Min pension och din pension

Pension från staten.

Summan som sätts av  till det statliga pensionssystemet motsvarar 18,5 procent av lönen. Den största delen av avgiften, 16 procent, går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen som var och en får placera själv i PPM-fonder. Man tjänar in statlig pension på alla skattepliktiga inkomster upp till en inkomst på 29.100 kronor i månaden. Högre inkomster ger ingen statlig pension.

Inkomstpension

Inkomstpensionen ersätter folkpensionen och ATP-pensionen i det gamla pensionssystemet. Och de som är födda 1954 eller senare omfattas helt av det nya pensionssystemet med inkomstpension. Men de som är födda 1953 eller tidigare får både inkomstpension från det nya systemet och något som kallas tilläggspension från det gamla systemet. Tilläggspension är ett nytt namn för det som tidigare hette folkpension och ATP. Hur mycket inkomstpension och tilläggspension var och en tjänat in framgår av uppgifterna i det orange kuvertet som Försäkringskassan skickar ut varje år. Där finns också en prognos för hur stor inkomstpensionen tillsammans med eventuell tilläggspension blir när man går i pension.

Premiepension.

Den som vill kan själv placera premiepensionen i fonder genom Premiepensionsmyndigheten PPM. För den som inte väljer någon fond placeras pengarna i statliga Sjunde AP-fondens premiesparfond. Uppgifter om hur mycket PPM-fonderna är värda och en prognos för hur mycket de kan ge i pension i framtiden redovisas också i det orange kuvertet från Försäkringskassan.

Garantipension

Den som själv inte har arbetat ihop en tillräcklig pension garanteras en utfyllnad med garantipension. Utfyllnaden finansieras via statsbudgeten. Garantipensionen kan tidigast betalas ut från 65 års ålder. För att få rätt till garantipension måste du ha bott minst tre år i Sverige. För att få full garantipension krävs att du har bott minst 40 år i Sverige från och med det år du fyllde 16 år till och med det år du fyller 64 år. Har du bott i Sverige kortare tid minskar storleken på garantipensionen motsvarande det antal bosättningsår du har. Har du till exempel bott 20 år i Sverige har du rätt till halv garantipension.


pension

pension

Pension från arbetsgivare.

Avtalspension

Facken och arbetsgivarna har i många fall kommit överens om avtalspension, även kallad tjänstepension. Alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal, 90 procent av löntagarna, tjänar in avtalspension. Arbetsgivaren betalar in premien till avtalspensionen och grundregeln är att den ger ungefär 10 procent av lönen. Det finns fyra olika system för avtalspensionerna.

KPL_KL (PFA) för anställda i kommuner och landsting.

PA-03 för statligt anställda.

ITP för privatanställda tjänstemän med kollektivavtal.

SAF-LO-avtalspension för privatanställda arbetare.

Alla får placera hela eller delar av sin avtalspension själva i traditionellt pensionssparande eller i fonder. Alla får också ett brev från pensionsbolagen varje år där det står hur mycket avtalspensionen är värd och en prognos för hur stor pensionen blir i framtiden.

Privat pensionssparande.

Den som vill avstå en del av sin lön i dag för att få mer pengar som pensionär kan pensionsspara privat. Alla kan få göra avdrag för pensionssparande på upp till 12000kr per år. Det privata pensionssparandet läggs ovanpå den statliga pensionen och avtalspensionen. De andra pensionerna minskas aldrig på grund av att man tar ut en privat pension. Bolagen skickar ut uppgifter om hur mycket sparandet är värt varje år.

Prisbasbeloppet sänks 2010

Prisbasbeloppet sänks nästa år med 400 kronor jämfört med beloppet för 2009. Det innebär att prisbasbeloppet blir 42 400 kronor 2010.Det förhöjda prisbasbeloppet, som bland annat ligger till grund för pensionspoäng, sänks med 300 kronor till 43 300 kronor för 2010.

Beräkningarna av prisbasbeloppet görs av SCB utifrån förändringar av konsumentprisindex. Både prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet ska även godkännas av regeringen.

