Riksbankens sänkning av räntan den 4/12 till 2,0 procent ser jag som en form av konstgjord andning. Det kommer göra att några företag överlever lite längre och några överbelånade bostadsägare kan bo kvar lite längre. Men det löser inga problem på sikt utan kommer antagligen bara göra att ”de dåliga tiderna” som finansspelet skulle kalla det varar längre. Det är inte hållbart att husägare ska låna 90% av köpesumman eller mer och att privatpersoner och företag lever på lånade pengar en längre tid.

Det verkar som det finns många som inte kan så mycket om ekonomi

Den gamla vidskepelsen att man inte ska lägga nycklarna på bordet har aldrig varit mer aktuellt än nu. Stefan Savage professor vid Jacobs School of Engineering vid University of California i San Diego och handledare för de

 har lett en grupp studenter som i MatLab tagit fram en mjukvara, Sneakey, som kan kopiera en nyckel utifrån ett foto taget med en kamera. Tar man bilden på nära håll räcker det med en 2 megapixels mobilkamera, och har en kamera med teleobjektiv kan man ta bilden på upp till 60 m avstånd.  Nyckeln behöver heller inte vara helt i profil utan programmet klarar av de flesta vinklar och skapar utifrån bilden en kod som låssmeder använder för att automatiskt fräsa ut nycklar i en maskin. 

Det enda som krävs ytterligare är en referensbild av samma nyckeltyp för att måtten från fotot ska bli exakta.

Kanske var det denna utveckling som den gamla vidskepelsen om att inte lägga nycklarna på bordet förutsåg. För om programvaran kommer i fel händer, kan det gå illa.

Även NyTeknik och aftonbladet har läst rapporten.

Många i dagens samhälle har glömt att de har ansvar för sitt eget liv.  Man bryr sig inte ens om vad man äter, eller hur man lever, utan förväntar sig att sjukvården ska ta hand om oss om vi blir sjuka. Man räknar med att samhället ska ordna ens försörjning om man inte får en anställning. Och inte bara ge oss mat och någonstans att bo, utan man räknar med att man även ska ha råd med bil, tv video godis och cigaretter. Som företagare blir man nog bättre på att ta ansvar för hela sitt liv, just för att man har ett ansvar för att se till att det jobb man har genererar tillräckligt för att kunna leva.  Detta ansvar kan då sprida sig till även andra delar av livet.

tt sätt att dryga ut lönen är att ägna sig åt sådana tidsfördriv som inte kostar pengar, utan som istället kanske kan hjälpa till att dryga ut kassan. Det kan vara att ägna sin tid åt handarbete, odling, djuruppfödning eller att tillverka något som man har nytta av eller som går att sälja. Man ska naturligtvis välja något som man är intresserad av och tycker är roligt, eftersom annars är det stor risk att man tröttnar.

är man t.ex. har köpt en viss aktie, någon annan form av investering eller när man köpt en ny pryl, har man en tendens att

ta till sig positiva nyheter kring aktuellt företag eller företeelse och skaka av sig de negativa.

Detta kallas konfirmeringsbias, eller mer vardagligt uttryckt önsketänkande. Vi vill så gärna att vi ska ha investerat våra tillgångar väl att vi gärna blundar för det som talar emot detta.

Fördelen med detta kan vara att det får oss att se lite ljusare på tillvaron och att vi skapar oss själva en mer positiv bild av oss själva.

Nackdelen är att vi blir sämre beslutsfattare om vi inte är medvetna om denna vinkling av verkligheten. Men genom att vara medveten om det kan vi vara mer självkritiska och gå ur en dålig affär innan det har gått för långt.

Ett annat sätt att lura sig själv på är konkrethetsbias. Det betyder att man är mer benägen att tro på något man sett själv och som man kan förstå. Något konkret.

Även detta kan ju ha sina fördelar genom att det minskar risken att man ska investera i luftslott. Men det är inte alltid tillräckligt att vi ser att en verksamhet går bra som det är lönsamt att investera i den. Många andra har antagligen sett det innan oss, och priset vi får betala kan bli för högt.

Men faktum är att man kan lura sig själv även genom att tro att det inte är något speciellt med ens egna iaktagelser eller kunskaper. Det kallas för kunskapens förbannelse. Enligt den utgår vi ofta från att alla har samma kunskaper som vi själva.

Men så är det ju inte alltid. Vi undervärderar då de kunskaper eller erfarenheter vi själva har, för vi tror att det inte är något speciellt med dem.

Så genom medvetenhet och öppenhet kan vi bli bättre investerare.

Lotterier inneb