Länder som är nära konkurs.

Raset på finansmarknaden 2008 och 2009 har lett till att världens länder tvingats pumpa in enorma belopp i sina respektive banker. Detta har lett till att flera länder kan få problem med finansieringen.

Risken att ett land ska ställa in sina betalningar kan mätas med hjälp av priset på CDS-kontrakt (”Credit Default Swaps”), vilket kan beskrivas som en form av kreditförsäkring.Sett till priset på CDS-instrument är det farligast att låna ut pengar till Ukraina, Argentina och Venezuela. På Även tre västländer finns på tio i topp-listan; Lettland, Island och Grekland.

”En statsbankrutt i ett utvecklat industriland är alltså ingen omöjlighet. Inte ens inom den europeiska valutaunionen”.

Lägst risk för statsbankrutt är det i Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Holland. Risken är låg även i Sverige, som ligger på tolfte plats från slutet mellan länder som Belgien och Schweiz.

Stormakter som USA, Japan och Storbritannien kan låna pengar till mycket låg ränta från sina egna centralbanker, så kallad ”kvantitativ lättnad”. Detta kommer dock inte att fungera i längden. Förr eller senare höjs räntan och de försvagade offentliga finanserna kan komma som en chock för många finansministrar.

Japan har idag industrivärldens högsta skuldkvot, där statsskulden snart är lika stor som hela BNP. Även i USA närmar sig statsskulden 100 procent av BNP.

Men varken Japan eller USA har trots detta i dagsläget några bekymmer med kreditvärdigheten. Japan har start bytesbalans och USA kan låna pengar i egen dollar – en valuta som fortfarande lockar investerare på den globala finansmarknaden. Om förtroendet för dollarn minskar och dess värde jämfört med andra valutor minskar, vilket det redan har funnits tendenser till, kan situation snabbt förvärras även för USA, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.

Hur mycket kostar en invandrare samhället

Någonstans mellan 39,1 och 58,7 miljarder kronor kostade invandringen Sverige år 2006, mätt som skillnaden mellan vad invandrare tog i anspråk av de offentliga transfereringarna och vad som betalades in. Det konstaterar Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet, i Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Det är förstås vanskligt att räkna på ekonomiska effekter av invandring. Först och främst är det ju inte nödvändigtvis invandringen i sig som ska betraktas som kostnaden. Man kan istället se den låga sysselsättningsgraden bland invandrare som huvudproblemet. Ekberg visar också att höjd sysselsättning skulle kunna vända röda siffror till svarta.

Den norske ekonomiprofessorn Kjetil Storesletten bedömde för sex år sedan att en genomsnittlig invandrare till Sverige gav en samhällelig utgift på cirka 170000 kronor under sin livstid, vilket ger en något annorlunda bild.

Det finns vidare många andra sätt att utföra själva beräkningen. Vissa skulle hävda att exempelvis kostnader för invandrares överrepresentation i brottsligheten borde räknas med, medan andra skulle vilja räkna in det tillskott i internationell handel som uppkommer med de nya kontakter i andra länder som invandrare har med sig hit.

Ekberg håller fast vid den metod han använt tidigare, alltså beräkningar av hur de offentliga transfereringarna utfaller. Invandringen har alltsedan början av 1990-talet årligen kostat mellan 1,5 och 2 procent av BNP. Dessförinnan utgjorde invandringen en statsfinansiell vinst. Miljardbelopp blir lätt abstrakta, men som jämförelse kan sägas att det motsvarar mer än vad exempelvis försvaret eller rättsväsendet kostar. 

För det första måste arbetsmarknaden här hemma vidgas. Det kan antagligen bara ske genom att servicesektorn växer, med sådana lågkvalificerade och lågbetalda jobb som normalt saknas i Sverige.

För det andra måste arbetskraftsinvandringen få högre prioritet. Ta lärdom av Kanada, där jobbskapande invandrare i praktiken försörjer flyktinginvandringen.

Snart ser vi den verkliga krisen

Nuvarande finanskris är bara en ”appetizer” inför huvudrätten – nästa kris. Och USA:s ekonomi liknar ett ”belånat pyramidspel”. Tongångarna från männen som förutspådde finanskrisen, Nouriel Roubini, Marc Faber och Peter Schiff, har inte blivit muntrare. Så ”tro inte att det värsta är över”.

 

Nouriel Roubini, även kallad ”Dr Doom”, är professor i ekonomi vid ansedda Stern School of Business vid New York University. Han varnade redan 2005 för ras på den amerikanska bostadsmarknaden, och var under period anhängare av teorin om en U-formad konjunkturutveckling.

