Jämför växthus och hitta ett prisvärt växthus du också.
Category Archives: Uncategorized
Extra pengar med svenska försvarets utlandsstyrka (utlandsmission)
Den som är utbildad inom sjukvård eller inom försvaret kan tjäna en rejäl extraslant genom att delta i Svenska försvarets utlandstyrka under en period, vanligtvis ett halvår. Förutom grundlönen får man ett Missionstillägg på ca 11 500 kr och ett utlandstillägg på 3 000 kr
Bl.a. är det en ständig brist på kompetent medicinsk personal vilket gör att lönerna på dessa placeringar också är mycket höga.
En specialistläkare kan tjäna en bra bit över 100 000 kronor per månad i grundlön.
Anledningen till läkarbristen är antagligen den halvårslånga tjänstgöringen.
En erfaren läkare har vanligtvis familj och karriär i Sverige att tänka på och det är då en lång tid att vara borta sex månader även om det ger några hundratusen extra på bankkontot när man kommer tillbaka.
Läkare är den högst betalda yrkesgruppen av alla i den svenska styrkan och tjänar nästan dubbelt så mycket som juristerna som kan tjäna mellan 50 000 och 60 000 kr Därefter kommer prästerna med 45 000 och sjuksköterskorna med 40 – 42 tusen kronor i månaden.
En skyttesoldat får vanligtvis mellan 20 – 25 000 kronor i månaden i grundlön.
Men enligt Officersförbundet orsakar de stora löneskillnaderna ingen osämja bland manskapet i Afghanistan.
För soldaterna så är det ju helt avgörande att det finns fungerande sjukvård och är mån om att den bästa vården finns på plats om något skulle hända.
Grundlön kr/mån
Specialistläkare
120 000
Läkare
95 000
Jurist
55 000
Präst
45 000
Sjuksköterska
41 000
Militärpolis
34 000
Chef fordonsunderhåll
29 500
1:e kock
26 900
Förare
25 000
Spanare
25 000
Minsöksoldat
37 700
IT-säkerhetschef
36 700
Förrådsman
21 500
Skyttesoldat
21 500
Lönetillägg (gäller alla)
Missionstillägg: 11 500
Utlandstillägg: 3 000
Att tänka på innan du tar sms lån
Snabblånets eller sms-lånets främsta fördel är uppenbar. Du får pengarna i handen snabbt! Ett sms-lån kan du använda för att täcka en akut brist i ekonomin, den där räkningen du inte väntade dig, för komplettering av kläder eller sportutrustning för barnen, för den eller de tusenlappar som saknas till resan – ja till vad som helst. Du ansöker via nätet eller sms och sedan kan du ha pengarna i handen inom så kort tid som bara några timmar.
Snabblånet är en produkt som fyller ett behov, det är helt klart. Det finns inget annat sätt att skaffa fram pengar snabbt, om du inte har en vän eller familjemedlem som kan ge ett mindre handlån. Som för alla andra produkter som har med pengar att göra bör du dock även för snabblån tänka på några saker innan du skickar in en låneansökan. Här är två punkter att fundera på.
Behöver du verkligen låna?
När du tar ett lån drar du på dig två förpliktelser. Du ska betala tillbaka lånet i rätt tid och till rätt belopp med räntor och avgifter inkluderade. När du får pengarna i handen kan det vara lätt att glömma bort att det kommer en dag då du måste uppfylla dina skyldigheter gentemot långivaren.
Det är alltid bättre att inte låna. Det är billigare att använda egna pengar eftersom du inte behöver betala någon ränta och heller inga avgifter. Om du kan skjuta på utgifterna en stund så att du har möjlighet att betala med egna pengar, sparar du faktiskt pengar i längden. Framför allt gäller det att vara lite försiktig med snabblån till konsumtion. En riktlinje är att bara ta snabblån för utgifter som är akuta.
Jämför priser
Ibland finns ingen annan utväg ur en ekonomisk knipa än att låna pengar. När så är fallet ska du givetvis inte betala för mycket i onödan. Det kan vara en ganska stor differens mellan den billigaste långivaren och den dyraste. Även för ett lån på bara några tusenlappar kan skillnaden vara flera hundralappar. För lån på upp emot 10 000 kr kan skillnaden räknas i över 1000 kr.
Priset för ett snabblån består dels av räntor, och dels av avgifter. Du bör, förutom att se till att hitta det billigaste totalpriset, även se till att priset framför allt består av räntekostnader. Ränta på lån är nämligen avdragsgill. Vad det innebär är att du får tillbaka en del av kostnaden för ditt snabblån på skatten.
