2015 har varit ett år med lågt elpris. Men mycket tyder på att det kommer att elen kommer att bli dyrare framöver. För perioden 2012-2015 insåg energimarknadsinspektionen att prishöjningar väntade som en följd av att näten värderades som om de vore yngre än vad de i verklighten är. Därför införde energimarknadsinspektionen (EI) en prisbegränsning, kallad övergångsmetoden som begränsade elnätsägarnas prishöjningar, så att de maximalt skulle kunna ta ut 150 miljarder kronor. Nätföretagen svarade med att stämma EI med motiveringen att EI frångick en beprövad och vedertagen metod. Nätföretagen begärde att få ta ut 183 miljarder kronor. Rätten dömde till nätföretagens fördel oh gav dem rätt att ta ut hela 196 miljarder kronor, alltså 13 miljarder mer än de begärt. Vissa elnätsföretag har redan höjt priserna, t.ex. höjde ellevio priset två gånger under en fyramånaders period våren 2015. I och med att så lite av den aktuella fyraårsperioden återstår överförs summan till de kommande fyra åren 2016-2020.
En annan faktor som bestämmer hur stora intäktstak som näthandlarna får ha är den s.k. kalkylräntan. Procentsatsen där hamnade på 4,53 procent för perioden 2016-2019. Visserligen lägre än vad näthandlarna som hade hoppats på 6.6-6,7% ville ha, men högre än villaägarnas målbild på 2,4 till 3 procent eftersom det handlar om en monopolställning med låg risk och en produkt som kunden i princip inte kan välja bort.
Så att elnätsavgifterna kommer att höjas de närmaste åren råder det ingen större tvekan kring. Elpriserna däremot kan tänkas ligga på låga nivåer ytterligare en tid. Utbudet väntas öka när fler och fler småskaliga producenter installerar t.ex. solpaneler och bränslepriserna på fossila bränslen väntas ligga lågt även framöver. Även om Sverige använder förhållandevis lite olja och kol för elproduktion så förekommer det i andra delar av europa och eftersom men eftersom el exporteras och importeras så påverkar det även det svenska elpriset. Avvecklingen av kärnkraften och de utannonserade förtida stängningarna av reaktorer kan naturligtvis pressa upp elpriset, speciellt vid förbrukningstopparna, men inte i någon avgörande grad.
Vad som spelar större roll är vilket elavtal man väljer. Den som inte gör något aktivt val får elbolagts tillsvidare pris eller anvisade avtal som kan vara 30% dyrare än ett rörligt elpris som ofta är det billigaste alternativet på sikt.