.

Bolaget har köpt loss gruvan Mountain Pass Rare Earth Mine från Chevron. Gruvan var länge den dominerande producenten av jordartsmetaller. Högkonjukturen tycks ha varit under 1960-talet när efterfrågan var stor efter europium som användes till färg-tv-apparater. Gruvan stängdes 2002 sedan ett dräneringsrör läckt ut radioaktivt vatten i öknen vilket fick myndigheterna att kräva stängning.
I juli 2009 gjorde Molycorp  börsdebut på 14 cent per aktie. Första dagen föll kursen 14 procent. Men sedan gick det snabbt uppåt. Aktien ökade med som mest 370 gånger i värde.

Molycorps största konkurrent utanför Kina är det australiensiska företaget Lynas Corp som äger gruvan Mount Weld i Australien och även en fyndighet i Malawi i Östafrika.

När Molycorp kommer upp i produktion väntas de nå 20 000 ton per år och det kan kanske dubblas till 40 000 ton. Lynas i Australien beräknas nå 15 000 ton per år 2015. Även med dessa två företag i full produktion kommer Kina att ha handeln med sällsynta jordartsmetaller i ett stadigt grepp.

Kina kontrollerar en tredjedel av världens kända förekomster av sällsynta jordartsmetaller. USA har 13 procent och Australien, Grönland och Kanada har också stora reserver men för närvarande ingen produktion. 2009 var Indien den näst största producenten med en produktion på 2 700 ton, vilket kan jämföras med Kinas 120 000 ton.

De sällsynta jordartsmetallerna är inte så sällsynta. Och eftersom vi talar om så små absoluta tal räcker det med att en gruva kommer i gång så påverkar det hela världsmarknadspriset. Det stora problemet är faktiskt inte att hitta metallerna utan att finna en metod att kemiskt fälla ut dem. Det är inte många som har den kunskapen och det fordras omfattande laboratorieförsök vid alla nya gruvor.

Malmen bryts ner till sand som bearbetas med olika syror som svavel för att anrika fram de sällsynta jordartsmetallerna. Varje metall kan behöva sin egen process och vid varje fyndighet måste processen finjusteras. Även här har Kina en fördel då de har  två nationella laboratorier som enbart sysslar med forskning och utveckling kring detta. Den kinesiska organisationen Chinese Society of Rare Earth har 100 000 registrerade forskare. I Kinas industricenter för sällsynta jordartsmetaller i Baotou i Mongoliet finns i dag 50 västerländska företag verksamma.

Men oavsett om det tar tid att få fram kunskapen i väst så kommer det allt fler nya gruvor.

Den totala efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller uppgick år 2010 till 135 000 ton. Det totala värdet på detta uppgick till 8 miljarder USD. 2015 väntas produktionen uppgå till 215 000 ton.

Hittills har vi talat om jordartsmetallerna som en homogen grupp. Men det finns 17 metaller inom denna grupp och efterfrågan ser helt olika ut för dem.

Grovt sett delas de sällsynta jordartsmetallerna upp i två undergrupper: lätta och tunga. Det finns sex lätta jordartsmetaller, däribland lantan, cerium och praseodym. Dessa används alla för till exempel legeringar, katalysatorer, polering och glas.

Neodym och Samarium används för att göra neodymmagneter och samariumkoboltmagneter, de två starkaste permanentmagneter som finns. Neodymmagneter används till exempel i hårddiskar och andra tillämpningar där man behöver starka men små magneter, men större mängder neodym går åt om man vill göra permanentmagneter för elmotorer och generatorer. Små vindkraftverk behöver till exempel använda neodymmagneter i generatorn för att göra den effektiv i förhållande till sin vikt.
Efterfrågan är stor och det är framför allt här utbudet kommer att växa när Molycorp och Lynas kommer upp i full produktion. Enligt analytikerkåren väntas priserna då falla kraftigt från 2012 års nivåer.

