Nytt krispaket

Ett krispaket lanserades av regeringen idag med krislån till stora företag i nöd och uppskov med skatteinbetalningarna ska hålla hjulen igång.  De främsta innehållet innebär att större företag med mer än 500 miljoner i omsättning och som befinner sig i akut likviditetskris kan få ett undsättningslån. För mindre företag med färre än 250 anställda finns så kallade överbryggningslån hos Almi.

Vidare kan alla företag kan söka uppskov med inbetalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda i högst 2 månader under 2009. Max 26 000 kronor per anställd.

Inte mycket åtgärder för de allra minsta företagen alltså, men det är väl främst jättarna som är för högt belånade.

Finanskrisens andra våg

Det finns risker för en andra våg av finanskris i Europa när den djupa ­ekonomiska krisen drabbar bankernas stora kunder, som företagen i Sverige och ­övriga Europa. Det medgav ­finansminister Anders Borg efter måndagens möte i Bryssel med EU:s finansministrar.

”Det är sannolikt att bankerna så småningom får mer bekymmer på grund av sjunkande aktivitetsnivå, stigande arbetslöshet och dålig lönsamhet från kreditförluster”, sade Anders Borg.  

 

Krisen en andeviskning

Dominic Waughray, chef för miljöfrågor på World Economic Forum har på Dagens industris debattsida skrivit ett debattinlägg om att vårt ekonomiska system inte är hållbart på ett djupare plan, som verkligen är huvudet på spiken och i linje med tankarna på denna blogg. Den finanskris vi nu går igenom är bara en mild föraning om vad som kan inträffa om vi inte tar itu med problemen på allvar menar han då vi står inför ett miljösäkerhetsproblem som är djupare, mer fundamentalt och komplext och mycket mer systematiskt än den finansiella krisen.

– 2008 var bara en andeviskning jämfört med den perfekta ekonomiska stormen, olik allt vi har sett förut, som vi annars riskerar att drabbas av, skriver Dominic Waughray.

De senaste 50 åren har vi undervärderat riskerna i det sätt som vi har utnyttjat världens naturtillgångar på. Förbättringarna av levnadsstandarden har finansierats genom en systematisk underprissättning av varor och tjänster baserade på jordens naturtillgångar, resonerar

– Vi kommer inte att kunna hålla de utsläppsgränser som vetenskapsmännen har ålagt oss för att undvika klimatförändringar. Det får dramatiska ekonomiska och humanitära konsekvenser för oss alla, skriver Dominic Waughray.

Han skriver vidare att finanskrisen är en stark varning om vad som kan hända om kända ekonomiska risker lämnas utan åtgärd. De fundamentala miljöriskerna måste åtgärdas, enligt miljöchefen, och han säger också att det krävs en mer progressiv riskförvaltning för att förbättra livet för alla.

– 2008 gav oss tydliga varningssignaler om att allt inte kan fortsätta som vanligt. 2009 måste vi hitta de kreativa lösningarna för en värld efter krisen, skriver Dominic Waughray.

Långvarig kris

Det ser ut som att världens ledare nu försöker lösa krisen med samma medicin som systemet blev sjukt av, d.v.s. pumpa in mer pengar och sänkta räntor för ökad kreditgivning. Det kanske kommer göra att systemet att håller sig med näsan ovanför vattenytan ett par år till, d.v.s. så länge de som styr nu sitter kvar på sina poster, men det kommer också att innebära att det dröjer många många år innan vi tar oss upp ur skiten. Ingen bestående vändning förrän 2015 alltså.

Överskuldsatta kostar samhället pengar

 Sverige finns ungefär 400000 som är överskuldsatta, enligt Kronofogdens beräkningar. Överskuldsatta personer har 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen vilket innebär samhällskostnader på 30–50 miljarder per år.

De allra flesta överskuldsatta har drabbats av en oförutsedd försämring av sin ekonomi. Det kan handla om skilsmässor, arbetslöshet, sjukdom eller att företag går i konkurs. Dock borde man räkna med att sådana saker kan inträffa och inte tillåta att man belånar sig så att man inte klarar av en tid av ändrade levnadsförhållanden.

en utredning har föreslagit att det ska bli lättare att få skuldsanering.

Enligt förslaget ska saneringsperioden förkortas från fem till tre år, skulderna behöver inte vara lika gamla som idag och bedömningen av den skuldsattes framtida ekonomiska situation ska göras över en femårsperiod istället för över en tioårsperiod. Även om

Kommunens budget- och skuldrådgivare i första hand hjälper till med att förändra en persons privatekonomiska situation.

Återigen ser man att den personliga individens ansvar för sig själv och sitt liv spelas ut. Naturligtvis är det bra att man kan få en andra chans, men när konsekvenserna av att skuldsätta sig blir mindre allvarliga, minskar också tveksamheterna kring att sätta sig i oproprtionerlig skuld, såväl för privatpersoner som för institutioner.