Fegt förslag om amorteringskrav spär på bostadsbubblan.
Våren 2015 lade finnansinspektionen (FI) fram ett förslag på amorteringskrav för att minska de svenska hushållens skuldbörda. Förslaget drogs sedan tillbaka p.g.a. juridiska tveksamheter efter att Kammarrätten i Jönköping kritiserat det.
Istället kom Regeringen den 5 september 2015 överens med Vänsterpartiet och alliansen om att den 1 maj 2016 införa ett amorteringskrav för personer som tar nya bolån. Precis som i Finansinspektionens tidigare förslag omfattas inte gamla lån av kravet. Den som lånar till köp av en nyproducerad villa eller lägenhet omfattas inte heller av amorteringskravet.
Undantag från amorteringskravet kan även bli aktuellt vid ”särskilda skäl”, enligt regeringens promemoria. Det kan gälla vid exempelvis arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller närståendes dödsfall.
Men förslaget är lika fegt och tandlöst som regeringens ovilja att slopa räntebidraget och denna rädsla för att sätta nuvarande bolånetorskar i klistret förvärrar situationen på bostadsmarknaden.
Man kan tänka sig att priserna kommer att stiga ytterligare något fram till maj 2016 eftersom många inte inser att ett bostadslån är ett lån som ska betalas tillbaka, utan tittar bara på vad lånet kostar genom att titta på räntan. Sedan kommer bostadspriserna antagligen att sjunka eftersom käpare inte har råd att betala de höga priserna med den nya kalkylen. Sedan när räntorna stiger kommer priserna att sjunka ännu mer, speciellt på bostadsrätter eftersom höjda räntekostnader ger bostadsrättsinnehavare både höjd räntekostnad och månadsavgift eftersom bostadsrättsföreningens lån också får höjda räntor. Då kommer många att bli tvungna att sälja eftersom lånen överstiger bostadsrättens värde, och en ökad tillgång i en marknad där få vill köpa kommer göra att priserna minskar ännu mer. Bostadsbubblan har spruckit.
Att betala extra avgifter som administrationsavgift, expeditionsavgift och fakturaavgift eller inte
Ofta är det irriterande att behöva betala extra avgifter som administrationsavgift, expeditionsavgift och fakturaavgift.
Och många frågar sig om man verkligen behöver betala dessa. Det kan ju verka lite löjligt att betala för att få betala.
Om man behöver betala en fakturaavgift eller administrativ avgift eller inte beror på vad avtalet mellan parterna säger. Om ni kommit överens om ett pris är det det som gäller, men när man handlar i t.ex. en webbshop finns det ofta allmänna villkor som man godkänner när man gör sin beställning och om det där står att en fakturaavgift tillkommer så är det det som gäller.
Men det är en bra ide att kontakta butiken, istället för att bara betala fakturan utan fakturaavgiften. En del har olika betalningsalternativ där man kan slippa en fakturaavgift om man väljer t.ex. e-faktura istället för pappersfaktura. Om man bara vägrar betala fakturaavgiften finns risken att man får en ny faktura med både aviserings- och påminnelseavgift.
Är avgiften inte avtalad kan du bestrida den, men då måste du kunna bevisa att den inte fanns i avtalet från början. Har du börjat betala avgiften t.ex. i ett abonnemang räknas det som att du accepterar den, och då kan du inte vägra när nästa faktura kommer.
Låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation
Stora delar av OECD har i dag låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation. I flera fall är också statsskulden hög. För att komma till rätta med de ekonomiska problemen bedriver länderna en expansiv penningpolitik. Den inkluderar penning-politiska lättnader som innebär att centralbankerna på olika sätt försöker få ut mer pengar i systemet, företrädesvis genom att köpa statsobligationer. Amerikanska centralbanken Fed sänkte styrräntan till 0,25 procent redan år 2009 och där har den legat sedan dess. Den europeiska centralbanken ECB, som länge var tveksam till kvantitativa lättnader, QE, beslutade i slutet av 2014 att köpa statspapper för 60 miljarder euro i månaden. Japan började redan på 1990-talet att trycka mer pengar och den nuvarande premiärministern Shinzo Abe har sedan dess dopat ekonomin ytterligare. I oktober 2014 utökades programmet till 80 000 miljarder yen.
Trots att USA, Japan och en rad länder inom EU har höga statsskulder kombineras de penningpolitiska lättnaderna med en styrränta på eller nära 0 procent. Syftet är att uppmuntra till konsumtion och investeringar.