Den andra stora huvudgruppen är de tio tunga jordartsmetallerna såsom yttrium, dysprosium, gadolinium, erbium och europium. Erbium är till exempel nödvändigt för att kunna bygga kostnadseffektiva förstärkare till fiberoptiska system som används i all tyngre data- och telekommunikation.
Terbium, europium och yttrium används till teveskärmar (tjockteve), lysrör och lågenergilampor. Utan dessa ämnen kan man helt enkelt inte tillverka lysrör och lågenergilampor. Liksom för lantan och neodym är världsproduktionen helt koncentrerad till Kina.
Dysprosium används till magneter och yttrium till lågenergilampor.
Dessa ämnen kommer det att råda fortsatt brist på även efter att Molycorp och Lynas fått fart på sin utvinning.

Sverige är ju jordartsmetallernas vagga. Men produktionen har upphört. Ingången till Ytterby gruva är igenmurad.

Men det finns fler intressanta orter i Sverige. Cirka 1,5 mil nordost om Gränna, hittills mest känt för sina polkagrisar, ligger Norra Kärr. Redan 1906 gjorde Statens geologiska undersökningar en beskrivning av fyndplatsen med de speciella bergarterna, som går under samlingsnamnet nefelinsyenit. En döptes till grännait, en annan till kaxtorpit efter gården Kaxtorp.

Under några år efter kriget försökte Boliden utvinna zirkonium, men utan större ekonomisk framgång. På 1970-talet gjorde man ett nytt försök med nefelinsyenit som glasråvara, men inte heller det var lyckat. Intresset för Norra Kärr somnade åter in och Boliden släppte rättigheterna. Men med de senaste årens prisutveckling har Norra Kärr åter blivit intressant. Först på plats var det kanadensiska bolaget Tasman Metals som 2009 intecknade området genom det svenska bolaget Tasmet AB, registrerat i Boden.

Strax före jul 2009 började bolaget borra för att undersöka förekomsten av sällsynta jordartsmetaller. Det blev 26 hål och det visade sig finnas höga halter av yttrium och dysprosium. I dag räknas Norra Kärr som världens fjärde största fyndighet av tunga jordartsmetaller efter Nechalacho i norra Kanada, Kvanefjeld på södra Grönland och Strange Lake, också i Kanada.

Ser man även till koncentrationen ligger Norra Kärr högst i klassen internationellt, vad gäller tunga jordartsmetaller. I Norra Kärr utgör de tunga metallerna 52 procent. Närmast kommer projekten Strange Lake med 42 procent och Kutessay II med 46 procent i Kirgizistan.

– Den fördel vi har är att vi etablerar oss i ett land med befintlig infrastruktur. Det finns el, vägar, järnväg och det är inte mer än nio mil till hamnen i Norrköping, säger Mark Saxon, vd för Tasman Metals.

Den totala tillgången i Norra Kärr bedöms vara minst 60,5 miljoner ton. Förmodligen kommer Tasman Metals endast att bryta malmen och koncentrera den i Norra Kärr, men företaget undersöker också möjligheten till vidareförädling. Eudialyten har fördelen att den löser upp sig tämligen enkelt vid rumstemperatur och tillsats av svavelsyra. Själva anrikningen och renframställningen kan göras i Estland där det redan finns en anläggning som ägs av Molycorp.

Just nu studeras genomförbarheten av projekten och förbereds för tillstånd. Arbetet med att ansöka om en så kallad bearbetningskoncession har påbörjats. En sådan ger ensamrätt till fyndigheten i 25 år. Bara underlaget för detta tillstånd tar minst ett år att ta fram då till exempel vattenprov från alla säsonger ska samlas in och analyseras. Tidigast 2016 kan Norra Kärr vara i produktion.

Om Norra Kärr ger 60 miljoner ton totalt kan man leka med tanken att 1,5 miljoner ton per år produceras.

Förutom Norra Kärr har Tasman Metals även säkrat rättigheter i andra kända nordiska fyndigheter som i Särna, Alnön (utanför Sundsvall), Biggejavri i Norge och Korsnäs och Otanmaki i Finland.

Även LKAB har möjlighet att utvinna sällsynta jordartsmetaller från sina slagghögar. Dessa innehåller höga halter av apatit ur vilket flera tunga jordartsmetaller kan utvinnas.

Hur länge nedgången som inleddes 2011 kommer att pågå är svårt att avgöra men som alltid kommer priserna att gå upp och ner i takt med att tillgången och efterfrågan ändras.

