inkomsten

Att investera i skog kan vara ett bra komplement i en investeringsportfölj.  Naturligtvis kan man köpa ett stycke mark, men det kräver dels en ganska stor investering samt att man kan gallra, avverka och plantera själv samt har lite koll på skogsvårdslagarna  alternativt att man tecknar ett skogsbruksavtal med ett skogsbolag.

Man kan även investera i börsbolag som äger skog, t.ex. Holmen B,  SCA B eller Stora Enso R på stockholmsbörsen men då ingår ofta andra verksamheter t.ex. pappersbruk eller sågverk. En annan aktie är  Rusforest på first north som investerar i skog i ryssland. Fördelen med dessa börsnoterade aktier är naturligtvis att man i princip kan sälja sitt innehav när som helst.

Ett tredje alternativ är en realfond som investerar i skog.  Investeringen är då bunden en period på t.ex. 5 år samt att det finns ett minsta investeringsbelopp på drygt 50000kr.  Courtage är 2,5 procent och en årlig förvaltningsavgift på 0,8 procent tillkommer. Den beräknade utdelningen är 4-6 procent per år och man har som mål att ge  en totalavkastning på 15% per år.

Om man kan binda kapitalet en längre period kan man köpa andelar i plantage,  t.ex. forwood.  I forwood köper man andelar i teak. Teak är ett snabbväxande trädslag som skördas efter 20 år och man binder upp sitt kapital på den tidsperioden. Teak är ett snabbväxande trädslag och priserna har ökat med 6% per år under de senaste 30 åren. Vid skörd får man vinsten bortsett från 3 procent av vinsten för kostnader vid gallring och slutavverkning. Varje teakunit kostar mellan 25-30 000 kr och omfattar 111 träd som tar upp en yta av 1000kvm men man blir bara delägare i träden, inte marken.  Vill man äga både mark och teakträd kan man försöka bli aktieägare  i forwood men aktien är onoterad och det kan vara svårt att få tag på aktier. En annan onoterad aktie för den som vill investera i teak är Teak management inc ( tectona capital ). En aktie kostar mellan 10-15000kr och omfattar 400kvm mark och 50 träd. Teakträden avverkas efter 20 år och då beräknar Tectona capital att den gjorda investeringen har tiodubblats i värde.

Räntereduktion, även kallat ränteavdrag, innebär att den som lånar pengar får dra av 30% av ränteutgifterna mot annan inkomst när skatten ska betalas. Avdragseffekten på underskottsavdrag för t.ex. låneräntor är 30 procent. Varje tusenlapp i ränta kostar därmed normalt 700 kr efter skatt.

Ränteutgifter är alltid avdragsgilla. Däremot får bara den del av årets sammanlagda förvaltningsutgifter som överstiger 1 000 kr dras av. Det är därför viktigt att skilja på skuldränta och förvaltningsutgifter.

Om kapitalunderskottet är mer än 100 000 kr blir avdragseffekten 21 procent på den del som överstiger 100 000 kr enligt reglerna för avdragsbegränsning.  Alla ränteutgifter slås ihop i inkomstslaget kapital. Ränteutgifter i en firma tas dock upp i inkomstslaget näringsverksamhet. För bolag finns en begränsning för räntor mellan företag i intressegemenskap.

Som ränta räknas:

Ränta och avgift på byggnadskreditiv när den skattskyldige är låntagare.

Avbetalningsränta.

Checkräkningskredit.

Kostnad för förtidslösen av lån, s.k. räntekompensation.

Kredittillägg.

Det som däremot inte räknas som ränta utan som förvaltningsutgifter är:

Aviseringsavgift för lån.

Avbetalningstillägg och expeditionskostnad vid avbetalningsköp och lån.

Kontokortsavgift.

Garantiavgift till bank för förmedlingslån eller notariatlån.

