Crowdfunding scam och bedrägerier

Att satsa pengar genom crowdfunding har blivit populärt och branschen omsätter allt mer.   2014 omsatte branschen globalt  16 miljarder dollar och 2015  över 34 miljarder dollar, enligt aktuella prognoser från amerikans­ka Massolution. Men med det kommer också lycksökarna och bedragarna. Så det gäller att se upp var man placerar sina pengar.

 

I USA införde man den 1 maj 2016 nya hårdare regler som ska hindra bedragare att plocka åt lura till sin pengar via crowdfundingsajterna. Och det behöver  inte handla om rena bedrägerier. Det kan handla om att en entreprenör lämnar ett vilseledande uttalande eller helt enkelt överskattar sin förmåga och inte kan leverera det som utlovas med tillgängligt kapital.

Juristen Sara Hanks grundade år 2012 Crowdcheck, som  jobbar med andelsbaserad crowdfunding, det vill säga investeringar i utbyte mot aktier eller andelar i företagen och hjälper professionella investerare att kolla upp trovärdigheten inom olika projekt.

Det första bedrägerifallet som avslutats i en domstol i USA var det med Erik Chevalier som på Kickstarter sökt pengar till sitt nya brädspel ”The doom that came to Atlantic City”, som enligt uppgift utvecklats av två fram­stående personer på området. Han lyckades få 1 246 personer att bidra med sammanlagt 122 000 dollar, cirka 1 miljon kronor. Som ersättning hade han lovat sina ”backers” att få det nya unika spelet.
Men projektet lades ner utan att investerarna fick något spel eller pengarna återbetalda eftersom pengarna gått åt till hans privata levnads­omkostnader. Distriktsdomstolen i Oregon dömde honom att betala 111 794 dollar i skadestånd. Pengar som han dock inte hade kvar.

En annan känd bluffmakare inom crowdfunding är Joseph ”Joey” Gabaldon som medvetetet lurade ett 90-tal investerare på nästan 50 miljoner kronor med sitt olje- och gas­bolaget Ascenergy som han grundat och var vd för men investeringarna gick inte in i bolaget, utan användes till hans privata levnadsomkostnader vilket ledde till att han blev åtalad i distriktsdomstolen i Nevada.

Ett annat exempel är Jen Hintz som med sin fibrofiberkampanj drog in 26 000 dollar, motsvarande cirka 220 000 kronor, på Kickstarter. Men i stället för att färga garn har hon använt pengarna till sin privata flytt från North Carolina till Massachusetts och uppdateringarna till finansiärerna har upphört. Nu har FTC åtalat henne för bedrägeri.

Ett annat exempel är den svenska laserrakhyveln Skarp, som slagit svenskt crowdfundingrekord på Kickstarter.
Över 20 000 personer satsade totalt 4 miljoner kronor på uppfinningen som svensken Morgan Gustavsson stod bakom, men någon rakhyvel finns inte att se. Även kampanjen för minidrönaren Zano på Kickstarter blev en katastrof. Efter att ha tagit in 3,5 miljoner dollar från tusentals personer, har de bara kunna leverera ett fåtal.

Även rena välgörenhetsprojekt kan handla om bedrägeri. En av de största siterna för stödinsamlingarna är Gofundme. Här har Leatha Kaye Slauson vädjat om pengar till sin femåriga dotters kamp mot en obotlig cancer. Det var inte första gången hon samlade in pengar till sin sjuka dotter som i sjäva verket inte var sjuk alls. Leatha blev dömd till fängelse och myndigheterna vädjar att donationerna till hennes kampanj ska upphöra.

Sajter som Kickscammed, Gofraudme och Android Police är en hjälp både för privatpersoner och myndigheter för att hitta oseriösa aktörer.

Investera i jordartsmetaller

Fram till och med omkring 1950 stod Indien och Brasilien för den övervägande delen av all produktion av sällsynta jordartsmetaller. Därefter övertog Sydafrika denna roll. Mellan 1960 och 1980 var det istället från Kalifornien som större delen av alla sällsynta jordartsmetaller hade sitt ursprung men efter det kom Kina att svara för större delen av all produktion.
Med låga priser lyckades de kinesiska gruvorna slå ut den internationella konkurrensen under 1990- och 00-talet och Kina kunde behålla den dominerande rollen. Kina kontrollerade 2011 i praktiken mer än 95 procent av utbudet. Omkring 2005, när den internationella konkurrensen var utslagen, ändrade Kina plötsligt taktik och började införa exportkvoter på jordartsmetallerna. Kvoterna ströps sedan med 35 procent från 2009 och med ytterligare 40 procent 2010.