 

Nu har Nouriel Roubini blivit mer pessimistisk och budskapet är: Tro inte att recessionen i världsekonomin redan är över!

 

Han håller på att backa från uppfattningen om en seg konjunkturuppgång, alltså en U-formad uppgång.

 

 

Nu varnar han för att det kan bli en dubbeldipp, en W-formad utveckling.

 

Bankerna är ett av de stora hoten mot en snabb återhämtning anser han.

 

”De traditionella bankerna har miljardförluster framför sig samtidigt som de fortfarande är allvarligt underkapitaliserade”, skrev han relativt nyligen i en debattartikel i Financial Times.

 

Han varnar också för att arbetslösheten, som väntas fortsätta stiga under nästa år, kommer att sätta ytterligare press på ekonomin i termer av minskad efterfrågan. Dessutom oroar han sig för att spekulativa investerare kan driva upp olje, energi- och livsmedelspriser snabbare än vad världsekonomin klarar av.

 

Rallyt i aktiemarknaden och råvarumarknaderna kan ha kommit för tidigt i förhållande till förbättringar i den reala ekonomin, menar han. I så fall kan vi vänta oss en korrigering nedåt väldigt snart.

 

Och i likhet med andra ”domedagsprofeter” är han bekymrad över dollarn.

 

Nouriel Roubini tror att dollarn kommer att försvagas och till och med riskerar att kraschlanda om amerikanska regeringen inte gör mer för att kontrollera underskottet och minska statsskulden.

 

– Om marknaden skulle tro att USA kommer att låta inflationen äta upp en del av statsskulden, då skulle dollarn krascha.

Marc Faber, författare till det månatliga nyhetsbrevet The Gloom Boom & Doom Report, är en annan ”Dr Doom” som framför allt blivit uppmärksammad för sin nattsvarta syn på den amerikanska ekonomin.

 

Enligt hans prognoser är den nuvarande finanskrisen – som många menar är på väg att lösas – bara uppvärmningen inför  nästa kris.

 

Marc Faber menar att man inte lyckats göra någonting åt de svagheter i systemet som orsakade innevarande kris. Han spår ett totalt sammanbrott för de finansiella marknaderna och för regeringar på fem till tio års sikt när hela systemet kraschar.

 

Han tror inte heller att några G20-möten eller G7-möten kommer att mynna ut i lösningar som kan förhindra en framtida härdsmälta; personerna som är tänkta att genomföra de nya åtgärderna är samma personer som misslyckades med att förutse den nuvarande krisen.

 

 

Frågor som överdriven belåning, okontrollerad ökning av krediter, växande underskott och nollräntenivåer, adresseras inte, menar han.

 

– Om du ligger på nollräntenivåer så uppmuntrar du inte folk att spara, du uppmuntrar dem att spekulera, säger Marc Faber till CNBC.

 

Fabers extremt dystra prognoser för USA har han översatt till investeringsråd som han delar med sig till alla som vill lyssna.

 

Faber anser att amerikanarna bör ha minst hälften av sitt kapital i utvecklingsländerna och samtidigt spara väldigt lite i USA. Marc Faber har själv mer än 50 procent av sitt kapital i utvecklingsländerna.

 

Peter Schiff, investerare och vd på Euro Pacific Capital, har kallat USA för ett ”sjunkande skepp”. Och synen på USA:s framtid har inte ljusnat sedan dess.

 

Schiff tror att USA för närvarande bara upplever ett rally i en ”bear market” och spår att Dow Jones kommer att falla kraftigt från nuvarande nivåer. 

Peter Schiff är en av de domedagsprofeter som spår att dollarn kommer att kollapsa under den tunga bördan av massiva underskott och den  politik som Barack Obamas administration driver.

 

Och han mycket kritisk till de gigantiska stimulanspaket som den sittande regeringen lanserat.

 

– Vi är i sämre skick nu jämfört med före krisen. Vi är djupare skuldsatta. Vi skulle ha låtit fler finansiella institutioner falla, säger Peter Schiff.

 

 

Enligt honom liknar USA:s ekonomi ett belånat pyramidspel. När krisen kom vacklade pyramiden.

 

– Problemet är att politikerna försöker få pyramiden på fötter igen, säger han till Financial Post

 

Om Peter Schiff har en svart syn på USA, tror han desto mer på Asien, framför allt Kina.