Avgifter som  varken är avdragsgilla som ränta eller förvaltningsutgifter:

Låneuppläggningskostnad. (T.ex JAK-avgift)

Kostnad för pantbrev och gravationsbevis.

Ränta på studielån via CSN. (Studiemedelsavgift )

Kostnad för kreditundersökning.

Bankgarantiavgift.

Räntegarantiavgift.

Ränta som har lagts till skulden.

Har ränta betalats i förskott, medges inte avdrag för den del av räntan som avser tiden efter den 31 januari året efter inkomståret.

Det man lutar sig mot när man prognostiserar för stigande bostadspriser  är den s.k. bostadsbristen  och till sist är det naturligtvis tillgång och efterfrågan som sätter priset, även om efterfrågan blåses upp av låga räntor skyhög belåning.

Någon egentlig bostadsbrist finns dock  inte. Befintlig bostadsyta i förhållande till antalet innevånare är mer än tillräckligt. Däremot finns det mycket stora svårigheter att i den befintliga strukturen få tag på de bostäder som många vill flytta till.

Politikerna är  intresserade av att behålla denna brist på eftertrakade bostäder.  Det är en av anledningarna till att utbudet av attraktiva bostäder inte ökat i takt med efterfrågan. Man måste nämligen, inte bara äga mark, utan också få byggnadslov för att få bygga. Och det är politikerna som bestämmer var och hur du får bygga. Genom att förhindra och ransonera byggloven har politikerna lyckats bevara bostadsbristen och fått priserna att skena. Man påstår att det är brist på mark men det som det  är brist på är byggrätter. Därför har byggrätter fått ett eget pris. Och politikerna har upptäckt att de kan skapa ekonomiskt värde ur sitt givande av bygglov. T.ex. när man planerar att bygga sportarenor i Stockholm säljer man byggrätter separat och använder pengarna till arenor.  Det börjar likna utförsäljningen av frekvenstilldelningar för telekombolagen som hölls på 90-talet  då politikerna ville vara med och tjäna pengar på telekombolagen och dess kunder genom att ta ut avgifter för rätten att driva mobiltelefoni. Man sålde så kallade frekvenstilldelningar i stora auktioner och telekombolagen bjöd över varandra med lånade pengar.

Det blev inledningen till telekom-bubblans krasch.  När politikerna kliver in för att kapa åt sig vinster ur en prisbubbla blir det ofta inledningen på kraschen.

Den största kandidaten för bostadsbubblans förintelse är nog ändå de kommande räntehöjningarna och de åtstramningar av lånemarknaden som kommer i dess spår. Det leder till inledande prisfall, som sedan leder till ökade krav på amorteringar och lägre belåningsgrad. Det är så att om priserna stiger tycks alla, inklusive kreditgivarna, räkna med fortsatt prisstegring och därmed blir en hög belåning reducerad automatiskt. Och tvärt om när priserna faller måste man räkna med ytterligare prisfall och därför sänks belåningsgraden i förväg, så att prisfallet fortsätter.
Redan nu är det förslag på att minska den andel av köpesumman som får finansieras med bottenlån till låg ränta till någonstans mellan 70-85%.  Och i EU finns ett förslag på ner mot 40%.  Då skulle bankerna få bråttom att minska sin exponering mot bostadssektorn. Marginalerna, som är mycket små i dag, skulle höjas och belåningsgraderna sänkas. Det skulle inte bara gälla nya lån, utan gamla låntagare skulle tvingas betala högre räntor och börja amortera. Då börjar lavinen.