Det ledde till att priserna på jordartsmetaller och företag som jobbade med jordartsmetaller steg kraftigt under 2010 och 2011. Det visade sig dock också vara en spekulationsbubbla och priserna föll därefter kraftigt.

Området är dock fortfarande intressant ur investeringssynpunkt då det finns en stor efterfrågan i och med den ökande digitaliseringen av samhället.

Anledningen till den stora efterfråga på jordartsmetaller är att de har unika egenskaper och är oumbärliga i många produkter.
Med jordartsmetaller kan man skapa starkare magnetism, hårdare legeringar och lägre motstånd i elektriska kretsar.

Jordartsmetallers användningsområde är bl.a. magneter till hårddiskar i datorer och mobiltelefoner.
Dessutom används de i bilar, värmepumpar och elmotorer 9 procent. Andra användningsområden för magneter är högtalare och optik.
Jordartsmetaller används dessutom i batterier, glödlampor och bildskärmar.

Tjäna pengar på börsens anomalier

I teorin stiger börskurserna för en aktie när ett företag går bättre och sjunker när det går sämre. Marknaden fungerar dock sällan precis som i teorin. Kursrörelser som inte går att förklara med ekonomiska modeller brukar kallas för anomalier. Genom att uppmärksamma dessa anomalier kan man investera rätt utan att sätta sig in i resultatrapportens alla detaljer.

Den tekniska analysen utnyttjar delvis sådana mönster, men kan också bli självuppfyllande. Om tillräckligt många tror att börsen kommer gå ner efter att börskurvan uppvisat två tydliga dubbeltoppar så kommer många att sälja och börskursen gå ner.

Många anomalier utgår från årstiderna.

Det finns ett gammalt talesätt som säger ’köp till sillen och sälj till kräftorna’. Med det menas att aktier förväntas gå bra under sommaren. Likaså har börsen oftare gått bättre under årets första månader än under hösten.
Risken är dock att man övertolkar sådana mönster då det verkliga utslaget kan variera ganska mycket från år till år men jämnas ut under en tillräckligt lång mätperid.

En annan anomali är att aktier som stiger på rapportdagen även stiger de efterföljande månaderna. studier där man följt aktier  60 dagar efter rapportdagen är att kursen har stigit mer än index om  börsens mottagande vid rapporttillfället varit positivt oavsett 0m siffrorna varit bättre eller sämre än väntat.

Även sådana anomalier kan dock ha logiska förklaringar. T.ex. att  rapporten triggar igång såväl negativa som positiva kursrörelser som fortsätter lång tid efteråt. En stark rapportdag tenderar att leda till en fortsatt positiv kursrörelse. Enligt en studie hade kursuppgången för aktier som steg på rapportdagen utökats med i genomsnitt 5-6 procent 60 dagar senare. Ju mer aktien stiger inledningsvis, desto starkare blir i regel fortsättningen.

En annan känd anomali är  ”månadsskifteseffekten”.  Strategin går ut på att bara vara investerad ett fåtal dagar kring varje månadsskifte. Det är nämligen dessa som ger den största avkastningen. Särskilt gäller det den första börsdagen varje månad, som historiskt stått för hela 45 procent av årsavkastningen för Stockholmsbörsens storbolag enligt Carnegies statistik.T.ex. har strategin  att köpa till stängningskurs fem börsdagar innan varje månadsskifte och sälja fyra dagar efter månadsskiftet  gett i snitt 12,58 procent i effektiv avkastning mellan 1987-2012, att jämföra med 9,06 procent för Stockholmsbörsens storbolagsindex.

En tänkbar förklaring till denna anomali skulle kunna vara att löneutbetalning sker i slutet av varje månad och då även månadssparande i fonder. Kapitalförvaltares fokus på månadsskiften och publicering av makrostatistik kring dessa är andra möjliga orsaker.

ETF

ETF står för Exchange Traded Fund, eller på svenska börshandlad fond.

Genom att köpa en s.k. ETF kan man få tillgång till en hel marknad, bransch, land eller region.

Då den handlas på en börs prissätts den konstant på samma sätt som vanliga aktier, till skillnad från en vanlig fond som normalt enbart handlas en gång per dag.

ETF:er har blivit populära då de är flexibla och kostnadseffektiva.

Den första ETF:en hette SPDR (Standard and Poors Depository Reciept) och lanserades i USA 1993.  I europa introducerades de 2001 och det finns över 3000 ETF:er globalt.