Exempel på företag att investara i som är relaterade till jordartsmetaller (rare earth metals):

avalon rare metals
molycorp inc
rare elements resources ltd
quest rare minerals
great western minerals

Terracycle betalar för skräp som de sedan återvinner

Som registrerad användare på Terracycle kan du delta i insamling av skräp som återvinns och få en viss ersättning för insamlat skräp.

Terracycles idé är att leta upp avfallskategorier som inte passar in i det vanliga återvinningssystemet och sedan återvinna det.  Konsumenter kan sedan registrera sig på bolagets hemsida och börja skicka in sitt skräp till bolagets lagerlokaler. Tillbaka får de ett mindre kontantbidrag.  Bolaget har insamlingsprogram i 19 länder, där chipspåsar, pennor, juicepaket och barnmatsförpackningar förvandlas till nya material och råvaror, som sedan säljs tillbaka till industrin. Och man fokuiserar på material som inte kan återvinnas på traditionellt sätt. Med västvärldens mått blir man inte rik som insamlare men genom att Terracycle betalar för t.ex. chipspåsar i brasilien har det gett fattiga skräpplockare en helt ny intäktskälla men även i Sverige kan det fungera för organisationer eller föreningar där medlemmarna gemensamt samlar in.

Terracycle har lockat över 25 miljoner registrerade skräpsamlare världen över. I Sverige finns runt 60 000 registrerade användare, Grundaren Tom Szaky hoppade av Princeton, ett av USA:s toppuniversitet, för att helt ägna sig åt sitt företag. Kontorets kopieringsrum blev hans hem, och det första riskkapitalet vann han i en tävling för affärsplaner. Bolaget omsätter drygt 100 miljoner kronor, med en ”modest” lönsamhet.

Glädjelotten

En ny skraplott på den svenska marknaden är glädjelotten från kombispel. En lott som gjord för att ge bort. Man kan skriva dit en personlig hälsning på lotten och över det hjärtformade fältet som ska skrapas står ”Du är värd en miljon” En miljon är också högsta vinsten på glädjelotten som kostar 20 kronor. Sannolikheten att vinna en miljon är dock väldigt liten då det bara är 2 miljonvinster på 4 miljoner lotter.  Även den totala vinstandelen ligger väldigt lågt på 40,8 %  så med en vinstchans på 1 av 4 lotter är det givet att de flesta vinster blir 20kr eller en ny lott.

Vad det gäller utformningen så ser lotten trevlig ut men det är det lite oklart har många sifferfält det finns under det hjärtformade området och var de är. Även valet av namn känns lite konstigt då det kan associeras med det visserligen inte så vanligt förekommande ordet glädjeflickor och med såpass få högvinster kanske spänning är mer relevant än glädje.

Så visst kan lotten ge spänning och glädje och speciellt när man får en gratis lott och ska man ge bort något så klart att det är roligare att ge en lott som kostar 20kr än att ge 8kr kontant även om det är vad mottagaren i snitt får tillbaka.

Tjäna pengar på dina filmklipp

Genom YouTubes Partner-program kan man få lite avkastning på sina filmklipp, under förutsättning att den eller de videos du laddat upp följer YouTubes regler och krav, t.ex. att materialet inte är kopierat någon annan stans ifrån.