 

Och visserligen var Schiff en av få som förutsåg finanskrisen. Men vissa vågar fortfarande framföra kritik och frågar sig hur han kan tro att Asien ska blomstra samtidigt som dollarn förlorar sin status som den ledande reservvalutan och USA:s ekonomi kollapsar.

Den reella kostnaden för kommunens service

Vad kostar kommunens service  – egentligen?

En del av kommunens service finansieras, förutom genom skatt, också av kommunala avgifter för de som använder sig av tjänsterna. Dessa avgifter kanske känns betungande för hushållskassan och man undrar sig över varför man måste betala mer utöver skatten.
De avgifter som till exempel föräldrar betalar för barnomsorg och fritidsverksamhet, är dock bara en liten del av den faktiska kostnaden – som kommunen står för.Vi har tagit fram ett exempel från Staffanstorps kommun avseende år 2008 på vad den kommunala servicen kostade  och vad kommuninvånarna fick betala genom egna avgifter.

Det finns en del smarta förslag för att minska kommunens kostnader t.ex. privatisering eller vårdnadsbidrag som både minskar kommunens kostnader och ökar valfriheten för medborgarna.

Exempel på kommunens kostnader:

Förskola
•Bruttokostnad/ barn och år i förskoleverksamheten:
97063 kronor
•Genomsnittlig föräldraavgift/barn och år förskoleverksamheten: 9844 kronor

Fritidshem
•Bruttokostnad/ barn och år i fritidshemsverksamheten:
31 205 kronor
•Genomsnittlig föräldraavgift/barn och år fritidshemsverksamheten: 6403 kronor

Familjedaghem
•Bruttokostnad/ barn och år i familjedaghem: 92524 kronor
•Genomsnittlig föräldraagift/barn och år förskoleverksamheten: 10270 kronorBadet
•Bruttokostnad per besök 2008 för badet: 54,14 kronor
•Genomsnittlig avgift per besök: 13,20 kronor

 

 

Lägre a-kassa ger jobb snabbare

Arbetslösa som brutit mot a-kassans regler och fått får en sanktion, exempelvis lägre ersättning lämnar arbetslösheten snabbare än de annars skulle ha gjort. Det nya jobbet är dock ofta deltidsjobb och jobb med lägre lön. Det visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Studien visar att de lämnar arbetslösheten 23 procent snabbare än vad de annars skulle ha gjort.

De accepterar i genomsnitt ett jobb som ger cirka 4 procents lägre lön och tar även mindre kvalificerade yrken, skriver IFAU.

Detta visar också att de som får en hög a-kassa inte gör vad de kan för att så snabbt som möjligt få ett nytt jobb utan är nöjda med att kunna gå hemma och få sina pengar.

Inkomster som är skattefria

Med de höga skattesatser som det generellt är i Sverige kan det vara intressant att känna till de inkomster som inte beskattas.

För skolungdomar som inte tjänar mer än 18199kr under 2009 är t.ex. inkomsten skattefri.  För övriga som har arbetsinkomst eller pension finns det ett grundavdrag som uppgår till 33000kr för en årsinkomst mellan 116400 och 133600kr och som sedan trappas ner och uppgår till 12600kr om man har en inkomst över 336 600kr. För pensionärer med inkomst upp till och med 363400kr tillämpas ett höjt grundavdrag.

Stipendier är skattefria under förutsättning att de inte är ersättning för arbete, om de inte betalas ut periodisk, d.v.s. om de inte betalas ut mer än tre år i rad eller under flera år.

Du kan sälja bär och svamp för upp till 12500kr utan att behöva betala skatt.

Du kan sälja dina gamla prylar. Vinst vid försäljning av personlig egendom upp till 50000kr är skattefri. Känner du inte till inkomstpriset får du räkna av 25% från försäljningspriset. Det innebär att du kan sälja prylar för 66666kr per år utan att betala skatt.

Hyr du ut din sommarstuga får du dra av 12000kr och dessutom 20% av hyran.  Det innebär att en hyra upp till 15000kr per år är skattefri. Det gäller också om du hyr ut ett rum i din villa. Hyr du ut din lägenhet får du utöver 12000kr dra av den hyra eller avgift du själv betalar för den uthyrda delen. Fribeloppet gäller per fastighet.

Den som bor i hyresrätt eller bostadsrätt kan få avdrag på hyran för att sköta trappstädning eller gemensam trädgård. Om detta sker inom ett öppet system för självförvaltning är den ersättningen skattefri så länge ersättningen inte överstiger lägenhetens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter.

