Zombieekonomi

En zombie är enligt definitionen en individ vars sinne behärskas av en annan, eller vars viljeförmåga helt försvunnit. Ofta kanske vi tänker på zombies som några blodtörstiga sömngångare som utan att kunna styra över sig själva attackerar andra individer.

Men faktum är att banker, företag, regeringar och konsumenter i en dålig ekonomisk ställning också riskerar att bli en form av zombies, i den meningen att de förlorat förmågan att agera fritt eller att agera normalt.

Dessa ekonomiska zombies skapar tillsammans en ond cirkel som riskerar att motverka en ekonmisk återhämtning.

Många stater befinner sig i ett ekonomiskt zombieliknande tillstånd. Stora budgetunderskott begränsar regeringars möjligheter att kunna stimulera ekonomin.

Begreppet zombies användes om amerikanska banker redan 1987. De beskrevs som levande döda eftersom de hölls vid liv med hjälp av statligt stöd men utan att kunna agera normalt.  Efter en bankkris behöver bankerna bygga upp sina egna balansräkningar och har under denna process reducerade möjligheter att fungera som kreditgivare.

Många konsumenter har genom fallande tillgångspriser och en hög skuldsättningsgrad sämre möjligheter att behålla sin konsumtionsnivå. En kombination av hög bostadsbelåning och fallande huspriser riskerar många att bli stående med lån som är större än bostadens värde. De kan inte flytta utan att bli skuldsatta till en nivå högre än deras tillgångar och de kan vid en situation med stigande räntor kanske inte heller bo kvar då låneräntor och levnadskostnader riskerar att överstiga inkomsterna.

Faktum är att de flesta som sitter i förortens radhus redan är zombies.

Byt högkostnadsskyddet mot rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom

Högkostnadsskyddet innebär att den som utnyttjar sjukvården, förutom att varje läkarbesök samt mediciner är kraftigt reducerade, jämfört med vad de egentligen kostar, att patienten betalar ett maxbelopp i patientavgifter under ett år. När patienten uppnått maxbeloppet får denna ett frikort som ger rätt till kostnadsfri vård.

Högkostnadsskyddet innebär alltså att man inte behöver betala mer än ett visst belopp i patientavgifter under ett år.

Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar hos landstingets mottagningar och avgifter hos de privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Även besök hos andra landsting kan räknas in.

Om du söker vård i annat landsting ingår även dessa patientavgifter i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet gäller i hela landet. Det betyder att du kan få stämplar i ditt högkostnadskort och att frikortet gäller i alla andra landsting. Avgifterna i andra landsting regleras av respektive landstings bestämmelser.
Högkostnadsbelopp

* Öppen sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård: 900 kronor
* Läkemedel: 1 800 kronor
* Tekniska hjälpmedel: 2 000 kronor
* Sjukresor: 1 400 kronor

Detta innebär att många snabbt kommer över dessa belopp, vilket naturligtvis blir en stor kostnad för den offentliga sektorn. Speciellt kostnaden för läkemedel blir i många fall extremt hög, då läkemedelsföretagen kan sätta i princip vilket pris de vill på en medicin.
Rimligare vore att införa ett rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom. Det skulle t.ex. kunna vara att den offentliga sektorn betalar kostnader mellan 2000kr och 200 000kr per år. Den övre gränsen skulle kunna variera beroende på om sjukdomen kan motverkas genom en alternativ livsstil, t.ex. genom undvika rökning eller övervikt, eller genom en ändrad kosthållning. I dessa fall skulle den övre gränsen vara lägre om patienten inte genomför den önskade förändringen, alternativt att man i dessa fall betalar en viss procent av kostnaden på hela beloppet, förslagsvis 20 procent.

En medicin som skulle beröras av en sådan förändring är medicinen för personer med pku, en sjukdom som även utan medicin kan vara symptomfri med en speciell kosthållning.

Många skulle naturligtvis tycka att en sådan förändring skulle vara inhuman, men faktum är att genom att t.ex. lägga de inbesparade pengar på bistånd till andra länder skulle väldigt många människoliv istället kunna räddas eller göras drägligare. I ett annat land. Så frågan är vad som är mest humant.