Man får dock inte mycket i ersättning, så det gäller att klippen blir en viral succe eller att man lyckas med marknadsföra klippet till en stor målgrupp på annat sätt.
Genom att youtube lägger till annonser i anslutning till klippet kan anslutna partner tjäna mellan $12,000 till  $160,000 om klippet får tillräckligt många visningar. Det finns olika ersättningsmodeller i YouTubes Partner-program
Ersättningen kan vara 60p ($0.95) per 1,000 visningar, eller en betalningsmodell baserat på hur många som klickar på annonser på klippet. Ersättningen är inte hög men då youtube är en så populär kanal kan det ändå vara värt att lägga till klippen där då du kan få extra exponering t.ex. efter att en användare tittat på liknande filmer och därefter kan lockas att titta även på din. Det är också lätt att infoga klipp i t.ex. bloggar.
Några tips för att lyckas är också att tipsa sidor som länkar till roliga videos, t.ex. dagligen eller cuzz om målgruppen är svenskar. Om du skapar ett klipp på engelska eller där man inte behöver kunna något speciellt språk för att förstå klippet är chansen naturligtvis större att nå en stor publik.
Sprid också till dina vänner och bekanta, chansen är mycket större att de vill se klippet om de känner till dig som ligger bakom. Om man nått en viss framgång kan även övriga massmedier nappa på att skriva om hur du lyckats vilket bidrar till ytterligare spridning.
Det är inte lätt att nå en så stor publik att man tjänar några pengar att tala om på sina klipp, men genom hårt arbete och genom att jobba med marknadsföringen och även skapa relaterat material och synlighet även i andra kanaler, t.ex. twitter, facebook etc. så ökar chansen till spridning och få dem som gillar dina klipp att återkomma.
Några som lyckats med detta är Charlies föräldrar som började med att lägga upp klippet ”Charlie bit my finger”. Två syskon i en fåtölj där den yngre brodern charlie biter den andra i fingret. Inte så extremt kul men videon har blivit extremt viral och  fått långt över 300 miljoner visningar och dragit in 190 000 dollar till familjen.  Videon blev så populär att den till och med fick en egen Wikipedia-sida
Familjen har också byggt vidare på succen och skapade bl.a. ett haloween klipp där Charlie, nu några år äldre, inte bara använder tänderna utan även en leksaksmotorsåg för spä på våldsamheterna.
Om man är övertygad om att ett klipp kommer nå framgång kan man naturligtvis även använda klippet för att få andra inkomstkällor, t.ex. produktplacera  webbsidor eller produkter du vill marknadsföra själv eller ta betalt för att produktplacera andras produkter.
Andelen människor som får en betydande inkomst enbart från egna filmklipp är naturligtvis extremt få men det kan vara ett roligt att bra komplement till andra inkomstkällor på webben, t.ex. affiliate.

Högfrekvent robothandel med aktier

 

Datorhandel, högfrekvent handel, algoritmhandel och robothandel är olika namn för högfrekvent handel på börsen. Huvudsakligen handlar det om market making och arbitrage. En market maker utställer priser, och tjänar pengar på skillnaden mellan köp- och säljkurs. En arbitragör ­köper och säljer samma eller likartade värdepapper på två marknader och låser på så sätt in en liten prisskillnad. De två verksamheterna flyter ofta in i varandra utan tydliga gränser. För en arbitragör gäller det att vara så snabb som möjligt – ­annars kommer någon annan att ­göra affären i stället. En market ­maker måste vara lika snabb, annars blir han eller hon ­utnyttjad av arbitragören. Vinstmarginalerna är små – ofta i storleksordningen hundradels procent.

Arbitrage har alltid handlat om att snabbt flytta och behandla ­information. Fram till 1800-talet ­användes brevduvor och beridna ­kurirer. Så småningom kom ång­båten, telegrafen och telefonen. De första bärbara datorerna började ­användas för arbitrage på 1970-talets golvhandel i USA. Varje gång ny teknik har tagits i bruk har äldre, långsammare konkurrenter gått i taket och krävt förbud och reglering. Och med snabbare datorer så har antalet postitioner som kan tas ökat markant, därav namnet högfrekvenhandel.

Högfrekvenshandeln har fått skulden för att fungera som en förstärkare av  kurssvängningar och därmed skapa en mer volatil börs. Kritiker harockså hävdat att robothandlare lägger snabba orders som snabbt dras tillbaka när någon vill handla och att kurserna därmed skulle manipuleras.

Men förespråkarna hävadar att så inte alls är fallet och att man inte kan skylla de stora kurssvängningarna på robothandeln.

Det finns heller inga konkreta bevis för att robothandlarna manipulerar kurserna eller ägnar sig åt olaglig ”frontrunning”, det vill säga att man med lägger in och tar bort ordrar för att rigga en kurs som man själv vill ha.

Försvararna för robothandeln säger att den gjuter olja i maskineriet. Motståndarna säger att den kastar grus i maskineriet.

Den dyraste investeringen för en robothandlare är själva programmeringen – att skapa en egen algoritm för automatisk högfrekvenshandel som kan kosta flera miljoner kronor. Själva datorn kanske kostar  100 000 kronor och medlemskapet på börsen mindre än 50 000 kronor per år.