Det är första gången prisbasbeloppet sänks. För garantipensionärerna ger sänkningen mellan 63 och 73 kronor lägre pension per månad.
Den högsta sjukpenningen sänks med 6 kronor per dag och den högsta sjukpenninggrundande inkomsten från 321 000 till 318 000 kronor om året. Även föräldrapenningen påverkas. Den sänks med 8 kronor per dag, och studiemedel sänks med 73 kronor per fyraveckorsperiod. Fribeloppet för studenter sänks med 1000 kronor per år från 107 000 kronor till 106 000.

Detta får till följd att många kommer få mindre marginaler. Speciellt då höga råvarupriser kommer ge högre priser på sikt trots att konsumentprisindex minskat.

Värdering av aktier i olika branscher

Sektorer branscher och segment på börsen.
Nasdaq OMX, liksom andra börser, grupperar de noterade bolagen efter ett visst mönster. I ett första steg delas bolagen in i tre segment: Stora, medelstora respektive små. Detta första segment definieras som bolag med ett börsvärde (antal aktier gånger aktiekursen) på över 1 miljard euro (runt 11 miljarder kronor). Småbolagen innefattar bolag med ett börsvärde på under 150 miljoner euro (runt 1,7 miljarder kronor). Bolagen i mellanskiktet ska ha ett börsvärde på mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Revidering av listorna sker halvårsvis.

I nästa steg och för varje segment delas företagen in i tio sektorer. Detta sker enligt den internationella standarden GICS (Global Industry Classification Standard). Grupperingen är identisk på börser över hela världen, vilket underlättar en jämförelse av aktier på olika marknadsplatser. De 10 sektorerna på den första nivån indelas därefter i ett antal (24) industrigrupper, och vidare, på den tredje nivån, i ännu fler branscher. De tio sektorerna är:

• Energi
• Material
• Industrivaror och -tjänster
• Sällanköpsvaror och -tjänster
• Dagligvaror
• Hälsovård
• Finans
• Informationsteknik
• Telekomoperatörer
• Kraftförsörjning

För dessa 10 sektorer finns noterade index, till exempel SX 35 Hälsovård. De tvåsiffriga sektorindexen är sedan uppdelade i industrigrupper. För SX 35 innebär det i nästa steg två index, SX 3510 Hälsovårdsutrustning och -tjänster samt SX 3520 Läkemedel, bioteknik och hälsovetenskap. På den tredje nivån grupperas företagen ännu mer finmaskigt, och SX 3520 fördelas nu på ytterligare tre branscher. På Stockholmsbörsens webbplats, www.nasdaqomxnordic.com, finns mer information.

Risk- och analysgrupper
Cykliska företag är speciellt känsliga för förändringar i konjunkturen, valutakurser och råvarupriser. Aktierna i dessa bolag går upp tidigt i konjunkturcykeln, vilket innebär att de når sin kursbotten 5–9 månader innan konjunkturen träffar sin botten och vänder nedåt ungefär lika lång tid innan konjunkturen når sin topp. Vinsterna svänger kraftigt från år till år.

I analysen av ett cykliskt och konjunkturkänsligt företag är P/E-tal (aktiekursen dividerad med vinsten per aktie efter skatt) förrädiskt, ty när P/E-talet är som lägst är aktien ofta nära sin topp – inte nära botten, som gäller för de flesta andra aktier. Se därför hellre över flera konjunkturcykler; vad tjänar bolaget i genomsnitt och hur mycket svänger resultatet över/under denna ”normallinje”?

P/S-talet, som mäter relationen mellan bolagets börsvärde (”price”) och den totala försäljningen (”sales”) är då ett bättre hjälpmedel när det gäller att värdera cykliska aktier. Ju lägre tal, desto bättre, och under 1 är bra, men nyckeltalet bör samtidigt ställas i relation till vinstmarginal och vinsttillväxt.

I den cykliska rutan återfinns skogs- och råvarubolag samt Industrivaror, men eftersom till exempel sektorn Industrivaror innehåller så olika företag som Atlas Copco (industriutrustning som är konjunkturkänslig) och Loomis (säkerhets- och larmtjänster som är relativt okänsliga för konjunkturförändringar) måste vi gå ned ytterligare ett steg, till branschnivå, för att få rätt bild av risk, möjlighet och lämpligt analysangreppssätt.

