Denna typ av marknadsföring går inte att undvika på samma sätt som traditionell reklam. Det är också svårare att veta vad som är reklam och vilka varumärken producenten skulle valt att använda även om de inte fått betalt.
Produktplacering är tillåtet så länge det inte bryter mot ett lands övriga lagar. Här är det dock flera lagar som ska tas hänsyn till och som ofta strider mot varandra.
Marknadsföringslagen säger att det tydligt måste framgå när det handlar om marknadsföring.
Radio och TVlagen i sin tur säger att det är förbjudet att fokusera på varumärken eller företag på ett sätt som inte är motiverat utifrån ett redaktionellt intresse. Det är alltså förbjudet att låta varumärket synas för mycket. Det som är avgörande är alltså på vilket sätt produkten exponeras, inte syftet bakom t.ex. vilket varumärke som betalar för att synas. Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har producenten rätt att välja vad som ska visas i det redaktionella innehållet. Det är alltså tillåtet att välja ett visst varumärke utifrån vilket företag som betalar för att synas.
EU har kommit med ett nytt direktiv AV-direktivet, som säger att om produktplacering ska vara tillåtet måste programmet som de ingår i informera om detta. Om den som sänder programmet får betalt för att placera en produkt måste de alltså informera om detta i början och slutet av programmet men om den som sänder ett program köpt in ett inslag från ett externt produktionsbolag är det inte möjligt att ställa det kravet eftersom den som då gjort programmet enligt yttrandefrihetsgrundlagen har rätt att välja vilka varumärken som ska synas i det redaktionella innehållet. Enligt det nya EU direktivet, AV-direktivet är det dock aldrig tillåtet med produktplacering i nyhetsprogram program som riktar sig till barn eller produktplacering av alkohol.