Robothandeln på Stockholmsbörsen började i liten skala efter att börsen 2009 installerade större och snabbare datorer i Stockholm. Samtidigt tog man bort kravet på att bara köpa och sälja hela börsposter, alltså 100-200 aktier, och tillät hur små ordrar som helst.

En annan förändring som bäddade för robothandeln var att spreaden, det vill säga skillnaden mellan köp och säljkurs sänktes till 5 öre för aktier under 100 kronor och till 10 öre för aktier över 100 kronor. Det gynnar robothandeln som blixtsnabbt kan jobba med så små prisskillnader.

Högfrekvenshandlarna har sina datorer i börsens datahall för att ha så korta sladdar som möjligt och tjäna mikrosekunder på det. 2011 var mellan Mellan 15-20 robothandlare aktiva på Stockholmsbörsen bl.a. världens största högfrekvensfirmor Getco, Spire Europe, Citadel, IMC Trading, Optiver, Knight capital, International algorithmic Trading och Flow traders finns representerade på stockholmsbörsen men även svenska aktörer som Pan capital.

Tjäna pengar på nedgång med blankning

Blankning innebär att man säljer en aktie eller annan vara som man inte äger. Detta kan göras genom att man lånar en aktie och säljer den vidare på börsen för att köpa tillbaka den vid en senare tidpunkt, då aktien ska återlämnas. Den som lånar ut aktien eller varan, oftast en fond eller ett finansinstitutet tar ut en avgift för detta och kan på så vis tjäna extrapengar på aktier som den ändå hade tänkt behålla. På så sätt kan de tjäna pengar på en aktie även om värdet på tillgången förblir oförändrat.

Om aktien eller varan faller i pris gör blankaren en vinst, men om den skulle ha stigit i värde när han eller hon måste köpa tillbaka den kan det medföra stora förluster.

Ett annat namn för att blanka en aktie är att ”gå kort” i aktien.

Så kallad naken blankning innebär att man säljer aktier utan att man vare sig äger eller lånar dem.

Investera i vatten och vattenrening

Fakta

Vatten är livsviktigt. Det globala utbudet av rent vatten minskar samtidigt som efterfrågan ökar. Och det går att investera i vatten och vattenrelaterade företag.

Ökad brist på rent vatten i kombination med snabbt växande befolkning, ofta i områden med vattenbrist, större fokus på vattensäkerhet och miljöförstöring  har ökat intresset för vatten. Enligt FN kommer hälften av jordens befolkning 2030 att leva i områden med vattenbrist. Kina, exempelvis, har 21 procent av jordens befolkning men bara 7 procent av den förnybara vattentillgången. I USA har vattenkonsumtionen trefaldigats de senaste 30 åren, trots att befolkningen bara vuxit med 50 procent. Den globala vattenmarknaden beräknas vara värd omkring  3.000 miljarder kronor.

Eftersom vatten är livsviktigt har sektorn starka defensiva drag. Men sektorn är inte helt ocyklisk. Industriell efterfrågan från bland annat kraft-, kemi-, halvledar- och livsmedelssektorn innebär att det finns en konjunkturell komponent.

Till skillnad från energisektorn där en mängd alternativ håller på att växa fram till fossila bränslen, finns det inte något substitut till vatten.
Citigroups vattenindex, som inkluderar bolag som på olika sätt är exponerade mot vattensektorn, har de senaste tio åren stigit med 126 procent, att jämföra med 24 procent för det breda USA-indexet S&P500.

Det är dock inte helt okomplicerat att investera i vatten. I mångt och mycket är det en lokal affär. I de flesta länder prissätts vatten också som en samhällstjänst snarare än som en vara vilken som helst. Och på många ställen t.ex. Dublin  är vatten gratis. Det är en orsak till att vatteninfrastrukturen i många länder är kraftigt eftersatt. Bara USA:s investeringsbehov uppskattas till 300- 1.000 miljarder dollar.

Ändå är det kanske inte bolag som sysslar med grundläggande infrastruktur, som rör, pumpar och ventiler som kommer vara mest lönsamt att investera i. Inträdesbarriärerna i den delen av industrin bedöms som låga, produkterna standardiserade och konkurrensen hård.