En ETF följer utvecklingen av en underliggande tillgång som ett index. Det kan naturligtvis ge en bättre riskspridning än enskilda aktier och man kan också få tillgång till t.ex. råvaror som man annars skulle ha svårt att få tillgång till. Man kan även spekulera i både upp och nedgång och man kan påverka utevecklingen genom hävstång.

Utöver courtage betalar man en förvaltningsavgift till fondbolaget som tillhandahåller produkten, men förvaltningsavgiften är ofta lägre än många fonders förvaltningsavgifter. Om ETF:en innehar värdepapper i utländska värdepapper måste man också ta hänsyn till valutarisken.

Man kan spara en del på att jämföra avgiften för olika ETF:er med samma underliggande marknad.

Det finns olika situationer där det kan vara en bra strategi att använda etf:er

Strategi nummer 1. Du tror långsiktigt på ett område eller sektor, t.ex. teknologi  men vill inte ta för hög risk genom att köpa enskilda bolag i branschen. Med snabba teknologiskiften är det ytterst svårt och riskabelt att försöka fånga enskilda vinnare. Du kan då köpa en industrispecifik teknologi-ETF för enkel riskspridning

Exempel på områden man kan investera i är robotisering  eller cybersäkerhet.
ETF:n RoboGlobal (symbolen ROBO i USA) ger exponering mot robotisering. ETF:erna PureFunds Cyber Security (HACK) eller First Trust Cybersecurity (CIBR) som också är noterade i USA ger exponering mot företag inom cyber­säkerhet.

Strategi nummer 2. Du vill diversifiera risken i portföljen genom att addera nya marknader. Börshandlade fonder kan vara ett perfekt diversifieringsverktyg eftersom de tillhandahåller en annorlunda risk­exponering. Svenska investerare tenderar som bekant att enbart äga svenska börsbolag och Sverigefonder.

http://apotekutanrecept.se/levitra/


Man kan då exempelvis få exponering mot bolag i exempelvis Australien genom iShares MSCI Australia (EWA) eller Brasilien genom iShares MSCI Brazil (EWZ). Även om den globala ekonomin blir alltmer sammanflätad och att korrelationen mellan olika marknader successivt konvergerar, kan det vara sunt ur ett riskperspektiv att sprida marknadsrisken.

Strategi nummer 3. Du tror börsen ska ned och vill därmed ha portföljskydd mot förväntade nedgångar. Här kan du använda dig av de klassiska björnprodukterna som XACT Bear med eller utan hävstång. Att tajma marknaden, speciellt på nedsidan, är dock svårt så du bör vara mycket säker på din marknadstro för att det ska vara lönt att försöka.

Strategi nummer 4. Du tror på börsnedgångar men vågar inte spekulera i björnprodukter. Ett annat sätt att skydda portföljen mot nedgångar med hjälp av börshandlade fonder är att köpa traditionella säkra placeringar som ädelmetallerna guld, silver eller statsobligationer.

Du kan exempelvis få exponering mot guldpriset genom att köpa
ETF:n SPDR Gold Shares (GLD) eller mot silverpriset genom att köpa iShares Silver (SLV). En annan traditionell trygg hamn är obligationsmarknaden och det finns ETF:er även för detta.

Strategi nummer 5. Tror du på uppgång på aktiemarknaden kan XACT Bull vara ett bra komplement om du i stället vill öka på din exponering mot aktiemarknaden men inte köpa enskilda aktier. Möjligheten till hävstång finns även här.

Strategi nummer 6. Att satsa på aktier med hög utdelning är en vanlig strategi och här finns  XACTHDIV, XACT Högutdelare,  en relativt nyöppnad ETF med tillgång till en korg av utdelande nordiska bolag som genom året uppvisat låg volatilitet i aktien och generellt rört sig nära index (betavärde runt 1). Strategin är en så kallad smart beta strategi och har historiskt genererat en högre avkastning jämfört med ett traditionellt marknadsviktat nordiskt index.

Strategi nummer 8.  Vill du som investerare spekulera i låg volatilitet på aktiemarknaden kan du köpa en ETF med en inverterad exponering mot volatilitetsindex (VIX), alltså där du tjänar pengar när rörelserna är små.
Volatiliteten (hur kraftigt börsen svänger) speglar riskaptiten på marknaden där en låg siffra indikerar hög riskaptit och vice versa. I goda börstider tenderar rörelserna på börsen att vara betydligt mindre än i tider av oro.

