bacn [bejkon]

Skickar du epost som mottagaren har ett intresse av att få men som inte blir lästa. Detta är epost som inte är jätteintressanta för mottagaren, men de tar gärna del av det i mån av tid. Men risken är istället att det drunknar i den mängd epost som de flesta tar emot idag och aldrig åtgärdas eller läses, utan bara markeras som läst, fast det i bästa fall enbart är rubriken som läses. Det kan handla om nyhetsbrev som inte har ett tillräckligt relevant innehåll för att läsas direkt, epost om vän-förfrågningar på communities, eller andra epost som inte räknas som viktiga. Dessa epost kallas inte för spam utan har istället fått beteckningen bacn [bejkon]. Lösningen för att få fram sitt budskap kan vara att skriva så intressant att mottagaren ser det som högprioriterat, ha en så bra tävling eller erbjudande att mottagaren känner att man måste slå till direkt eller att göra ett upprepat utskick om man märker att man inte får någon respons. Ett gamalt uttryck låter ”the money is in the list” och syftar på att det är lättare att tjäna pengar på att skicka ut relevanta erbjudanden med epost än t.ex. bannerannonser på webben, då epost har mycket högre konvertering. Än så länge. Risken är dock att när mottagaren får mer och mer bacn så minskar konverteringen även här. Så se till att du har något tillräckligt intressant att komma med.

Konstgjord andning genom riksbankens räntesänkning

Riksbankens sänkning av räntan den 4/12 till 2,0 procent ser jag som en form av konstgjord andning. Det kommer göra att några företag överlever lite längre och några överbelånade bostadsägare kan bo kvar lite längre. Men det löser inga problem på sikt utan kommer antagligen bara göra att ”de dåliga tiderna” som finansspelet skulle kalla det varar längre. Det är inte hållbart att husägare ska låna 90% av köpesumman eller mer och att privatpersoner och företag lever på lånade pengar en längre tid.

Det verkar som det finns många som inte kan så mycket om ekonomi

Crimemedicine

Många har nog uppmärksammat läkemedelsverkets kampanj crimemedicine, vars syfte är att uppmärksamma oetiska förhållanden bakom  oseriösa företag som säljer läkemedel på internet.

De har gjort en välgjort webbsida kring detta men inte registrerat andra topdomäner eller felstavningar. Detta har lett till att dessa domäner nu även en del trafik till dessa internetapotek genom felaktiga typeins. Så kan det gå. Alla skriver ju inte in url:en direkt i webbläsaren så som de minns den, utan om man vill kolla upp kampanjen gör man antagligen en sökning i någon sökmotor. Även detta har försäljare av läkemedel på internet tagit fasta på och försökt placera sig högt på denna och liknande sökningar. Det är också något man får räkna med. Kanske hade det varit bättre för läkemedelsverket att jobba med SEO så att deras sida hade rankat högt när man sökte på vanliga mediciner i webbläsaren.

Lägg inte nycklarna på bordet.

Den gamla vidskepelsen att man inte ska lägga nycklarna på bordet har aldrig varit mer aktuellt än nu. Stefan Savage professor vid Jacobs School of Engineering vid University of California i San Diego och handledare för de

 har lett en grupp studenter som i MatLab tagit fram en mjukvara, Sneakey, som kan kopiera en nyckel utifrån ett foto taget med en kamera. Tar man bilden på nära håll räcker det med en 2 megapixels mobilkamera, och har en kamera med teleobjektiv kan man ta bilden på upp till 60 m avstånd.  Nyckeln behöver heller inte vara helt i profil utan programmet klarar av de flesta vinklar och skapar utifrån bilden en kod som låssmeder använder för att automatiskt fräsa ut nycklar i en maskin. 

Det enda som krävs ytterligare är en referensbild av samma nyckeltyp för att måtten från fotot ska bli exakta.

Kanske var det denna utveckling som den gamla vidskepelsen om att inte lägga nycklarna på bordet förutsåg. För om programvaran kommer i fel händer, kan det gå illa.

Även NyTeknik och aftonbladet har läst rapporten.