Citigroup som granskat vattensektorn har delat in vattensektorn i 13 delsektorer och rekomenderar investeringar i den övre delen av värdeskalan t.ex. vattentestutrustning, vattenrening, filtrering, avsaltning och återanvändning. På den här högre delen av värdeskalan är service- och produktdifferentiering och tekniskt kunnande viktigt.
Det kan vara svårt att hitta bolag som bara är inriktade enbart på vattensektorn så man kan också investera i företag som har vatten som en begränsad del av sin verksamhet.

Exempel på företag som helt eller delvis är exponerade mot vattensektorn:

•Danaher, som håller på med vattentester och –behandling.
•General Electric, som bland annat sysslar med filtrering och rening.
•Roper, som tillverkar smarta vattenmätare.
•Suex, Veolia, Hyflux, Ferrovial är några exempel på bolag som sysslar med avsaltning.
Det finns också fonder som investerar i vattensektorn.

Exempel är Pictet Global Water Fund och SAM Sustainable Water Fund.

Man bör dock inte räkna med snabba klipp utan den uthålliga efterfrågan ger en långsiktig investeringsmöjlighet genom konjunkturcyklerna.

Ta betalt från flera håll

I en normal affärsrörelse så får man betalt från kunden och betalar till leverantören. Men det finns affärsideer där man kan få betalt från flera håll. T.ex. genom att ta betalt för att ta hand om en produkt, förädla den, och sedan ta betalt när man säljer den. Ett exempel som många kommuner kanske lyckas med är att ta betalt för att hämta organiskt avfall, kompostera det och sedan sälja kompostjord. För att lyckas med en sådan affär får det inte vara alltför kort väg mellan varan och den färdiga produkten. Det skulle nog vara svårt att mot betalning erbjuda sig att hämta hushålls tomglas och sedan behålla panten. Möjligen kan man lyckas med det om man erbjuder ett mervärde genom att hämta allt deras återvinningsbara avfall.

Det finns exempel på aktörer som lyckats ta betalt inte bara i två omgångar utan tre. T.ex. ta betalt för en dansskola. Sedan mot slutet ha en uppvisning som det kostar att komma och titta på. Och slutligen spela in showen och låta eleverna köpa inspelningen dyrt.

Finansiera ditt projekt genom crowdfunding.

Med crowdfunding eller crowdsourcing menas att man utnyttjar resurser från ett flertal personer istället för endast några få.

Med internets hjälp har det blivit lätt att delge ett projekt till en stor massa och för den som har planer på ett kreativt, kulturellt, behjärtansvärt eller på annat sätt intressant projekt är detta en bra möjlighet att få inkomster till sitt projekt.

Projektskaparen f¨r presentera sitt projekt och ange en tidsperiod och en efterfrågad summa. Besökarna får binda upp sig för att bidra med en liten eller stor del av den efterfrågade summan. Om ett projekt uppnår den efterfrågade summan erhåller kreatören pengarna för att sätta igång sitt projekt. De som gett pengar till ett projekt blir inte delägare men erbjuds ofta produkter och upplevelser som är unika för varje projekt.

Olika sidor för crowdfunding är:

fundedbyme som är en  sida med svenskt ursprung  för delfinansiering av projekt.

crowdcube.se  startades i Sverige 2011  och har sitt säte i Stockholm.

crowdculture.se är en svensk sida för delfinansiering av kulturella projekt.

indiegogo startade 2008 och har en mängd olika inlagda projekt.

invested in är en sida för delfinansiering med en rad funktioner, t.ex. kan man skapa ett community kring sitt projekt där fansen kan följa projektet.

quirky.com erbjuder en plattform för kreativa produkter där besökare kan köpa den färdiga produkten direkt från siten.

Kickstarter är en sida från USA  för finansiering av kreativa projekt inom områden som musik, film, konst, teknik, design och mat etc.
Den som har ett kreativt och nyskapande projekt presenterar det på siten och anger hur mycket pengar som behövs till projektet och en tidsperiod.

Även rockethub är en crowdfunding sida från USA för kreativa projekt.

Pozible är en crowdfundingsida från australien för kreativa projekt.