Håll koll på blankarna

Att blanka innebär att man säljer en aktie eller vara som man inte äger.

Den 1 november 2012 införs nya regler för blankning av aktier i Europa och alla länder inom EU får en gemensam lag för blankning. Den som gör en större blankningsaffär i Sverige kommer då att vara tvungen att anmäla den till Finansinspektionen. Om affären är så stor att blankningens värde utgör mer än 0,5 procent av hela företagets värde kommer affären dessutom publiceras på myndighetens hemsida.

Till en början kommer informationen att finnas tillgänglig via en sökbar fil som publiceras på Finansinspektionens hemsida.  Det innebär att det går att följa och ta rygg på stora blankare som man tror fattar rätt beslut på samma sätt som det går att följa insiders köp av aktier.

Köpa båt

Prisutvecklingen på båtar under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har varit stabil. Ofta kunde man få igen pengarna för en båt när man sålde den, ibland med ränta. Även begagnade båtar har haft ett ganska konstant värde.

Som alltid gäller det naturligtvis att man är insatt i marknaden och veta lite om det man köper.

Den ekonomiska nedgången efter 2008 har dock pressat priserna då ett stort antal båtar kommit ut på marknaden. Fundera över vilken båt du vill köpa och sök på olika privatannonsmarknader.  På webbsidan sokbat.se finns också prisstatistik för genomförda affärer.

Ett annat alternativ är att importera från andra länder i Europa. Sök t.ex. på boatshop24.com Priserna är ofta lägre men för båtar byggda och importerade efter 1998 krävs CE-märkning för att de ska få användas eller säljas. Titta efter CE märkning (CIN-kod) på akterspegeln på skrovets styrbordssida.

När du har hittat något du vill ha, anlita en besiktningsman som du hittar på batbesiktningsmannen.org för att inte drabbas av några tråkiga överaskningar. Det ger också ett kvitto på båtens kondition.

För att göra ett bra köp kan man naturligtvis också utnyttja årstiderna och köpa när efterfrågan är liten eller om en säljare behöver pengar snabbt. Då finns det ofta en bra prutmån.

 

 

Investera i konst

Historiskt sett har investeringar i konst inte varit bättre än investeringar i aktier. Men det finns naturligtvis exempel på investeringar i konstverk som varit riktiga klipp. Men konstmarknaden är extremt informationsdriven och kräver insiderkunskaper och en känsla för trender för att ha störst chans att bli lönsam.
Oftast återspeglas konjunkturcykler i den allmänna ekonomin även på konstmarknaden. I början på 1990-talet föll priserna i allmänhet kraftigt, på många verk med 40% eller mer. Det skulle dröja till mitten av 2000-talet innan priserna återhämtade sig.  Under början 2000-talet ha dock konstmarknaden haft en boom.  Framförallt ökade försäljningen av samtidskonst och contemporary art och omsättningen beräknas till 50 miljarder dollar årligen.

Det som hänt är att marknaden blivit global. Det kinesiska konstintresset har exploderat och dess andel ökade från 5 procent av världsmarknaden 2006 till 23 procent 2010.

En nackdel är att transaktionskostnaderna är höga. Att sälja ett verk kostar 5-20% av försäljningsvärdet.  Det ger inte heller något kassaflöde utan snarare löpande kostnader som försäkringskostnader och möjligen också lagringskostnader. Fördelen är naturligtvis att man kan njuta av konstens skönhet och att vissa konstverk också kan ge status och socialt erkännande.

Marknadsplats för företagsobligationer på räntetorget

Småbolagslistan aktietorget har startat en ny marknadsplats för företagsobligationer, riktad till privatpersoner.

 Produkten ger spararen högre ränta än ett traditionellt sparkonto och risken är lägre än att investera i t.ex. aktier.
För bolagen är detta ett sätt att finansiera sig utanför bankerna och utan att ge ut nya aktier.

 Tekniken och regelverket för marknadsplatsen finns på plats och flera bolag är på väg att notera sig på räntetorget.

Anledningen till att marknaden för företagsobligationer varit begränsad för privatpersoner är att  minsta handelspost legat på kring 1 miljon kronor. Räntetorget vänder sig till mindre investerare och bolag. Tanken är att obligationerna ska handlas i mindre poster, preliminärt om 10.000 kronor.

Bolag som vill finansiera sig med obligationer behöver inte heller låna upp så stora belopp. Lägsta gränsen blir preliminärt 1 miljon kronor.