Tillväxtföretag brukar definieras som bolag som ökar vinsten per aktie med mer än 20 procent per år, och det ska vara en uthållig vinsttillväxt – inte bara enskilda år. Inga värderingsmodeller fungerar dock riktigt bra på snabbväxande företag.

Det så kallade PEG-talet (alltså P/E-talet dividerat med tillväxt i procent, ”Growth”,) är ett bättre sätt att avgöra om en aktie i ett tillväxtbolag är billig eller dyr. Tumregeln är att om vinsten över flera år visar en tillväxt på i medeltal 20 procent kan aktien värderas till runt 20 gånger vinsten. Har vinsten i genomsnitt ökat med 25 procent per år bör den kunna motivera ett P/E-tal på omkring 25. I tillväxtsektorn hittar vi en del av konsumentföretagen, bland annat H&M, några av teknikföretagen samt vissa medieföretag.

Tillgångsföretag är inriktade på att förvalta någon form av tillgång, till exempel fastigheter, aktier, skogstillgångar, fartyg med mera. Dessa bolag kan oftast också delplaceras i gruppen långsamväxare, och kursutvecklingen följer, med viss rabatt, i regel prisutvecklingen på den underliggande tillgången de förvaltar. För oss som investerare handlar det här främst om att dels värdera den rabatt till vilken tillgången prissätts relativt likvärdiga alternativ, dels bedöma den framtida pris- och efterfrågeutvecklingen för tillgångarna i fråga.

Detta är inte en lätt uppgift, och i tider som nu handlar det inte bara om att man värderar substansen (slaktvärdet) utan också granskar den finansiella situationen, när lån ska återfinansieras, vilka finansiella muskler som finns och vilken kreditvärdighet företaget har. I denna sektor finner vi fastighets-, investment- och förvaltningsbolag, rederier (delvis) och skogsbolag som har skogstillgångar i balansräkningen. Det nyckeltal vi främst tittar på för denna grupp är justerat eget kapital, JEK, till vardags benämnt substansvärde, och hur denna tillgångsmassa förräntas.

Långsamväxare är företag/branscher där vinsten ökar med mindre än 15 (enligt min definition), oftast 5–10, procent per år. Detta är vad man kan säga ”säkra kassakossor”, som sällan överraskar vare sig på nedåt- eller uppåtsidan och som ger aktieägarna en låg men stabil avkastning över flera konjunkturcykler.

Här fungerar värderingsmodeller, som jämförelse, av P/E-talsvärdering (relativvärdering) och direktavkastning relativt andra bolag i branschen väl. Även kassaflödesvärdering kan med fördel användas, eftersom det är betydligt lättare att förutsäga framtida vinster för denna kategori än för tillväxtföretag.

Ett exempel på företag i denna kategori är Axfood, som ingår i sektorn Dagligvaror. Bolaget är ett typexempel på långsamväxare i en sektor där försäljningstillväxten ligger på runt 5 procent per år (ökningen av livsmedelsförsäljning) och vinsttillväxten på ett par procent om året i genomsnitt. I gruppen Långsamväxare hittar vi i regel handelsföretag, kemi- och läkemedelsbolag, konsumentvaruföretag (dagligvaror), tekniska konsulter (vissa), bank och finans samt medicinteknik.

Förhoppnings-, vändningsföretag och företag under förändring. I den mellersta rutan i figur 1 på sidan 47 finns förhoppningsföretag som är nyintroducerade, med en till synes god affärsidé som ska lanseras. Men det behövs kapital för produktutveckling och marknadslansering, och dessutom förväntas aktieägarna vara villiga att skjuta in nya pengar i flera omgångar. Vinsterna i förhoppningsbolag ligger i bästa fall ett par år in i framtiden, men för de allra flesta ligger de senare än så, om de överhuvudtaget kommer dit.

