Svenskens alla tillgångar belånade till 50%

Värdet på hushållens finansiella tillgångar steg med 61 miljarder till 4.688 miljarder kronor under årets första kvartal, enligt Sparbarometern från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållen fortsätter också att öka sina skulder med 34 miljarder kronor. Den totala skuldbördan var 2.391 miljarder kronor för det första kvartalet, varav bolånen stod för merparten.

Detta betyder att svensken i genomsnitt har tillgångar på ca en halv miljon och skulder på ca en kvarts miljon.  Och då det är många som har både hus och andra tillgångar utan lån är det många som är belånade långt mer än så. Och med kommande sjunkande bostadspriser kan mångas bostäder att bli värda mindre än summan av deras lån och trots att de är höginkomsttagare kanske deras balansräkning visar på minus.

Svenskens alla tillgångar belånade till 50%

Värdet på hushållens finansiella tillgångar steg med 61 miljarder till 4.688 miljarder kronor under årets första kvartal, enligt Sparbarometern från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållen fortsätter också att öka sina skulder med 34 miljarder kronor. Den totala skuldbördan var 2.391 miljarder kronor för det första kvartalet, varav bolånen stod för merparten.

Detta betyder att svensken i genomsnitt har tillgångar på ca en halv miljon och skulder på ca en kvarts miljon.  Och då det är många som har både hus och andra tillgångar utan lån är det många som är belånade långt mer än så. Och med kommande sjunkande bostadspriser kan mångas bostäder att bli värda mindre än summan av deras lån och trots att de är höginkomsttagare kanske deras balansräkning visar på minus.

Regeringen vill trissa upp bolånekarusellen

Regeringen vill hjälpa överbelånade villaägare. Statens bostadskreditnämnd, BKN ska utreda behovet av garantier för hushåll vars bolån överstiger värdet på bostaden. Tanken är nog god men  det var ju en sådan lånekarusell som startade finanskrisen i USA där man uppmuntrade folk att låna till hus de inte hade råd med. Om man inte låter marknaden styra här och låta de som trissat upp priserna på bostäder utan att ha råd ta smällen, kommer det att bli riktigt illa under en väldigt lång tid. Risken är ju också att en person kan bo kvar medan värdet på bostaden sjunker några procent, men sedan tvingas sälja när marknadsvärdet har sjunkit med 30 eller 50 procent, om de till en början klarar av att betala räntorna, men sedan med sämre ekonomiska förhållanden inte klarar ens detta.

Så gott som alla våra pengar är “skuldpengar”, dom finns tack vare att någon lånat dom. För att tillväxten ska kunna fortsätta måste mängden pengar hela tiden öka och detta sker genom fortsatt skuldsättning. Det offentliga får inte längre skuldsätta sig för mycket, återstår privat skuldsättning. Bostäder är bra för ändamålet. För den som inte förstått: husköparen lånar av banken, som i sin tur säljer bostadsobligationer som riksbanken/riksgälden tar som säkerhet för utlåning, och riksbanken har rätt att skapa svenska kronor, så mycket det behövs. Så i princip är det nytryckta pengar som kommer i omlopp. Nu är den största delen av våra pengar inte tryckta på papper utan bara saldon, men principen är densamma.
Om nu staten går in och garanterar de uppdrivna bostadspriserna så kanske karusellen kan snurra några varv till. Inflationen kommer förr eller senare och äter upp pengarna. Sedan kan man skapa ännu fler nya och fortsätta.

Lär dig språk

En turist i Bollebygd går fram till två bofasta och frågar på engelska: Can you show me the way to the trainstation. De båda bofasta begriper ingenting. Turisten frågar samma sak på tyska italeinska och på franska, men det ger inget resultat, så han går sin väg. De bofasta tittar på varandra och den ene säger: – Tja, man kanske skulle ta och studera lite språk i alla fall.  Nej, säger den andre. Titta bara på den där turisten. Han kunde fyra språk … Inte hade han någon nytta av det …

 

En annan anekdot om språkförbistring är när personalavdelningen på ett amerikanskt företag skulle kartlägga fördelningen av män och kvinnor i ledningsgruppen, och skickade ut en förfrågan till samtliga dotterbolag som löd: “Kindly provide us with a list of all members of your management team, broken down by sex.”

Efter en tid hade de fått svar från alla dotterbolag utom det finska. De skickade då en påminnelse och slutligen kom det ett svar. “Please be informed that we have no problems with sex in the management team, however we have two senior managers broken down by alcohol.”

Expandera inte för mycket

När man startar upp en ny verksamhet är det naturligt att det tar mycket kraft och energi för att komma igång. Det är också naturligt att verksamheten expanderar kraftigt procentuellt sett, då omsättningen är liten i början. Sedan när omsättningen har blivit god har många fortfarande en strävan att expandera med kanske 10 eller 20% per år, speciellt om det handlar om börsnoterade företag. Men det är detta fokus på expansion som också skapar de bubblor på marknaden som man ser med jämna mellanrum. Det gör också att man inte vågar dra i bromsen i tid, och gör att många företag går under istället för att leva vidare med en måttlig omsättning. Även om vissa faktiskt lyckas med att expandera under lång tid. Om man driver sitt eget företag bör man fundera på vad man har för mål med verksamheten. En kontinuerlig expansion kräver fortsatt enormt mycket arbete och i många fall mår man nog bättre av att driva en stabil verksamhet, och kanske få mer tid över till annat, än att jaga fortsatt expansion, med risk för att bli utarbetad och kanske förlora kontrollen över kostnader, så att hela verksamheten istället går under.  Så fundera över vilket överskott av verksamheten du skulle vara nöjd med, vilka andra mål du har och vad du vill göra när du har nått dit.  Ta det lugnt.