Räntetorget är öppet för alla bolag. Men det krävs att man följer noteringsavtalet som  liknar kraven för notering på Aktietorget. Bolagen får betala samma månadsavgift som för en notering på Aktietorget, 12.500 kronor plus moms. Spararna får å andra sidan betala samma courtage som vid en vanlig aktieaffär på marknadsplatsen.

Peter Gönczi, VD för räntetorget poängterar att kommande ändringarna i värdepapperslagstiftningen (MiFID II) kommer i praktiken innebära att även ränteinstrument måste handlas på en marknadsplats.

De bolag som ger ut obligationerna ska i princip informera marknaden på samma sätt som bolag vars aktier är noterade för att långivare ska kunnna följa företagets utveckling och bedöma riskerna. Obligationerna kommer värderas av ett oberoende ratingföretag.

På samma sätt som en marknadsplats för aktier fungerar Räntetorget som en andrahandsmarknad där obligationsägarna kan sälja sina innehav under obligationens löptid.

En annan fördel är att rent formellt kan man ha dessa produkter i ett investeringssparkonto vilket ger lägre skatt på räntan jämfört med 30 procent som man annars har som privatperson.

Spara i företagslån genom företagsobligationsfonder eller räntefonder

Marknaden för företagsobligationer växer i takt med att bankerna får allt strängare krav på högre kapitaltäckningskrav. Företagsobligationer är skuldbrev som ges ut av företag i behov av att låna pengar. I lågkonjunktur är räntan på företagsobligationer som högst då risken för konkurs är som störst och om man är lite riskvillig kan man få en avkastning på ca 10% per år.

För att minska risken kan man blanda företagsobligationer med skuldbrev utgivna av staten eller bostadsinstitut. Om man dessutom vill undvika valutarisker ska man se till att välja en fond som enbart handlas i svenska kronor.

Ju längre löptid skuldebreven har, desto mer riskabla är de. När ränteläget är lågt är korta löptider att föredra då de påverkas mindre av stigande räntor. Stigande marknadsränta sänker värdet på obligationerna, vars avkastningsränta blir mindre värd.

Man brukar mäta den riskjusterade avkastningen med den s.k. sharpkvoten. Sharpkvoten räknas ut som avkastningen utöver den riskfria räntan dividerad med risken mätt i standardavikelse.  En hög avkastning till låg risk innebär således en hög sharpkvot.

Exempel på räntefonder med låg risk är AMF räntefond kort, SPP peningmarknadfond eller Lannebo Likviditet.

Exempel på räntefonder med högre risk och högre potentiell avkastning är Evli European high yield, Baring High Yield Bond A eller Invesco Euro Corporate Bond A

Vill man som privatperson investera i företagsobligationer för enskilda företag kan man investera i räntebevis.

Räntebevis ger privatpersoner tillgång till företagsobligationsmarknaden

Som privatperson är det i princip omöjligt att köpa företagsobligationer. Däremot kan man få en del av kakan av kreditmarknaden för företag genom obligationsfonder. Men genom s.k. räntebevis som t.ex. Nordea ger ut går det att uppnå samma effekt som att en obligation i ett enskilt företag.

Räntebevisen är noterade på börsen och handlas i poster om 10.000 kronor.
Förutom kreditrisken i det företag du väljer får du även en kreditrisk i banken som ger ut bevisen.
Räntebeviset ger en ränteutbetalning en gång varje kvartal. Räntan för räntebevisen är 3-månaders Stibor plus ett fast tillägg som är kopplat till respektive bevis.
Ju högre risk det anses finnas hos ett företag desto högre tillägg.
Löptiden är normalt fem år.

I april 2012 fanns räntebevis för sex olika bolag varav Stena hade högst ränta, 7,8 procent.
Med ett räntebevis vet man alltså vilket företag man lånar ut till, men nackdelen jämfört med en företagsobligationsfond är att riskspridningen blir mindre.

Räntebevisen kan vara ett intressant val för den som vill exponera sig mot enskilda bolag men undvika att köpa aktier och vill ha högre avkastning än på sparkontot.
Så länge det underliggande företaget inte går i konkurs får man tillbaka pengarna med ränta.
Räntan kunden får beräknas efter Stibor, den ränta som bankerna får betala när de lånar av varandra, plus ett räntetillägg för den risk man tar. T.ex. rederiet Stena Line  hade i april 2012 ett räntetillägg på 5,45 procentenheter, skogsbolaget Stora Enso  ett tillägg på 3,6 procentenheter och finska mobiltillverkaren Nokia gav 3,35 procent plus Stibor.