Pokervinster från ett EES-land (EU-länderna samt island, norge och lichtenstein) beskattas inte. Detsamma gäller sporttips, bingo, totalisatorspel, lotteri och premieobligationsvinster.

En tävlingsvinst är skattefri upp till 1300kr om den inte består av kontanter eller liknande och saknar samband med din anställning.

Räntan på ett sparkonto är skattefri om den understiger 100kr. Om man har flera konton i en bank ska den totala räntan understiga 500kr för att vara skattebefriad. Ränta på återbetald skatt och intäktsränta på skattekontot är också skattefri.

Arv och gåvor är skattefria.

Barnbidrag, begravningshjälp, bistånd, bostadsbidrag, handikappersättning, hemsjukvårdbidrag, hemvårdsbidrag, underhåll till fängslade, underhåll till sjukhuspatienter samt vittnesersättning är skattefri.

Läs mer i inkomstskattelagen (1999:1229 kapitel 8

Krisen är över. Snart kommer kollapsen.

Hösten 2008 slog finanskrisen till med stor kraft mot samhället. Många har blivit arbetslösa och fler kommer det att bli. Men det är egentligen bara en relativt liten grupp som drabbats hårt.  Främst de som bor i hyresrätt och som har små marginaler. En del andra som försökt göra snabba klipp på bostadsmarknaden eller aktiemarknaden och de som överbelånat sig och köpt övervärderade bostäder slogs naturligtvis också ut när bubblan började pysa hösten 2008 och räntorna steg över 4%. Men sedan dess har räntorna sjunkit, elpriset gått ner och skatten på arbete sänkts. Den svaga kronan har också gynnat många företag och Stockholmsbörsens generalindex har stigit med ca 20% under första halvåret 2009.  Bostadspriserna steg marginellt under första halvåret 2009 även om de nu har börjat sjunka igen.

Den svaga kronan påverkar de svenska matpriserna kraftigt då runt hälften av våra livsmedel importeras,  En svag krona innebär därmed direkt högre matpriser i butik. Även detta drabbar dem med liten inkomst där maten är en stor del av hushållsbudgeten, men inte så mycket ett arbetande par med höga löner där bostadslån och boendekostnaden är den stora utgiften.

Men nu kommer arbetslösheten att öka även för tjänstemän t.ex. inom it-branschen. På ett par års sikt kommer räntorna och elpriset att stiga. Antagligen ganska kraftigt. Bundna avtal för ränta respektive elpris har redan stigit avsevärt, vilket betyder att man väntar sig betydande höjningar på dessa områden. Detta kommer leda till tvångsförsäljningar av bostäder med kraftigt minskade priser som följd, samt en minskad konsumtion. Många fler företag kommer att göra nyemmissioner och när det inte finns pengar till alla kommer många fler företag gå i konkurs.

Den som trodde att den västa ekonomiska krisen sedan 30-talet skulle vara över på ett halvår, kortare tid än it-krashen i början av tvåtusentalet har antagligen inte varit med särskilt länge, eller har åtminstone kort minne. Kollapsen kommer antagligen att förvärras av någon stor yttre katastrof. Om det blir en sjukdomsepedemi, jordbävning eller något annat är svårt att säga. Men det kommer, var så säker.

Min pension och din pension

Pension från staten.

Summan som sätts av  till det statliga pensionssystemet motsvarar 18,5 procent av lönen. Den största delen av avgiften, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen som var och en får placera själv i PPM-fonder. Man tjänar in statlig pension på alla skattepliktiga inkomster upp till en inkomst på 29.100 kronor i månaden. Högre inkomster ger ingen statlig pension.

Inkomstpension

Inkomstpensionen ersätter folkpensionen och ATP-pensionen i det gamla pensionssystemet. Och de som är födda 1954 eller senare omfattas helt av det nya pensionssystemet med inkomstpension. Men de som är födda 1953 eller tidigare får både inkomstpension från det nya systemet och något som kallas tilläggspension från det gamla systemet. Tilläggspension är ett nytt namn för det som tidigare hette folkpension och ATP. Hur mycket inkomstpension och tilläggspension var och en tjänat in framgår av uppgifterna i det orange kuvertet som Försäkringskassan skickar ut varje år. Där finns också en prognos för hur stor inkomstpensionen tillsammans med eventuell tilläggspension blir när man går i pension.

Premiepension.