I denna kategori hittas, å andra sidan, de största kursvinnarna som blir precis som de som satsade pengar i projekten hoppades att de skulle bli – mångdubblare! Dessvärre finns här också en stor skara företag, majoriteten om vi ska vara uppriktiga, som floppar och antingen blir ingenting eller harvar sig fram med en högst medioker utveckling.

En inte helt ovanlig utveckling är att ett bolag marknadsförs med en spännande produkt under utveckling med stor framtidspotential. Ett genombrott sker och det blir ett tillväxtföretag under något år, men nya produkter kommer inte fram, konkurrenter kommer i kapp – med resultat att ”stjärnprodukten” mognar och bolaget blir en långsamväxare.

Bolag som befinner sig i en vändningssituation kan också placeras i denna kategori. Här finns företag som har problem och som på ett eller annat sätt måste omstrukturera sin verksamhet. Det kan exempelvis vara ett tidigare tillväxtföretag som vuxit för snabbt och förbrukat sitt kapital, och verksamheten måste finansieras upp med nytt kapital. Det kan också handla om företag som inte hängt med i teknikutvecklingen och som ändrar inriktning och affärsidé i grunden.

Den kanske mest intressanta gruppen i detta sammanhang är de företag som via ”pausrutan” i mitten är på väg i en förflyttning, till exempel från att ha varit en långsamväxare till att efter ett tekniskt genombrott, ett förvärv eller någon annan avgörande händelse är på väg att bli ett tillväxtföretag. Blir ompositioneringen lyckosam väntas en helt annan värdering och därmed kursutveckling på börsen. De riktigt stora kursvinnarna hittas i mittenrutan – men även de stora kursförlorarna. Det finns dock inga givna värderingsregler utan handlar mer om taktik och fingertoppskänsla än om värdering. Viktigt här är att man tittar på kapitalförbrukningen per månad eller kvartal.

Investeringsklockan ett hjälpmedel genom konjunkturcykeln.

1937 lanserade den brittiska tidningen Evening Standard begreppet investeringsklockan. Modellen är enkel men både effektiv och överskådlig, och många professionella aktörer, kapital- och fondförvaltare liksom marknadsstrateger, baserar sina beslut på denna klocka. Kanske inte alltid direkt, men indirekt och intuitivt, tänker de i dessa banor, eftersom klockan är grundläggande för hur olika tillgångsslag beter sig i olika ekonomiska miljöer. Med hjälp av investeringsklockan kan man se hur några typer av tillgångar uppträder i en stark respektive svag ekonomisk omgivning i kombination med olika inflationsscenarier.

Klockan, och den därtill kopplade investeringscykeln, kan vara en hjälp för att enkelt välja hur kapitalet i stort kan fördelas mellan tillgångsslag som kontanter, obligationer och aktier. Därtill kan adderas alternativa placeringar som hedgefonder, strukturerade produkter (till exempel aktie-indexobligationer), råvaror och fastigheter. I sin ursprungliga form ger modellen de riktlinjer vi behöver för att positionera oss rätt i dessa huvudgrupper, med andra ord om vi beroende på den kommande förväntade ekonomiska utvecklingen ska vara under- eller överviktade i den ena gruppen eller den andra.

Aktier har historiskt och långsiktigt lämnat den bästa avkastningen av de tre tillgångsslagen, men de har också erbjudit den högsta risken och de största svängningarna (= hög volatilitet). Aktier kan fördubblas, trefaldigas i värde och även göra ännu bättre ifrån sig, men de kan också falla kraftigt och urholka kapitalet.

Obligationer som handlas på räntemarknaden (en viss begreppsförvirring kan råda när det gäller ränte- och penningmarknad) avses instrument som löper över en tidsperiod på mer än ett år. Långlöpande räntepapper har allmänt sett en betydligt lägre volatilitet än aktier, risken är lägre och avkastningen är, som en följd av detta, också sämre. Även här kan emellertid risk- och avkastningsribban höjas genom högavkastande företagsobligationer. Att de oftast ger högre ränta beror på att de också involverar en företagsrisk, medan statsobligationer har mycket låg risk.