Länder som är nära konkurs.

Raset på finansmarknaden 2008 och 2009 har lett till att världens länder tvingats pumpa in enorma belopp i sina respektive banker. Detta har lett till att flera länder kan få problem med finansieringen.

Risken att ett land ska ställa in sina betalningar kan mätas med hjälp av priset på CDS-kontrakt (”Credit Default Swaps”), vilket kan beskrivas som en form av kreditförsäkring.Sett till priset på CDS-instrument är det farligast att låna ut pengar till Ukraina, Argentina och Venezuela. På Även tre västländer finns på tio i topp-listan; Lettland, Island och Grekland.

”En statsbankrutt i ett utvecklat industriland är alltså ingen omöjlighet. Inte ens inom den europeiska valutaunionen”.

Lägst risk för statsbankrutt är det i Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Holland. Risken är låg även i Sverige, som ligger på tolfte plats från slutet mellan länder som Belgien och Schweiz.

Stormakter som USA, Japan och Storbritannien kan låna pengar till mycket låg ränta från sina egna centralbanker, så kallad ”kvantitativ lättnad”. Detta kommer dock inte att fungera i längden. Förr eller senare höjs räntan och de försvagade offentliga finanserna kan komma som en chock för många finansministrar.

Japan har idag industrivärldens högsta skuldkvot, där statsskulden snart är lika stor som hela BNP. Även i USA närmar sig statsskulden 100 procent av BNP.

Men varken Japan eller USA har trots detta i dagsläget några bekymmer med kreditvärdigheten. Japan har start bytesbalans och USA kan låna pengar i egen dollar – en valuta som fortfarande lockar investerare på den globala finansmarknaden. Om förtroendet för dollarn minskar och dess värde jämfört med andra valutor minskar, vilket det redan har funnits tendenser till, kan situation snabbt förvärras även för USA, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.

Att vara fattig fast man är rik

Många i Sverige känner sig ganska fattiga. Då kanske det kan vara en tröst att veta att om man har pengar över efter att mat och boende är betalt så tillhör man den lyckligast lottade femtedelen på jorden. Endast 20% av jordens befolkning har pengar över när mat och boende är betalt.

Framöver kommer det finnas en risk att även om inkomsterna i Sverige ökar, kommer en del högavlönade att ha mycket lite kvar när mat och boende är betalda. Vi har vant oss vid att mat, el och nu också bolån är så billigt att det blir en ganska liten andel av lönen som behöver gå till detta. Många har glömt början av nittiotalet när boräntan var över 10%  och blundar för en kommande inflation som kommer höja priset på mat och el. Då kommer en stor del av en familjs inkomster att behöva gå till mat och boende. Speciellt om man har tagit lån som överstiger 70% av husets marknadsvärde. Så trots att de tjänar mycket pengar kommer de inte ha mycket över att spendera.

God Jul och ett grått nytt år

Naturligtvis önskar jag er en God Jul, och det är nog många som kommer att få det. Åtminstone om man tittar på den ekonomiska situationen. Många har varit med på en ordentlig börsuppgång under året, även om folkaktierna inte stigit riktigt lika mycket som generalindex. Räntor och elpriser och många andra kostnader för villaägare är rekordlåga, även om elpriset på nordpool börsen hickade upp med flera 1000 procent häromdagen när kylan slog till innan de stoppade kärnkraftsverken startat upp. En komplott från elbolagen tror en del. Visserligen var priserna nere på mer normala priser dagen efter, men det gav en liten varningssignal för vad som kan hända. Även mat- och konsumentpriser är relativt låga då ökade priser på råvaror inte påverkat konsumentpriserna så mycket.

Risken är dock att det inte blir ett så gott nytt år nästa år som många förväntar sig. Även om regeringen backat lite för kritiken och gett långtidssjukskrivna som ska slussas in i arbetslivet förbättrade ekonomiska villkor, så kommer en del av dessa inte lika enkelt kunna sitta i sin bostadsrätt och få sina tusenlappar för att de känner sig lite utbrända. En del kommer få försämrad ekonomi vilket kan ge minskad konsumtion. Även företagare har fått statiliga subventioner genom att de fått uppskov med skatter och arbetsgivaravgifter, som regeringen i all hast beslutade om i början av 2009 i spåren av finanskrisen. Uppskovet eller undantagsregeln gäller i ett år och hittills handlar det om drygt 5 miljarder kronor. Därför kommer det bli riktigt jobbigt för många företag även nästa år.