Många som köper en bostadsrätt, d.vs.s. en andel i en bostadsrättsförening,  tittar främst på vilken insats man behöver betala och vilken avgift man ska betala samt beräknade underhålls och driftskostnader. Om de hus som omfattas kommer att kräva omfattande renoveringar och bostadsrättsföreningen inte har gott om likvida medel, får man räkna med att avgiften kan komma att höjas. För att bedöma bostadsrättsföreningens ekonomi  kan man  titta på nyckeltalet Föreningens skulddsättning/m2 (föreningens belåning/yta)

Föreningens skulddsättning/m2
En viktig fråga är hur stora lån föreningen har. Det är uppenbart att de lån du tar för att köpa lägenheten direkt påverkar dina månadskostnad. Storleken på föreningenslån kommer även de att påverka din månadskostnad eftersom föreningens lånekostnader förs över till de boende.
De senaste 10 åren har ett stort antal föreningar ombildats där föreningen har köpt fastigheten av den tidigare fastighetsägaren och för att finansiera köpet har föreningen lånat pengar och ofta är  föreningen  högt belånad.

När du tittar på en lägenhet, läs årsredovisningen där ska det framgå hur mycket lån föreningen har och vilka bindningstider lånen har.

Antag att föreningen har 100 Mkr i lån och att den totala ytan för alla lägenheter är 10000 m2. Det betyder att föreningens skuldsättning är 10000 kr/m2.

Risken med en högt belånad bostadsrättsförening är att  om räntan stiger är det inte bara den boende som får högre ränta på sina lån till insatsen utan även bostadsrättsföreningens får högre räntekostnader vilket kan innebära att avgiften behöver höjas när räntan stiger.

En bostadsrättsförening kan till skillnad från en privatperson  inte göra ränteavdrag på 30 % såsom en privatperson kan göra.

Något förenklat kan man säga att om man har två lägenhet som är identiska och den  enda skillnaden är att belåningsgraden/m2 är 4000 kr/m2 högre för den ena lägenheten är det en bra utgångspunkt att försäljningspriset bör skilja ungefär 4000 kr/m2.

Detta är ett teoretiskt resonemang,  men även om belåningsgraden är väsentligt högre för en förening än genomsnittet behöver det inte betyda att ekonomin är dålig och kritsik i en förening med en hög skuldsättning/m2:

Om en förening har relativt säkra hyresinkomster från lokaler och hyresrättslägenheter eller har dolda tillgångar i form av osålda hyresrättslägenheter eller en attraktiv osåld vind och det är något som inte framgår om man bara tittar på skuldsättningen m/2.

Bensinpriset berör alla som har bil.  Normalt stiger bensinpriset 1-1,50 kr per lite under sommarsäsongen jämfört med under vinterhalvåret.  Det beror på att under vintern faller efterfrågan från bensin samtidigt som oljebolagen brukar öka produktionen av bensin. Detta beror på att efterfrågan på eldningsolja stiger under den kalla säsongen. När man raffinerar eldningsolja får man samtidigt en biprodukt -  bensin. Därmed pressas priset på bensin på vintern på grund av minskad efterfrågan i kombination med ökad produktion.  I och med att färre och färre eldar med olja kan dock denna effekt komma att avta något men kommer troligen hålla i  sig till en viss del.

Det går dock att skydda sig mot ökande bensinkostnader, eller tjäna pengar när bensinpriset minskar,  genom att investera i certifikat för  just bensin. Handelsbanken har  lanserat två råvarucertifikat där terminspriset på bensin styr kursutvecklingen.

Om du tror att bensinen ska bli dyrare kan du investera i ett bullcertifikat för bensin,  alltså ett certifikat som ökar i värde när terminspriset på bensin ökar. På så sätt tjänar du på ett högre bensinpris.

Handelsbankens certifikat på bensin  följer RBOB Gasoline futures på NYMEX i New York. Det följer nästan exakt  priset vid en svensk mack, om man räknar bort skatten på bensin på cirka 8 kr och mackarnas handelsmarginal på ca 1 kr per liter.

Ett annat sätt att minska bensinkostnaden är att ställa bilen hemma så ofta det går. Och att köra mjukt och hålla hastighetsbegränsningarna när man väl kör.

Marlena Batist startade 31/3 2010 upp ett projekt tillsammans med  journalisten Carlos Rojas.