Kontanter (likvida tillgångar, ”cash”) avser instrument på penningmarknaden för vilka löptiden är upp till ett år. Här hittar vi kortlöpande räntefonder, statsskuldväxlar och banktillgodohavanden. Som grupp betraktat är detta den säkraste investeringsformen av de tre nämnda, men den ger (i regel) också den lägsta avkastningen. Risken för att förlora pengar är allmänt sett väldigt liten, eftersom staten står som garant för flera av dem. För placeraren är inflationen det största bekymret, eftersom denna kan överstiga och därmed äta upp avkastningen över tiden.

Låt oss därmed titta på investeringsklockan men först på den vidhängande investeringscykeln, som är ett annat sätt att beskriva skeendet. Den horisontella och svarta linjen i investeringscykeln (diagram 1) illustrerar den långsiktiga trendtillväxten. Detta är vad ekonomer benämner som en ekonomis (ett land, en region och även för världen som helhet) potentiella tillväxt och anges för BNP-tillväxten i årstakt (BNP = bruttonationalprodukt).

Vid en tillväxt på denna nivå är ekonomin i balans och växer maximalt utan att inflationen (priserna) ökar. För USA uppskattas denna ”normallinje” ligga på 2,7–2,8 procent per år, för Europa på runt 2 procent och för Sverige på 2,4–2,5 procent. För Kina vet vi inte riktigt den potentiella tillväxten, på grund av de senaste årens extremt starka tillväxt, men en gissning är 5–6 procent. För världsekonomin som helhet ligger den på runt 3,5 procent.

investeringscykeln

investeringscykeln

Vid tillfällen när den heldragna blå linjen, som illustrerar den faktiska BNP-tillväxten, går under den potentiella (horisontell linje) befinner sig alltså ekonomin i fråga under trendtillväxten. Ekonomin ligger över trenden om den blå kurvan ligger ovanför den svarta linjen. Förenklat kan sägas att högkonjunktur gäller när tillväxten är över trend och lågkonjunktur när den är under. Med viss förskjutning påverkas inflationen (den blå streckade linjen) av den tillväxt som råder. Baserad på tillväxt- och inflationstrend kan konjunkturcykeln därmed delas in i fyra faser: Inflationsnormalisering (engelska: ”reflation”), återhämtning (”recovery”), överhettning (”overheat”) och stagflation (”stagflation”). Historiskt sett har hela cykeln oftast varat i 3 till 7 år, med ett genomsnitt som kan observeras sedan början av 1970-talet på 5,4 år.

Investeringsklockan är ett annat sätt att beskriva utvecklingen, och i diagram 2 är investeringscykeln översatt till denna andra form.

investeringsklockan
investeringsklockan

Inflationsnormalisering, eller reflation (klockan 6–9), innebär att inflationen i kölvattnet av den allt svagare tillväxten börjar falla tillbaka efter att prisökningstakten toppade klockan 6. Den normaliseras nu successivt, vilket är en effekt av att tillväxten fortsätter att bromsa in. Råvarupriserna är på väg nedåt från sin topp, vilket påverkar den kostnadsdrivna inflationen. Reflation behöver inte nödvändigtvis betyda att recession råder – det kan också vara fråga om en mildare inbromsning (som i mitten av 1990-talet).

Börsen bottnar och vänder cykelmässigt uppåt omkring klockan 8, vilket är 4–6 månader (historiskt genomsnitt för S&P 500-index är 4,5 månader) innan konjunkturen når sitt lågmärke vid klockan 9. Börsen vänder alltså upp sent i denna fas och hinner därför ge bara en medioker avkastning. Enligt en studie från Fidelity Investment, en av världens största fondförvaltare, har aktier i medeltal i denna fas lämnat en avkastning på 4,6 procent under perioden 1973–2006. Obligationer ger här den bästa avkastningen (9,8 procent), vilket beror på att centralbanken sänker räntan och inflationsförväntningarna minskar.

Återhämtning (klockan 9–12). De räntesänkningar som skedde i föregående fas har nu hunnit arbeta sig nedåt i ekonomin, och tillväxten vänder uppåt. Företagens vinster ökar nu snabbt. Beroende på att recessionen skapade stor ledig kapacitet, både i produktion och på arbetsmarknad, fortsätter inflationen sin nedåtriktade bana. Kombinationen stark vinsttillväxt i företagen och lägre räntor gör att detta är den bästa tiden för aktier. I medeltal har aktier lämnat en avkastning på 19,9 procent i de återhämtningsfaser som förekommit från 1973.

