Investeringar i strukturerade produkter har expanderat kraftigt under 2000-talet. 2013 omsatte strukturerade produkter runt 40 miljarder kronor på den svenska marknaden, vilket är hela 2/3 av handeln med fonder som omsatte omkring 60 miljarder kronor.
Aktieindexobligation
Utvecklingen av strukturerade produkter i Sverige började i mitten av 1990-talet med aktieindexobligationerna.
Aktieindexobligationen bestod av köpoptioner och en obligation och följde därmed indexutvecklingen på den avsedda börsen genom optionsdelen samtidigt som pengarna var värdesäkrade via den köpta obligationen (nollkupongare).
Produkterna blev populära genom att de garanterade pengarna tillbaka, samtidigt som produkten gav spararna möjlighet att vara med på en börsuppgång.
Kritiken mot aktieindexobligationen var omfattande, eftersom avgifterna ansågs höga, men aktieindexobligationen blev ändå mycket populär.
Strukturerade produkter
Efter aktieindexobligationen har över 1000 olika utestående strukturerade investeringsalternativ lanserats på den svenska marknaden, och produkterna är inte bara inriktade mot aktiemarknaden utan också mot valuta- och räntemarknaderna.
Utvecklingen beror på att folk vill ha fler placeringsalternativ. Men den beror också på att branschen varit tvungen att utvecklas i takt med att marknadsräntorna har sjunkit sedan mitten av 1990-talet. Då var räntan 10 procent, vilket gjorde att aktieindexobligationen kunde laddas med många optioner för den ränteintäkt som placeraren avstod under investeringsperioden. När räntan är 1–4 procent, blir andelen optioner lägre.
Man kan dela in marknaden för strukturerade produkter i två delar. Den ena är produkter där insatsen är kapitalsäkrad (förutsatt att banken som gett ut produkten kan fullfölja sitt åtagande), det vill säga insatsen återbetalas i sin helhet vid slutdatumet – normalt efter 2–5 år. I den andra typen av strukturerade produkter är insatsen inte säkrad.
Kapitalsäkrade strukturerade produkter
Exempel på en kapitalsäkrad produkt kan t.ex. följa den genomsnittliga kursutvecklingen för tio stora börsbolag under en femårsperiod. Avkastningen motsvarar kursuppgången för aktierna i aktiekorgen (plus/minus valutaförändringen mot svenska kronor om det är en utländsk investering) under perioden.
Skulle aktiekorgen minska i värde får du tillbaka insatsen.
Avgiften eller courtage för en sådan produkt är normalt runt 2 procent. Man får heller inte del av de utdelningar som börsbolagen ger sina aktieägare under löptiden.
Anledningen till att denna typ av produkt säljs just nu är att utdelningens andel av en aktieinvesterings framtida värde har ökat på senare år genom att bolagen tenderar att dela ut mer av sina vinster än förr.
Ofta väljer banken också ut just aktier som har en hög utdelningsandel, varför produkten är lönsam för bankerna.
Icke kapitalsäkrade strukturerade produkter
Den andra typen av strukturerade produkter är icke kapitalsäkrade investeringar. Dessa kallas ofta autocalls (eller barriär- eller villkorsobligationer på svenska) och har blivit populära eftersom de ger en på förhand årlig avkastning givet att underliggande marknader utvecklas på ett visst sätt.
Dock kan kapitalet kan försvinna om den underliggande aktie-, ränte- eller valutamarknaden utvecklas fel.
Den nederländska banken ING konstruerade en sådan barriärprodukt som i början av 2013 såldes på den svenska marknaden.
Den ger en avkastning på 8,8 procent per år, förutsatt att ingen av de svenska, amerikanska, kinesiska eller ryska börserna skulle sjunka med 50 procent det kommande året.
Om någon av börserna faller mer än 50 procent utbetalas ingen utdelning, utan denna ackumuleras då till året därpå – förutsatt att indexet eller indexen har stigit tillbaka över gränsen på –50 procent. Är något av indexen även år 2 fortsatt ned med mer än 50 procent från start ackumuleras avkastningen till nästföljande år och så vidare fram till produktens slutdatum fem år senare.
Om samtliga index, däremot, skulle vara ned med mindre än 10 procent vid något årsskifte de kommande fem åren stängs investeringen, och insatsen plus upplupna utdelningar återbetalas.
Skulle någon av den amerikanska, svenska, kinesiska eller ryska aktiemarknaden vara mer än halverad på slutdagen i januari 2018, jämfört med startdagen i januari 2013, drabbas den strukturerade produkten av hela nedgången.
Skulle den kinesiska eller ryska börsen falla med 80 procent under femårsperioden blir förlusten på produkten också 80 procent.
Det räcker alltså med att en av de fyra aktiemarknaderna halveras i värde. Det spelar ingen roll om de övriga tre samtidigt mångdubblas i värde under perioden.
Visst är ett 50-procentigt börsfall tämligen sällsynt, men under några månader år 2008 föll just den ryska aktiemarknaden med 80 procent på några månader.
Inte heller autocallen återlägger aktieutdelningen. Inget av de fyra aktieindexen som används för att mäta utvecklingen är nämligen konstruerat av index som återlägger utdelningen. På fem år motsvarar en årlig direktavkastning på 3,5 procent en sammanlagd avkastning på 18,8 procent. Det betyder att de 50 procentens kursfallsskydd för något av indexen i själva verket är säkrat för en nedgång på bara 31,2 procent.
Även här är courtage normalt 2 procent. Denna kostnad betalas i förskott, vilket gör att avkastningen om allt skulle gå väl inte är 8,8 procent utan 98 procent av 8,8 procent, det vill säga 8,62 procent. För att få en rättvis bild av totalavkastningen måste även hänsyn tas till de 2 procenten i kurtage, vilket gör att avkastningen i bästa fall uppgår till 8,2 procent om produkten lever i fem år och 6,6 procent om den stängs efter ett år.
Fördelen med strukturerade produkter är att de kan skräddarsys efter investerarens önskemål, men det kräver att denne är insatt i hur de fungerar och de risker och alternativkostnader de innebär.