Dessutom så ökar både företagens och hushållens skulder lavinartat vilket kommer att ge ökat antal företagaskonkurser, vilket även drabbar andra företag som inte får betalt, samt att många kommer att behöva lämna sina hem när räntorna börjar stiga, vilket ger ett fall på bostadsmarknaden.

Men som sagt, ha en God Jul

Försäkring mot boprisfall

Snart kan man kunna försäkra sig mot prisfall i sitt bostadsområde. Och i framtiden kommer man även kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad.

Det är försäkringsbolaget Valueguard som i samarbete med KTH och Stockholmsbörsen tagit fram ett nytt boprisindex. Till detta index kopplas en rad produkter. Till exempel kommer oroliga bostadköpare kunna köpa en försäkring som ger ekonomisk kompensation om värdet på bostäder där du bor faller mellan ditt köp- och säljtillfälle.

Så småningom kommer man även kunna köpa olika former av derivat och därmed kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad, precis som man i dag kan spela på en fallande aktiekurs genom att köpa säljoptioner.

Det nya boprisindexet kommer heta ”Nasdaq OMX Valueguard KTH Housing Index” ( HOX ).

Olika sätt att bli rik

Den som enbart byter sin tid mot pengar (lönearbete) kan bli rik, men det kommer ta lång tid. Några andra sätt för att komplettera eller helt ersätta denna inkomst med är:

• Hyr ut boende
Om man har pengar över kan en möjlighet vara att köpa ett hyreshus. Detta kräver en kapitalinsats och är också till viss del riskfyllt då värdet på fastigheten kan sjunka i värde eller kräva omfattande renoveringsarbete. Enklare kan vara  att hyra ut ett rum eller en del av sitt hem.

• Skapa en ny produkt eller starta något annat företag
Granska vilka behov du själv och dina närstående har. Kontrollera om det inte finns en rad andra människor som har samma behov. Leta upp en enkel lösning på problemet och ta reda på hur du kan tjäna pengar på den.

• Köp billigt – sälj dyrt
Här gäller det att använda fantasin; från att köpa läsk på Ica som du sedan säljer dyrt på stranden till att köpa lägenheter i dåligt skick för att rusta upp dem och sälja dyrt. Tillgång och efterfrågan är nyckelorden.

• Starta en uthyrning
Att köpa in något för att sedan hyra ut det är ett smart sätt att skaffa sig passiva inkomster. Det kan vara allt från cyklar, släpvagnar, maskeradkostymer till golvslipar och mässmöbler. Eller någonting helt annat.

• Handla med aktier
Den som har brist på kunskap inom området kan gå med i en investerarklubb. Ta reda på vad du får när du blir medlem och om det är värt pengarna. Att handla med aktier är alltid en risk, men kan på längre sikt ge passiva inkomster.

• Låna till låg ränta och investera i något som ger högre avkastning
Självklart ska man vara försiktig med att låna pengar. Men säg ändå att du har ett obelånat hus. Om du då får ett lån med låg ränta kan det vara möjligt att finna en investering som ger en högre avkastning än räntan. Det kan t.ex. vara aktier eller andra investeringar. Ibland kan man t.o.m. hitta säkra sparformer som ger mer i ränta än bottenlånet på bostaden om man binder pengarna under en längre tid.

• Slå mynt av ditt nätverk
Mot provision tar du på dig rollen som sälj- och marknadsavdelning av ett företags produkter och tjänster. Du säljer framför allt inom ditt eget kontaktnät. När dina kontakter blir återförsäljare får du provision på deras arbete.

Arbitrage
Arbitrage beskriver utnyttjandet av obalanser mellan två eller fler marknader, en kombination av matchande handelsmöjligheter utnyttjas för att utnyttja obalansen mellan marknaderna, som består av skillnader i marknadspriser. När termen används av akademiker så refererar den till en transaktion som inte involverar något negativt kassaflöde och i något läge skapar ett positivt kassaflöde, enkelt uttryckt en riskfri vinst.