Konstgjord andning genom riksbankens räntesänkning

Riksbankens sänkning av räntan den 4/12 till 2,0 procent ser jag som en form av konstgjord andning. Det kommer göra att några företag överlever lite längre och några överbelånade bostadsägare kan bo kvar lite längre. Men det löser inga problem på sikt utan kommer antagligen bara göra att “de dåliga tiderna” som finansspelet skulle kalla det varar längre. Det är inte hållbart att husägare ska låna 90% av köpesumman eller mer och att privatpersoner och företag lever på lånade pengar en längre tid.

Det verkar som det finns många som inte kan så mycket om ekonomi

Lägg inte nycklarna på bordet.

Den gamla vidskepelsen att man inte ska lägga nycklarna på bordet har aldrig varit mer aktuellt än nu. Stefan Savage professor vid Jacobs School of Engineering vid University of California i San Diego och handledare för de

 har lett en grupp studenter som i MatLab tagit fram en mjukvara, Sneakey, som kan kopiera en nyckel utifrån ett foto taget med en kamera. Tar man bilden på nära håll räcker det med en 2 megapixels mobilkamera, och har en kamera med teleobjektiv kan man ta bilden på upp till 60 m avstånd.  Nyckeln behöver heller inte vara helt i profil utan programmet klarar av de flesta vinklar och skapar utifrån bilden en kod som låssmeder använder för att automatiskt fräsa ut nycklar i en maskin. 

Det enda som krävs ytterligare är en referensbild av samma nyckeltyp för att måtten från fotot ska bli exakta.

Kanske var det denna utveckling som den gamla vidskepelsen om att inte lägga nycklarna på bordet förutsåg. För om programvaran kommer i fel händer, kan det gå illa.

Även NyTeknik och aftonbladet har läst rapporten.

Ansvar för sitt eget liv

Många i dagens samhälle har glömt att de har ansvar för sitt eget liv.  Man bryr sig inte ens om vad man äter, eller hur man lever, utan förväntar sig att sjukvården ska ta hand om oss om vi blir sjuka. Man räknar med att samhället ska ordna ens försörjning om man inte får en anställning. Och inte bara ge oss mat och någonstans att bo, utan man räknar med att man även ska ha råd med bil, tv video godis och cigaretter. Som företagare blir man nog bättre på att ta ansvar för hela sitt liv, just för att man har ett ansvar för att se till att det jobb man har genererar tillräckligt för att kunna leva.  Detta ansvar kan då sprida sig till även andra delar av livet.

Tjäna pengar på fritiden

tt sätt att dryga ut lönen är att ägna sig åt sådana tidsfördriv som inte kostar pengar, utan som istället kanske kan hjälpa till att dryga ut kassan. Det kan vara att ägna sin tid åt handarbete, odling, djuruppfödning eller att tillverka något som man har nytta av eller som går att sälja. Man ska naturligtvis välja något som man är intresserad av och tycker är roligt, eftersom annars är det stor risk att man tröttnar.

Lurar du dig själv

är man t.ex. har köpt en viss aktie, någon annan form av investering eller när man köpt en ny pryl, har man en tendens att

ta till sig positiva nyheter kring aktuellt företag eller företeelse och skaka av sig de negativa.

Detta kallas konfirmeringsbias, eller mer vardagligt uttryckt önsketänkande. Vi vill så gärna att vi ska ha investerat våra tillgångar väl att vi gärna blundar för det som talar emot detta.

Fördelen med detta kan vara att det får oss att se lite ljusare på tillvaron och att vi skapar oss själva en mer positiv bild av oss själva.

Nackdelen är att vi blir sämre beslutsfattare om vi inte är medvetna om denna vinkling av verkligheten. Men genom att vara medveten om det kan vi vara mer självkritiska och gå ur en dålig affär innan det har gått för långt.

Ett annat sätt att lura sig själv på är konkrethetsbias. Det betyder att man är mer benägen att tro på något man sett själv och som man kan förstå. Något konkret.

Även detta kan ju ha sina fördelar genom att det minskar risken att man ska investera i luftslott. Men det är inte alltid tillräckligt att vi ser att en verksamhet går bra som det är lönsamt att investera i den. Många andra har antagligen sett det innan oss, och priset vi får betala kan bli för högt.

Men faktum är att man kan lura sig själv även genom att tro att det inte är något speciellt med ens egna iaktagelser eller kunskaper. Det kallas för kunskapens förbannelse. Enligt den utgår vi ofta från att alla har samma kunskaper som vi själva.

Men så är det ju inte alltid. Vi undervärderar då de kunskaper eller erfarenheter vi själva har, för vi tror att det inte är något speciellt med dem.

Så genom medvetenhet och öppenhet kan vi bli bättre investerare.