Att starta ett företag och tjäna 100 000kr inom 3 månader, med ett startkapital på 10000kr. Enbart genom att ägna företaget ett par timmar om dagen.
Helt utan en färdig affärside, så de första dagarna har ägnats åt att hitta en idé och registrera ett handelbolag.

Det verkar bli en  pepp / måbra sida som man kan besöka om man behöver bli lite peppad eller upplyft. Spntant kan sägas att det är inte helt lätt att få stora vinster från en sådan sida, iallfall inte om man ska få betalt för det arbete som läggs ner.

Intresserade kan på sidan 100 lax följa hur projektet fortlöper, och också bli delaktig och komma med ideer.

Projektet är medvetet satt med snäva kriterier, bland annat ska de endast arbeta 10 timmar i veckan var och de satsar bara 10 000 kronor i startkapital.

Då de har fått en hel del medieuppmärksamhet för projektet kan det säkert lyckas. Dessutom engagerar de personer som följer projektet genom att utlova att alla som kommenterar mer än hälften av dagarna kommer att få dela på hälften av inkomsterna den första månaden som vinsten är över 100 000 sek.  Kriterierna är lite oklara. Räknas vinsten före eller efter skatt? Ska projektledarna ha någon lön? O.s.v. så även om det är lite naivt är det ett riktigt roligt projekt som verkligen har tagit tillvara möjligheten till pr och hjälp man kan få om man är transparent, iderik och engagerar blogosfären.

Gåvoskatten i Sverige är borttagen, så man behöver inte skatta för gåvor.  Dock är gåvor från ens arbetsgivare skattepliktiga. Under vissa förutsättningar är jul-, jubileums- och minnesgåvor skattefria. Skattefriheten gäller inte för kontanta medel men presentkort som inte kan bytas mot pengar är skattefri och inte överstiger ett visst belopp, t.ex. 450kr för en julgåva. (2009)

Om man får en ersättning för arbete är det däremot skattepliktigt. Ibland kan gränsdragningen mellan en ersättning och en gåva vara svår att dra. T.ex. när en bloggare erbjuds produkter, med förhoppning om att produktens varumärke ska exponeras är det att betrakta som ersättning då bloggaren utför ett arbete när de skriver om produkterna.

Enligt Skatteverket finns det vissa undantag. En enstaka gåva som inte är värd mer än 225 kronor behöver man inte ta upp, men om ett företag regelbundet skickar produkter som var för sig inte är värd det beloppet måste det tas upp. Om man tagit emot produkter som man orimligen kan använda så är även det undantag och behöver inte beskattas.

Även om bloggaren inte skriver om produkten så kan det bli diskussioner.

Om däremot en bloggare blir bjuden på en fest eller en aktieägare att bli bjuden på en måltid på en bolagsstämma är det att betrakta som en gåva, då ingen motprestation förväntas.

Det centrala är om mottagaren förväntas utföra något arbete. Då är gåvan inte längre bara en gåva utan en ersättning för utfört arbete. Gåvan är då att betrakta som på samma sätt som om det överlämnas pengar.

Den andra frågan är om t.ex. en bloggare som tar emot en gåva har sin blogg för att tjäna pengar på den, då är det näringsverksamhet. Då kommer Skatteverket att mer självklart betrakta gåvan som ersättning.

Om bloggens syfte i första hand inte är att tjäna pengar, är det inte lika självklart att gåvan ska betraktas som inkomst.

Men ges gåvan som tack för att även denna privatbloggare har skrivit något hamnar gåvan i ett annat läge. Särskilt om detta har avtalats i förväg. Då är gåvan ersättning för ett utfört arbete och bloggaren ska deklarera värdet som inkomst av hobby.

Om en gåva räknas som ersättning ska värdet av den tas upp till marknadsvärdet. Den som t.ex. får en exklusiv resa eller märkesvaror  bör se upp. Om dessa betraktas som en ersättning och ska beskattas kan det bli dyrt då  värdet räknas till marknadspris.