År 1936, under den stora depressionen, sammanfattade John Maynard Keynes sina teorier i The General Theory of Employment, Interest and Money. Den brittiske ekonomen hävdade att den uteblivna tillväxten berodde på för låg efterfrågan på varor och tjänster. För att få upp efterfrågan förordade han en expansiv och kontracyklisk finanspolitik, det vill säga att staten, under dåliga år, skulle acceptera ett underskott i budgeten och låna pengar för att bygga exempelvis bostäder och investera i infrastruktur. Det skulle skapa såväl ökad efterfrågan som nya jobb och på så sätt skulle staten undvika djupare nedgångar i ekonomin. Underskotten i statsbudgeten skulle sedan kompenseras med överskott när tiderna var bättre.
John Maynard Keynes teorier visade sig svåra att följa i praktiken, i varje fall fullt ut. USA, stora delar av Europa och Japan har under efterkrigstiden som regel haft tillväxt. Ändå har dessa ekonomier haft underskott i budgeten de flesta åren.
Att låna i dåliga tider är inte svårt. Att ta ut högre skatter och skära i utgifterna i högkonjunktur för att samla i ladorna är desto tuffare. Dels av oro för att sätta käppar i hjulet för uppgången, dels för att besluten är impopulära, något som politiker undviker.
Men det var inte bara svårigheten att göra praktik av teorin som väckte kritik. En del ekonomer hävdade att keynesianism bidrog till att rättfärdiga budgetunderskott, vilket gjorde att politiker fortsatte att spendera, istället för att ta tag i underliggande problem. När flera länder under 1970-talet drabbades av stagflation, recession kombinerat med hög inflation, ifrågasattes Keynes teorier alltmer.
Det gav så småningom upphov till att monetarism, med den amerikanska nationalekonomen och nobelpristagaren Milton Friedman som förgrundsgestalt, erövrade världen. Monetaristerna är tveksamma till att politiker ska, eller snarare, kan, göra något åt den samhällsekonomiska balansen. De har i stället en stark tro på marknadens förmåga att sköta ekonomin. Om den behöver stabiliseras beror det på att politiker, byråkrater och fackföreningar ingripit och förstört marknadens funktionssätt. Statens uppgift bör istället vara att sträva efter pris-stablitet, för att skapa förutsägbarhet i systemet. Prisstabiliteten skulle upprätthållas genom att kontrollera mängden pengar, för penningmängden ansågs tätt sammanflätad med inflationen.
Även Milton Friedmans teorier visade sig dock vara svåra att följa i praktiken. USA är ett exempel. När USA stod inför en ekonomisk kris sänktes räntan av centralbanken Federal Reserve, Fed. Men sedan höjdes räntan inte tillbaka till de nivåer den låg på före krisen. Även i Europa var räntorna låga.
Sverige har varit duktigare på att praktisera Milton Friedmans teorier. År 2010, efter den stora finanskrisen, var den svenska tillväxten tillbaka, sysselsättningen på väg upp och bankernas utlåning i gång. Fastighetsmarknaden blomstrade och budgeten var i balans. Den 30 juni 2010 höjde Riksbankens direktion, med chefen Stefan Ingves i spetsen, styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Den fortsatte sedan att höjas fram till sommaren 2011, upp till 2,0 procent.
–Enligt vår räntebana, så som vi ser det just nu, kommer reporäntan att ligga någonstans mellan 3,5 och 4,0 procent i slutet av 2014, sa Stefan Ingves då.
Beslutet var inte okontroversiellt. Arbetslösheten var fortfarande hög och inflationen låg. Ledamöterna i riksbanksdirektionen var oeniga. Enligt de så kallade ränteduvorna har räntepolitiken stått Sverige dyrt. Enligt dem har räntehöjningarna har stramat åt ekonomin i onödan.
Tillväxtprognoserna justeras ner varje kvartal och Sverige är på väg mot deflation.
Även Milton Friedmans teorier har således visat sig vara svåra att leva efter i praktiken och ifrågasätts allt oftare. Lars Jonung, professor emeritus på Lunds universitet, och flera andra anser att inflationsmålet bör frångås under perioder.
Penningpolitiska lättnader och nollränta har samma syfte: att få ut mer pengar i ekonomin. I teorin bör den historiskt låga styrräntan öka företagens villighet att investera, eftersom de kan finansiera sig billigt och därmed snabbt räkna hem investeringarna. Men hur är det i praktiken? Det land där det prövats längst i modern tid är som sagt Japan.
När den glödheta bostads- och fastighetsmarknaden började falla under 1980-talets sista år hotades landets finansiella system. Bankerna stod inför enorma kreditförluster, de största dittills i världshistorien.