Överhettning (klockan 12–3) innebär en tillväxttakt betydligt över trenden i ekonomin. Den starka tillväxten leder till flaskhalsar här och var. Lönerna stiger på grund av arbetskraftsbrist i vissa sektorer, fastighetspriserna toppar i början och råvarupriserna skjuter i höjden, beroende på den starka efterfrågan. Inflationen vänder uppåt efter att ha varit som lägst klockan 12 och fortsätter uppåt till klockan 6. Aktier går någorlunda bra, åtminstone i början, men när centralbankerna (läs Federal Reserve i USA) börjar höja räntan kring klockan 1 ska de underviktas. I denna fas genererar råvaror bäst avkastning.

Stagflation (klockan 3–6) är den värsta tänkbara investeringsmiljön. Inflationen ökar, som en baksmälla efter överhettningen, samtidigt som tillväxten avtar. Centralbankerna drog i överhettningsfasen upp räntan för att stävja inflationstrycket, och nu kommer resultatet. Detta behöver dock inte nödvändigtvis betyda djupa och allvarliga stagflationsperioder – som vid oljekriserna på 1970-talet – utan om perioder där inflationen går upp betydligt över centralbankens mål, samtidigt som tillväxten viker. Aktier är nu det sämsta tillgångsslaget, men även avkastningen på räntebärande papper är svag. I denna miljö handlar det främst för placeraren/förvaltaren om att bevara kapitalet intakt och inte förlora pengar. Råvaror går i inledningen bra men vänder tidigt nedåt.

Optimera din Google AdWords-kampanj för bättre resultat.

 
Sökordsannonsering med Google AdWords är ett ständigt pågående arbete eftersom systemet är helt och hållet dynamiskt och ditt kvalitetsresultat (qualityscoore) räknas ut varje gång någon söker på dina sökord. Kvalitetsresultatet påverkar din annonsposition och ditt klickpris och det varierar alltså från visning till visning.
Kvalitetsresultatet beror på en mängd olika faktorer och flera av dessa kan du kontrollera.

Det är framförallt fyra saker du har kontroll över;

  1. Klickbudet (CPC), dvs den maximala summa du är villig att betala per klick
  2. Matchningstypen på dina sökord
  3. Texten i dina annonser
  4. Geografisk inriktning

Anledningen till detta är att Google är ute efter relevans även för annonsvisningarna, och om du inte kan vara tillräckligt relevant i valet av sökord, annonstext och hemsidetext kommer du att få betala mer än nödvändigt för din position.

Här följer 10 tips på hur du kan optimera dina AdWords-kampanjer för bättre kvalitetsresultat:

  1. Gör en kampanj per språk eller geografisk inriktning.
  2. Dela upp sökorden i annonsgrupper där varje grupp innehåller relativt få men liknande sökord.
  3. Använd specifika söktermer, tex ”röda skor” istället för bara ”skor”.
  4. Använd matchningstyper på sökorden samt negativa ord vid bred match.
  5. Använd sökorden i rubriken på annonsen.
  6. Använd sökorden i själva annonstexten.
  7. Använd sökorden i visningsURLen.
  8. Använd sökorden i <title>, <h1> och brödtexten på din hemsida/landningssida.
  9. Ange ett CPC-bud som placerar dig mellan position 3-5.
  10. Ha tålamod. Ju äldre ditt konto är desto mer QS-juju får det. 

Geografisk inriktning
Tänk ett språk = en kampanj. Om du tex ska sälja i Sverige, Norge och Finland bör du göra en kampanj för respektive land eftersom det är tre olika språk. Visar du en finsk annons för en svensk användare lär du inte få några klick. Du kan även göra olika kampanjer på regional nivå, tex en för Skåne och en för Stockholm. Det ger mer klick om ditt erbjudande är lokalt men du får även högre kvalitetsresultat för visningar i dessa regioner jämfört med andra annonsörer som angett hela Sverige.