Den som vill kan själv placera premiepensionen i fonder genom Premiepensionsmyndigheten PPM. För den som inte väljer någon fond placeras pengarna i statliga Sjunde AP-fondens premiesparfond. Uppgifter om hur mycket PPM-fonderna är värda och en prognos för hur mycket de kan ge i pension i framtiden redovisas också i det orange kuvertet från Försäkringskassan.

Garantipension

Den som själv inte har arbetat ihop en tillräcklig pension garanteras en utfyllnad med garantipension. Utfyllnaden finansieras via statsbudgeten. Garantipensionen kan tidigast betalas ut från 65 års ålder. För att få rätt till garantipension måste du ha bott minst tre år i Sverige. För att få full garantipension krävs att du har bott minst 40 år i Sverige från och med det år du fyllde 16 år till och med det år du fyller 64 år. Har du bott i Sverige kortare tid minskar storleken på garantipensionen motsvarande det antal bosättningsår du har. Har du till exempel bott 20 år i Sverige har du rätt till halv garantipension.


pension

pension

Pension från arbetsgivare.

Avtalspension

Facken och arbetsgivarna har i många fall kommit överens om avtalspension, även kallad tjänstepension. Alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal, 90 procent av löntagarna, tjänar in avtalspension. Arbetsgivaren betalar in premien till avtalspensionen och grundregeln är att den ger ungefär 10 procent av lönen. Det finns fyra olika system för avtalspensionerna.

KPL_KL (PFA) för anställda i kommuner och landsting.

PA-03 för statligt anställda.

ITP för privatanställda tjänstemän med kollektivavtal.

SAF-LO-avtalspension för privatanställda arbetare.

Alla får placera hela eller delar av sin avtalspension själva i traditionellt pensionssparande eller i fonder. Alla får också ett brev från pensionsbolagen varje år där det står hur mycket avtalspensionen är värd och en prognos för hur stor pensionen blir i framtiden.

Privat pensionssparande.

Den som vill avstå en del av sin lön i dag för att få mer pengar som pensionär kan pensionsspara privat. Alla kan få göra avdrag för pensionssparande på upp till 12000kr per år. Det privata pensionssparandet läggs ovanpå den statliga pensionen och avtalspensionen. De andra pensionerna minskas aldrig på grund av att man tar ut en privat pension. Bolagen skickar ut uppgifter om hur mycket sparandet är värt varje år.

Prisbasbeloppet sänks 2010

Prisbasbeloppet sänks nästa år med 400 kronor jämfört med beloppet för 2009. Det innebär att prisbasbeloppet blir 42 400 kronor 2010.Det förhöjda prisbasbeloppet, som bland annat ligger till grund för pensionspoäng, sänks med 300 kronor till 43 300 kronor för 2010.

Beräkningarna av prisbasbeloppet görs av SCB utifrån förändringar av konsumentprisindex. Både prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet ska även godkännas av regeringen.

Det är första gången prisbasbeloppet sänks. För garantipensionärerna ger sänkningen mellan 63 och 73 kronor lägre pension per månad.
Den högsta sjukpenningen sänks med 6 kronor per dag och den högsta sjukpenninggrundande inkomsten från 321 000 till 318 000 kronor om året. Även föräldrapenningen påverkas. Den sänks med 8 kronor per dag, och studiemedel sänks med 73 kronor per fyraveckorsperiod. Fribeloppet för studenter sänks med 1000 kronor per år från 107 000 kronor till 106 000.

Detta får till följd att många kommer få mindre marginaler. Speciellt då höga råvarupriser kommer ge högre priser på sikt trots att konsumentprisindex minskat.

Kommande kris

Att tala om en kommande kris låter kanske inte som någon unik spådomsförmåga i dag (men de som har följt denna bloggen från starten vet att när den började var den faktiskt förutseende.), då många tror att krisen redan är här och snart vänder det. Faktum är att att de inblandade aktörernas agerande gör att det vi ser nu är bara en föraning av nedgången. De sänkta räntorna ger en liten andhämtningspaus men det invaggar folk i falsk trygghet och många kommer att tvingas till tvångsförsäljning av hus framöver.

Normala bolåneräntor ligger på 5-6 procent. De som inte har beräknat för att klara detta ligger illa till.

Vidare är det inte bara räntor som påverkar priserna på bostäder. Arbetslösheten är minst lika viktig.

Många experter talar om en arbetslöshet kring 9 till 10 procent 2010 och 2011. Faktum är att med den ökande rörligheten på bostadsmarknaden kommer vi inte de närmaste 10 åren se låga siffror av arbetslösa till de löner vi har idag. Detta leder till fallande bopriser.