Något strukturellt och gediget städjobb gjordes aldrig. I stället för att skriva av kreditförlusterna låg de kvar i banksystemet, som tvingades dra ned utlåningen kraftigt.
I stället försökte centralbanken Bank of Japan stimulera ekonomin med kapitalinjektioner och allt lägre styrränta. Staten uppmanades låna mer pengar, vilket resulterade i att hälften av budgeten lånades upp. Men företagens investeringar förblev låga, hushållen sparade alltmer i stället för att konsumera och BNP-tillväxten har varit låg de senaste 20 åren.
I slutet på 1990-talet sänktes styrräntan till noll, utan att det hjälpte nämnvärt. Den japanska ekonomin befann sig i dvala med låg inflation och låg tillväxt. Japan har i dag en statsskuld på över 240 procent av BNP. En fjärdedel av statens utgifter är räntebetalningar.
För att bryta mönstret lanserade premiärminister Shinzo Abe i december 2012 en ännu mer expansiv finans- och penningpolitik som kombinerat med strukturella reformer kom att kallas Abenomics. Hittills har den inte varit så framgångsrik som förespråkarna hoppades på.
För att inte ruinera landet höjdes i fjol momsen, vilket minskade konsumtionen och fick Japans BNP att sjunka kraftigt. Tillväxten har nu kommit igång igen nu, om än mycket försiktigt.
Samtidigt som Japan tuffade på med nollränta, låg tillväxt och deflation, hamnade USA och Europa i kris. Situationen var inte helt olik den japanska. En kreditbubbla ledde till krasch på bostadsmarknaden följt av kraftigt stigande statsskulder.
Trots att det japanska exemplet på att keynesiansk politik knappast fungerar, så försöker sig USA och Europa nu på samma trick. Amerikanska centralbanken Fed sänkte styrräntan till 0,25 procent redan år 2009 och där har den legat sedan dess. ECB:s styrränta ligger sedan tidigt i höstas på 0,05 procent. Och i slutet på oktober förra året var det alltså Sveriges tur att införa nollränta.
Det finns också de som hävdar att dagens låginflationsmiljö är naturlig. När asiatiska tigrar och andra tillväxtländer, med mycket lägre produktionskostnader, svämmar över världen med varor, är det rimligt att inflationen är låg.
Risken är att hela västvärlden blir ett Japan. Det allvarligaste är att pengarna, trots nollräntan, inte letar sig ut i den verkliga världen. I alla fall inte i den utsträckning som skulle behövas. I stället används de billiga lånen till att spekulera på aktiemarknaden och köpa bostäder – inte till konsumtion av varor och tjänster. Och då ökar risken för en kreditbubbla som till slut spricker.
Lyoness – Världsomfattande cashback med samhällsansvar
Lyoness är ett företag som har sitt huvudkontors säte i Graz, Österrike. Företaget grundades 2003 och har sedan dess expanderat till sammanlagt 45 länder.
Genom att handla hos anslutna butiker får man en s.k. cashback, eller med andra ord pengar tillbaka vid varje inköp.
Man har också egna företagare och företag som jobbar med nätverksmarknadsföring.
För varje köp en Lyoness-medlem gör med sitt Cashback Card, får man mobilvärdecheckar (Mobile Cashback), presentkort från Lyoness Lojalitetsföretag på upp till två procent av köpesumman. (Pengarna erhåll när ett belopp på minst 95 kr uppnåtts, beloppet varierar beroende på land och valuta).
Man jobbar med ett multichannel-koncept med både fysiska butiker mobil shopping och e-handlare.
Företaget jobbar också med välgörenhet genom Corporate Social Responsibility, och företags samhällsansvar har varit viktigt sedan starten.
En del av varje köp som görs genom Lyoness går till Lyoness Child & Family Foundation och Lyoness Greenfinity Foundation som driver välgörenhets-, utbildnings- och miljöskyddsprojekt som finansieras genom bidraget från dessa inköp samt donationer.
Armbandsuret som livsstilsmarkör
Under större delen av 1900-talet var armbandsuret ett tillbehör som inte bara hjälpte bäraren att hålla koll på tiden, utan den blev också en accessoar som kunde fungera som ett vackert smycke eller en livsstilsmarkör som förmedlade vilken typ av person man var. Om man var sportig eller höll på mycket med friluftsliv hade man kanske ett sportur med många funktioner, den som reste mycket mellan olika länder kanske hade en klocka som enkelt kunde visa tiden i olika tidszoner eller den som hade gott om pengar kanske helt enkelt valde en riktigt dyr klocka för att markera detta.