Annonsgrupper
Dela alltid upp sökorden i annonsgrupper så att du kan matcha annonstexten mot dem. Blanda inte äpplen och päron och kalla det frukt. Gör en annonsgrupp för äpplen, en för päron och en tredje för frukt.

Var specifik
Ett ord som ”äpple” görs det många sökningar på men du kommer inte få en bra klickfrekvens (CTR) om du inte är specifik. Välj gröna äpplen, röda äpplen, goda äpplen, billiga äpplen, fina äpplen etc.

Använd matchningstyper
Det finns tre olika matchningstyper i AdWords; bred, fras och exakt. Det finns även negativa sökord som bör användas tillsammans med bred match.

  • grönt äpple (bred) måste innehålla dessa två ord men kan innehålla vilka andra ord som helst och i vilken ordning som helst. Skulle visas för sökfrasen – grönt shampoo med doft av äpple.
  • ”grönt äpple” (fras) Måste innehålla dessa ord i denna ordning men ha kan andra ord före eller efter.
  • [grönt äpple] (exakt) Måste enbart innehålla dessa ord i exakt denna ordning.

Använd sökordet i rubriken på annonsen
Om en sökterm är ”gröna äpplen”, skriv då gröna äpplen i rubriken. Om jag söker efter gröna äpplen och får upp en annons som har ”gröna äpplen” i rubriken och en annan som har ”billig frukt” så klickar jag garanterat på den första. Det här är ett välkänt trick för att öka antalet klick och därmed din CTR.

Använd sökordet i själva annonstexten
Så långt det är möjligt utan att det låter konstigt. Tex

Gröna äpplen
Köp goda gröna äpplen hosFruktbutiken till extrapris i maj.

Om användaren i detta fall nu sökt på enbart gröna äpplen kommer dessa ord att visas i fetstil precis som i exemplet.

VisningsURL
Domänen måste stämma men du måste inte ha med www tex och du måste inte ha en mapp som motsvarar det du skrivit in. Detta är även det enda ställe där Google tillåter att man använder skyddade varumärken.

Gröna äpplen
Köp goda gröna äpplen hos Fruktbutiken till extrapris i maj. www.fruktbutiken.xx/Grona_Applen

Hemsidan/landningssidan
Gör grundläggande SEO på sidan och se till att du använder sökorden på så många strategiska platser som möjligt och så nära början av varje mening som möjligt. Om du kan registrera en URL med dina sökord så är det värt mycket. Döp även filer och mappar efter söktermerna. Tex grona_applen.php. Det är sällan befogat att skicka användaren till en index-sida där det ofta finns alldeles för många alternativ. Istället bör du göra flera sidor som alla är anpassade efter sökfraserna eller skicka användaren direkt till produktsidan om du har en shop.

CPC-budet
Det räcker att bjuda så mycket att du bibehåller position 3-5. Det är inte alltid bäst att ligga högst upp men du måste absolut visas på första sidan.

Tålamod
Kontohistorik är en faktor som ingår i kvalitetsresultatet. Ju äldre ett konto är desto bättre alltså.  

Svenskens alla tillgångar belånade till 50%

Värdet på hushållens finansiella tillgångar steg med 61 miljarder till 4.688 miljarder kronor under årets första kvartal, enligt Sparbarometern från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållen fortsätter också att öka sina skulder med 34 miljarder kronor. Den totala skuldbördan var 2.391 miljarder kronor för det första kvartalet, varav bolånen stod för merparten.

Detta betyder att svensken i genomsnitt har tillgångar på ca en halv miljon och skulder på ca en kvarts miljon.  Och då det är många som har både hus och andra tillgångar utan lån är det många som är belånade långt mer än så. Och med kommande sjunkande bostadspriser kan mångas bostäder att bli värda mindre än summan av deras lån och trots att de är höginkomsttagare kanske deras balansräkning visar på minus.

Svenskens alla tillgångar belånade till 50%

Värdet på hushållens finansiella tillgångar steg med 61 miljarder till 4.688 miljarder kronor under årets första kvartal, enligt Sparbarometern från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållen fortsätter också att öka sina skulder med 34 miljarder kronor. Den totala skuldbördan var 2.391 miljarder kronor för det första kvartalet, varav bolånen stod för merparten.