Det kan handla om valutor, betting eller online marknadsföring

Glöm inte lagfarten

Ofta när man köper hus så blir försäljningspriset så högt att trots att många lånar till största delen av köpeskillingen så får de ta till hela besparingsbeloppet till kontantinsatsen.

Det många då glömmer är att det finns en hel del övriga kostnader som tillkommer. Inte bara kostnaden för flytt och nya möbler. Om det närmar sig årsskiftet går ett par tusen till den fastighetsavgiften (tidigare fastighetsskatt) men den största utgiften i samband med köpet utöver köpeskillingen är lagfarten.

Lagfart söks hos den så kallade Inskrivningsmyndigheten, men formaliteterna brukar banken sköta. Vad som kan vara bra att känna till är att vissa banker tar betalt även för sitt eget jobb med det här, medan vissa andra gör det gratis.

Lagfarten är hur som helst en inskrivning i fastighetsregistret där du blir upptagen som fastighetens ägare. Du får också ett papper på att det är du som äger fastigheten. Skulle fastighetsregistret totalhaverera en dag är det detta papper som bevisar att huset är ditt! När du väl fått det är det därför säkrast att förvara det i ett bankfack.

I nuläget kostar lagfarten 1,5 % av köpeskillingen plus 825 kronor i fast avgift.

Om du lånar mer än vad tidigare ägare har belånat fastigheten tillkommer också avgift för pantbrev. Pantbrev motsvarar en inteckning av fastigheten vilket krävs för att kunna belåna den. Du behöver därför ha pantbrev så det täcker det belopp du tänkt låna.  Nya Pantbrev kostar 2 % av pantbrevbeloppet plus 375 kronor per pantbrev. I dom flesta fall räcker det med ett nytt pantbrev.

Om du skulle köpa ett hus 2 miljoner, som sedan tidigare har pantbrev på en miljon, och vill lägga en kontantinsats på 300.000 så kostar alltså lagfarten 30.825 och pantbrevet 14.375.

Lagfartskostnad = 2.000.000 * 0,015 + 825 = 30.825
Pantbrevsbelopp = 2.000.000 – 1.000.000 – 300.000 = 700.000
Pantbrevskostnad = 700.000 * 0,02 + 375 = 14.375

Sammanlagt en extra kostnad på 45.200. Du behöver alltså ha 345.200 kronor kontant för att lägga den insatsen i det här fallet.

Notera också att du som bygger eget hus bara betalar lagfartskostnad för tomten, då det bara är tomten du köper. Huset bygger du ju!

Warren Buffets analysmetod

Warren Buffet har genom aktie och företagsinvesteringar blivit en av usa:s rikaste personer. Redan 1997 avslöjades en del av hans investeringsstrategi av ex.hustrun Mary Buffet och en börsanalytiker i boken ”Buffettology”. Flera andra böcker har skrivits bl.a. ”The warren buffet way” av Robert Hagstrom Jr.

Men Buffets strategi är inte så uppseendeväckande som man skulle kunna tro, utan handlar mycket om sunt förnuft. Hans rättesnören kan sammanfattas med:

  • Köp aktier i företag där så stor del av vinsten som möjligt återinvesteras i rörelsen. Begränsad utdelning till aktieägarna alltså. På så sätt ökar bolaget det egna kapitalet bäst.
  • Bolagets förmögenhet, det egna kapitalet, ska ha ökat med minst 400% (15% per år) under de senaste 10 åren.
  • Bolagets produkter ska ha en unik ställning hos kunderna, något som Buffet kallar konsumentmonopol. D.v.s. kända varumärken som säljs under både hög och lågkonjunktur.
  • Företaget ska kunna höja sina priser i takt med inflationen. På så sätt skapas det förutsättningar för en säker vinsttillväxt.
  • Undvik bolag som påverkas av yttre marknadsförändringar. T.ex. skogsindustrin (massapriser). gruvor och stålindustrin (råvarupriser), fastighet och byggbolag (fastighetspriser). Dessa företag kan oavsett skicklig företagsledning och en utmärkt affärside få sina rörelser sönderslagna p.g.a. svängningar på andra marknader.
  • Undvik det du inte förstår dig på t.ex. förhoppningsbolag eller bolag med kort historik.
  • Köp bara aktier i bolag med en företagsledning som visat att den kan förvalta sina produkter på ett vinstgivande sätt. D.v.s. bolaget ska ha haft en jämn vinstutveckling de senaste 10 åren med hög avkastning på det egna kapitalet.
  • Köp bara aktier i bolag med låg skuldsättning (Hög soliditet).
  • Bolaget ska öka sin förmögenhet och vinst i jämn takt, även under lågkonjunktur.
  • Bolaget ska bara syssla med verksamhet inom sitt kompetensområde.
  • Handla när aktien är billig. P/E-talet ska ligga lägre än det gjort de senaste 10 åren i genomsnitt.
  • Behåll dina aktier länge.

Om ett företag uppfyller Buffets grundkriterier är det dags att beräkna om de är köpvärda idag och om de tillhör vinnarna om tio år.

Steg 1.
Så rikt är ditt företag om tio år.
1. Leta upp bolagets förmögenhet för tio år sedan under rubriken ”eget kapital” i årsredovisningen.
2. Leta upp årets förmögenhet under samma rubrik.
3. Dividera årets värde med värdet för tio år sedan.
4. Du får då fram den siffra som visar hur mycket bolagets förmögenhet ökat på tio år.
5. Multiplicera sedan denna siffra med årets eget kapital och du får fram bolagets beräknade förmögenhet om tio år.

Steg 2.
Företagets vinst om tio år.
1. Leta upp rubriken ”Avkastning på eget kapital” de senaste tio åren i årsredovisningen. Lägg ihop (addera) dessa sifrror och dela med tio. Du får då fram den genomsnittliga avkastningen på bolagets förmögenhet om tio år.
2. Multiplicera den siffran med den siffran du fick fram i steg 1, nämligen bolagets förmögenhet om tio år.
3. Du har nu fått fram bolagets förväntade vinst om tio år, under förutsättning att det kommer växa lika mycket de kommande tio åren som det gjort under de senaste tio åren.
4. Nu ska du räkna ut företagets vinst per aktie. Leta upp hur många aktier som finns totalt i bolaget (står ofta längst bak i årsredovisningen) Dividera bolagets förväntade vinst om tio år med detta tal.
5. Den siffran du fått fram är företagets vinst per aktie om tio år.

Steg 3.
Beräknad aktiekurs om tio år.
1. Leta upp bolagets P/E-tal de senaste tio åren.
2. Lägg ihop (addera) dessa P/E tal och dela summan med tio.
3. Den siffran du får fram är företagets genomsnittliga P/E-tal de senaste tio åren.
4. Multiplicera sedan denna siffra med vinsten per aktie om tio år som du fick fram i föregående steg.
5. Du har nu fått fram bolagets beräknade aktiekurs om tio år.

Samband mellan ekonomiska skulder och fetma

En ny undersökning har funnit ett starkt samband mellan fetma och dålig ekonomi. Den som känner att det är omöjligt att någon gång i framtiden kunna betala av sina skulder är mer än dubbelt så benägen att bli överviktig.

Undersökningen drog också slutsatsen att de skuldsatta blivit allt yngre och saknar i större utsträckning utbildning på högre nivå. Dessa individer är också mer benägna att bli deprimerade och överviktiga. I Tyskand, som exempel , är 11 % av befolkningen överviktig samtidigt som 25 % av alla skudsatta tyskar är överviktiga.

Forskarna menar att folk som är skuldsatta tenderar att kompensera med olika former av ”belöning” som till exempel mat. Maten blir då en form av självmedicinering för att hantera stressen.

Dessutom har den som har säme ställt dåligt med  pengar över till frukt och grönsaker, och risken är att de överlag köper billig skräpmat med dåligt näringsvärde när de handlar. Det hela blir en ond och ohälsosam cirkel som är mycket svår att bryta utan hjälp.