Med mobiltelefonens intåg började många att använda mobiltelefonen för att hålla koll på tiden, och många lade helt enkelt av armbandsuret som accessoar. Men i och med att mobilen har blivit var mans egendom och många tittar på sin mobil stup i kvarten för att följa uppdateringar i sociala medier eller nyhetsflödet börjar det för fler och fler kännas som att antalet blickar på mobilen gärna kunde begränsas. Att då inte behöva titta på mobilen varje gång man vill veta vad klockan är kan kännas som en befrielse. Och här fyller alltså armbandsuret sin plats igen.
Dessutom har flera mobiltillverkare och andra aktörer kommit med armband som inte bara håller koll på tiden, utan även fungerar som en träningshjälpreda, har utrymme för appar och håller kontakten med mobilen utan att man behöver plocka upp mobilen.
Men det dröjer nog innan en sådan enhet sitter på varje gentemans handled, så tills dess kan det rekomenderas att kolla in utbudet på herrklockor.se och fundera över om du ska ha en sportig modell, en som visar tiden i olika tidszoner eller helt enkelt ett snyggt och billigt armbandsur.
Spara pengar genom att handla leksaker online
En stor utgift för den som har barn eller barnbarn är kostnaden för leksaker.
Man förväntas ge sina barn och barnbarn och ofta också syskonbarn eller andra små släktingar leksaker på deras födelsedag, julafton och kanske även namnsdag eller vid andra tillfällen. För den som har en stor familj kan kostnaden för leksaker bli relativt stor.
Naturligtvis är barnen ett stort glädje och tacksägelseämne. Den som på ålderns höst har många barnbarn kan sägas vara rik, eftersom rikedom kan mätas på så många andra sätt än i pengar. Personen i fråga håller säkerligen med, men kanske blandar in även pengarna och med glimten i ögat kontrar med; javisst, men inte på julafton.
Naturligtvis är det också en glädje att få ge. Speciellt till barn som kan visa sin glädje över en leksak de länge önskat sig. Men ofta är det inga små leksaker som står högst på önskelistan. Och därmed kostar de ofta en hel del. Det kan också vara leksaker som barnen har sett på TV eller som på annat sätt marknadsförts och då kostar de ofta mycket i leksakbutikerna.
Om man dessutom är ute i sista minuten, blir man kanske hänvisad till den lokala leksaksbutiken som tar ut en god marginal på sin försäljning, speciellt inför julen.
Den som är lite mer förutseende kan handla sina leksaker på nätet. Där finns ett stort utbud. Marknaden domineras av några större aktörer, och det finns även en mängd mindre e-handlare som kanske har ett nischat utbud eller vissa speciella leksaker.
En ny aktör på marknaden är leksaker.se som under slutet av 2014 väntas komma igång med försäljning av leksaker på nätet.
Redan nu finns det många tips på billiga leksaker och inspiration. Man kan söka leksaker från olika tillverkare efter kategori eller pris. På så sätt hittar man förhoppningsvis snabbt och lätt det man är ute efter och får det sedan hemskickat och julen blir en lite mindre stressig tid på året.
Detta är ett sponsrat inlägg
Spara pengar genom att vårda dina prylar
Att laga saker som gått sönder är ett bra sätt för att slippa köpa nytt så ofta, vilket är bra för både plånboken och miljön.
Men det kan vara ganska tidskrävande och komplicerat att laga något som gått sönder. Ett bättre alternativ är ofta att se över och vårda sina saker. På så sätt upptäcker man ofta begynnande brister och fel innan själva skadan har uppstått och det kan åtgärdas redan innan det egentligen har gått sönder.
Metoden är väl använd inom militären där stor vikt ofta läggs på att vårda materielen efter användning men man kan ha mycket nytta av att även tillämpa denna princip med sina egna prylar i sitt hem.
Prylarna håller längre om de vårdas och ses efter och man sparar en del tid och pengar eftersom det är mer tidsbesparande och kostnadseffektivt att vårda än att reparera trasigt materiel.
Naturligtvis behöver lagning och vård av utrustning kombineras. Även väl vårdat materiel går naturligtvis sönder ibland. Men det håller längre om man ser efter och vårdar det.
Hur man vårdar sitt material beror naturligtvis på vad det är. Bilen är ett exempel på en pryl där man kan spara mycket pengar på att vårda den. Genom att med jämna mellanrum rengöra och titta över bilens delar och byta ut sånt som börjar bli slitet eller förbrukat är ofta mycket billigare än att laga det när det väl gått sönder helt.
Även kläder är lättare att fixa till om de inte hunnit slitas eller gå sönder alltför mycket.
Så ta lite tid att se över dina saker då och då så kan du förebygga många skador och åtgärda mindre skador i tid.