Detta betyder att svensken i genomsnitt har tillgångar på ca en halv miljon och skulder på ca en kvarts miljon.  Och då det är många som har både hus och andra tillgångar utan lån är det många som är belånade långt mer än så. Och med kommande sjunkande bostadspriser kan mångas bostäder att bli värda mindre än summan av deras lån och trots att de är höginkomsttagare kanske deras balansräkning visar på minus.

Handelbankens rot-lån till 0% ränta under 1 år


Handelsbanken lockar med rot-lånet där man kan låna från 50 000 kr upp till 100 000 kr för ROT-arbeten på bostaden.

ROT-lånet är bundet i ett år och du betalar ingen ränta eller avgift under denna tiden. Efter ett år förfaller de räntefria villkoren för lånet. Du kan då lösa lånet eller förlänga det. Vill du förlänga lånet väljer du en ny bindningstid och får den ränta som gäller på förfallodagen.

Villa, fritidshus eller bostadsrätt
Din villa, bostadsrätt eller fritidshus utgör säkerhet för lånet. ROT-lånet måste tillsammans med dina andra bolån, rymmas inom 75% av bostadens marknadsvärde.

Enda haken, om man uppfyller villkoren är att man också måste samla sina bankaffärer hos handelsbanken.

Det lär nog ge handelsbanken en del nya kunder. Dock är det på sikt inget smart drag varken för banken eller många kunder med höga lån i en tid då värdet på bostäderna mycket väl kan sjunka med 25 procent under ett par års tid.

Sänkta bolåneräntor kan ge många kvarskatt

De sjunkande bolåneräntorna gör att många hushåll kommer att få betala mer i skatt under 2009. Anledningen är att man får dra av kostnaden för lånen och när denna kostnad minskar blir också det reealla avdraget mindre.

För ett hushåll med stora bostadslån kan det handla om kvarskatt på många tusen kronor extra.
“Vi vill inte att hushållen i onödan drar på sig kvarskatt och skatteskulder. När ekonomin är kärv kan kvarskatten vara svår att betala och därför råder vi hushållen att se över sin skattejämkning redan nu”, säger kronofogen. Denna kvarskatt kan annars komma som en obehaglig överraskning i samband med att övriga utgifter ökar och inkomsterna minskar.

Fler kommentarer till detta.

Högre kontantinsats krävs vid bostadsköp

Sannolikheten är stor för ytterligare en räntesänkning i april 09. Det är troligt att räntan hamnar så lågt som 0,25 procent, inte långt från nollränta.

Tyvärr har räntesänkningen små möjligheter att få fart på den svenska ekonomin. Företagen har svårt att bevisa sin kreditvärdighet hos bankerna. Det den innebär är istället att många kommer uppleva det billigt att låna en stor del av kostnaden för ett bostadsköp. Med de övervärderade bostäder vi ser idag kan detta bli katastrofalt. Lägre räntor innebär större möjligheter för bostadsköpare att bjuda över varandra på bostäder som de egentligen inte har råd med. Nästa år väntas arbetslösheten överstiga 10 procent.  Då brakar systemet en gång till, och fördröjer den ekonomiska återhämtningen som Riksbanken och alla vi andra så gärna vill uppnå.

Det behövs nya metoder för att förhindra en ny bostadsbubbla och påföljande krasch. Ekonomin måste sättas på grundlig rehabilitering.  Genom att kräva en större kontantinsats vid bostadsköp kan prisstegringen på bostäder dämpas, även om Riksbanken lockar med nästan-noll-ränta.

Det är ett utmärkt förslag. Det är fortfarande alldeles för enkelt att låna 90 procent av köpeskillingen för en bostad. Bankerna kräver fast anställning av låntagaren, men tar sällan höjd för risken att bli arbetslös. Krav på en kontantinsats på minst 25 procent från köparen skulle plocka ned många drömkalkyler på jorden och förhindra onödiga krascher när flyttlasset gått.