Många söker andra investeringar än aktier i börsnoterade bolag. Det kan handla om börshandlade fonder eller strukturerade produkter eller liknande. Ett problem med dessa är att de är ibland är svåra att förstå sig på då de kanske handlas med hävstång eller består av flera olika typer av finansiella instrument. En relativ ny investeringsform är s.k. realfonder där fondbolaget, som egentligen är ett aktiebolag  investerar i och förädlar realla tillgångar t.ex. skog eller mark. Man räknar därmed med att kunna ge en bra avkastning på kapitalet, någonstans mellan 15-50 procent per år. Fonderna har en bindningstid  på  mellan 3 till 5 år, ibland också med årliga utdelningar på ett par procent.  Exempel på realfonder som marknadsförs av Jibréus & Ölvestad Alternativa Investeringar AB finns på realfonder.se

En fördel med att  investera i ett aktiebolag är bl.a. skattemässiga vilket kan bidra till att öka avkastningen.

Nackdelen är bindningstiden samt att förvaltningskostnaderna är relativt höga. Förvaltningsarvodet är från 0,5 procent per år och courtage 2.5 procent. Minsta insättning är ca 50000kr.

Även om det finns risker även med dessa produkter så är värdeutvecklingen inte direkt korrelerad med aktiemarknaden och det kan därför vara en god ide att ha en del av portföljen i reala tillgångsslag och realfonder är ett enkelt och praktiskt sätt att få del av denna kaka.

Brittiska psykologer har i en studie som ofattade 10000 personer studerat sambandet mellan hur mycket människor tjänar och hur lyckliga de säger sig vara. I motsats till den gängse uppfattningen att det inte går att köpa lycka för pengarna så visade det sig att vi faktiskt blir lyckligare av rikedom.

Det gäller dock främst så länge man själv är den som har mest pengar i relation till människorna omkring sig. Om andra i ens närhet har mer pengar än en själv minskar nämligen tillfredsställelsen och känslan av personlig lycka.

Tidigare forskning visar att människor som känner sig materiellt underlägsna riskerar i högre grad att drabbas av sjukdomar.

Oron för en ny snar konjunkturnedgång växer på marknaden. En bidragande orsak kan vara att risken för överhettning har ökat i Kina.

Under finanskrisens svartaste dagar hösten 2008 jämfördes ofta krisen med depressionåren på 1930-talet. I dag kan man konstatera att återhämtningen har varit mycket snabbare (se figur 1 till 3) framför allt som en följd av att politiker och centralbanker har varit snabbt ute med stora finans- och penningpolitiska stimulanser.

Men kan denna snabba återhämtning som setts 2009 vara stabil? Kan konjunkturkurvan hålla fast vid V -formen eller inväntar vi ett bakslag, det vill säga blir det ett W-format.

En färsk enkät med investerare på obligationsmarknaden, som Handelsbankens analytiker har låtit göra, visar att pessimismen nu börjar sprida sig. I november var det 29 procent som trodde på en V-formad återhämtning. Nu är andelen nästan halverad till 15 procent.

Däremot är det nu mer än var fjärde, 26 procent, som tror på ett W-format konjunkturförlopp, mot 15 procent för ett halvår sedan.

Den ökade osäkerheten om konjunkturen kan också avläsas på råvarumarknaderna. I februari sjönk Swedbanks råvaruindex med 3,6 procent, med metallpriserna i spetsen. Bankens analytiker förklarar prisfallet med en ökad oro för hack i det kinesiska maskineriet.

Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin blir nämligen allt större. I februari ökade inflationen och huspriserna kraftigt. Samtidigt visar emellertid signalerna från den politiska ledningen i Peking på en stor tvekan inför att kyla ned konjunkturen, enligt Handelsbankens makroanalytiker.