inkomsten

Brittiska psykologer har i en studie som ofattade 10000 personer studerat sambandet mellan hur mycket människor tjänar och hur lyckliga de säger sig vara. I motsats till den gängse uppfattningen att det inte går att köpa lycka för pengarna så visade det sig att vi faktiskt blir lyckligare av rikedom.

Det gäller dock främst så länge man själv är den som har mest pengar i relation till människorna omkring sig. Om andra i ens närhet har mer pengar än en själv minskar nämligen tillfredsställelsen och känslan av personlig lycka.

Tidigare forskning visar att människor som känner sig materiellt underlägsna riskerar i högre grad att drabbas av sjukdomar.

Oron för en ny snar konjunkturnedgång växer på marknaden. En bidragande orsak kan vara att risken för överhettning har ökat i Kina.

Under finanskrisens svartaste dagar hösten 2008 jämfördes ofta krisen med depressionåren på 1930-talet. I dag kan man konstatera att återhämtningen har varit mycket snabbare (se figur 1 till 3) framför allt som en följd av att politiker och centralbanker har varit snabbt ute med stora finans- och penningpolitiska stimulanser.

Men kan denna snabba återhämtning som setts 2009 vara stabil? Kan konjunkturkurvan hålla fast vid V -formen eller inväntar vi ett bakslag, det vill säga blir det ett W-format.

En färsk enkät med investerare på obligationsmarknaden, som Handelsbankens analytiker har låtit göra, visar att pessimismen nu börjar sprida sig. I november var det 29 procent som trodde på en V-formad återhämtning. Nu är andelen nästan halverad till 15 procent.

Däremot är det nu mer än var fjärde, 26 procent, som tror på ett W-format konjunkturförlopp, mot 15 procent för ett halvår sedan.

Den ökade osäkerheten om konjunkturen kan också avläsas på råvarumarknaderna. I februari sjönk Swedbanks råvaruindex med 3,6 procent, med metallpriserna i spetsen. Bankens analytiker förklarar prisfallet med en ökad oro för hack i det kinesiska maskineriet.

Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin blir nämligen allt större. I februari ökade inflationen och huspriserna kraftigt. Samtidigt visar emellertid signalerna från den politiska ledningen i Peking på en stor tvekan inför att kyla ned konjunkturen, enligt Handelsbankens makroanalytiker.

Ca 3 300 svenska småsparare och 100 företag investerade mellan 2006 och 2008 i Acta Kapitalförvaltnings valutaindexobligation, baserad på en obligation utgiven av Lehman Brothers.

Kunderna betalade i förskott avgifter för courtage och räntor, runt 50 000 kronor, och lånade därutöver i snitt 350 000 kronor av den isländska banken Kaupthing.

Lånet finansierade obligationen, som också var kundernas enda säkerhet. I september 2008, då Lehman Brothers gick i konkurs förlorade obligationen sitt värde men lånet kvarstår. Och den 12 mars 2010 ska lånen betalas tillbaka.

Det har med tiden uppdagats att många av bolagets kunder aldrig förstod att de i samband med investeringen tog ett lån. Andra hävdar att de av rådgivaren förmåtts tro att risken att förlora de lånade pengarna varit obefintlig.

Detta har gjort norska Acta Kapitalförvaltning till ett av finanssektorn mest kritiserade bolag, föremål för utredningar hos såväl Finansinspektionen, norska Kredittilsynet och Konsumentverket som hos Allmänna Reklamationsnämnden och Ekobrottsmyndigheten.

Allmänna reklamationsnämnden har granskat de klagomål som inkommit från Acta-kunder. Slutsatsen från juristerna på ARN är att Acta inte är skadeståndsskyldigt, ett besked som kom först den 5 mars 2010.

Acta har löpande försäkrat kunderna om att bolagets jurister arbetat för en lösning. I februari, samtidigt som inkassoföretaget Lindorff för Kaupthings räkning skickade ut sina första inkassobrev, kom ett förslag till förlikning.

Kunderna erbjöds en skuldreducering på 40 procent mot att de samtidigt avsäger sig alla rättigheter att rikta skadeståndskrav mot såväl Acta som Kaupting. Den 10 mars 2010 måste kunderna ha meddelat Acta sitt beslut.