inkomsten

När börserna är turbulenta och går ner mycket kan det vara jobbigt att ha pengarna investerade i fonder eller aktier. Många försöker sig på trading men det krävs mycket disciplin och kunskap för att lyckas.

Ett krispaket lanserades av regeringen idag med krislån till stora företag i nöd och uppskov med skatteinbetalningarna ska hålla hjulen igång.  De främsta innehållet innebär att större företag med mer än 500 miljoner i omsättning och som befinner sig i akut likviditetskris kan få ett undsättningslån. För mindre företag med färre än 250 anställda finns så kallade överbryggningslån hos Almi.

Vidare kan alla företag kan söka uppskov med inbetalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda i högst 2 månader under 2009. Max 26 000 kronor per anställd.

Inte mycket åtgärder för de allra minsta företagen alltså, men det är väl främst jättarna som är för högt belånade.

Det finns risker för en andra våg av finanskris i Europa när den djupa ­ekonomiska krisen drabbar bankernas stora kunder, som företagen i Sverige och ­övriga Europa. Det medgav ­finansminister Anders Borg efter måndagens möte i Bryssel med EU:s finansministrar.

Dominic Waughray, chef för miljöfrågor på World Economic Forum har på Dagens industris debattsida skrivit ett debattinlägg om att vårt ekonomiska system inte är hållbart på ett djupare plan, som verkligen är huvudet på spiken och i linje med tankarna på denna blogg. Den finanskris vi nu går igenom är bara en mild föraning om vad som kan inträffa om vi inte tar itu med problemen på allvar menar han då vi står inför ett miljösäkerhetsproblem som är djupare, mer fundamentalt och komplext och mycket mer systematiskt än den finansiella krisen.

- 2008 var bara en andeviskning jämfört med den perfekta ekonomiska stormen, olik allt vi har sett förut, som vi annars riskerar att drabbas av, skriver Dominic Waughray.

De senaste 50 åren har vi undervärderat riskerna i det sätt som vi har utnyttjat världens naturtillgångar på. Förbättringarna av levnadsstandarden har finansierats genom en systematisk underprissättning av varor och tjänster baserade på jordens naturtillgångar, resonerar

- Vi kommer inte att kunna hålla de utsläppsgränser som vetenskapsmännen har ålagt oss för att undvika klimatförändringar. Det får dramatiska ekonomiska och humanitära konsekvenser för oss alla, skriver Dominic Waughray.

Han skriver vidare att finanskrisen är en stark varning om vad som kan hända om kända ekonomiska risker lämnas utan åtgärd. De fundamentala miljöriskerna måste åtgärdas, enligt miljöchefen, och han säger också att det krävs en mer progressiv riskförvaltning för att förbättra livet för alla.

- 2008 gav oss tydliga varningssignaler om att allt inte kan fortsätta som vanligt. 2009 måste vi hitta de kreativa lösningarna för en värld efter krisen, skriver Dominic Waughray.

Att gå på olika aktiviteter som anordnas av föreningar eller företag är ofta ett billigt nöje. Ofta bjuds det på tilltugg och man kan få intressanta samtal och information. Så istället för att sitta ensam på ett cafe och betala 40kr för kaffe och kaka kan du ansluta till en aktivitet, mingla och få både sällskap och kaffe och smörgås gratis.

Det ser ut som att världens ledare nu försöker lösa krisen med samma medicin som systemet blev sjukt av, d.v.s. pumpa in mer pengar och sänkta räntor för ökad kreditgivning. Det kanske kommer göra att systemet att håller sig med näsan ovanför vattenytan ett par år till, d.v.s. så länge de som styr nu sitter kvar på sina poster, men det kommer också att innebära att det dröjer många många år innan vi tar oss upp ur skiten. Ingen bestående vändning förrän 2015 alltså.

Världens dyraste kaffe är det indonesiska Kopi Luwak-kaffet. Det är gjort på bönor som färdats genom matsmältningssystemet hos det lilla djuret palmmården. Palmmården bryter ner bitterheten i bönorna vilket gör att kaffet får en mycket speciell smak. Kopi Luwak-kaffet kostar över 6000kr kilot vilket gör att en kopp bryggkaffe kostar 45kr att tillverka.

Något som avgör om en person är nöjd med en sysselsättning handlar till stor del om hur väl 4 av våra grundläggande behov tillfredsställs. Oavsett om det handlar om att jobba som egen eller anställd. Om man känner till dessa får man lättare att motivera sig själv och andra.

Dessa behov är:

 Förvärande (acquire)

Det handlar om att få ut något av det man lägger ner tid på . Det kan handla om pengar, ägodelar eller status. För att tillfredsställa detta krävs normalt skälig lön för arbetet men det kan också handla om befodringar eller statussymboler.

Knyta an (Bonding)

Att känna en samhörighet med en organisation eller grupp. Stolthet att jobba på ett visst företag eller en uppmuntrande företagskultur triggar motivationen.

Förståelse (Comprehend)

Behovet av att förstå och bemästra sin omvärld. Att känna meningsfullhet med det man gör och att man bidrar med något meningsfullt i samanhanget.

Försvar (Defend)

Drivkraften att försvara sig mot yttre hot och kämpa för rättvisa. Den här drivkraften gör sig gällande vid fusioner och uppköp. Det kan uppstå ett motstånd mot fusionen eftersom man vill försvara det gamla.

Nyckeln till framgång är att tillgodose organisationens deltagares alla 4 behov och inte bara ett eller ett par av dem.

När fler och fler väljer bort att titta på reklampauser i tv och banners på internet så ökar också intresset för produktplacering, d.v.s. marknadsföring av ett varumärke eller en produkt genom planerad förekomst i ett sammanhang som inte uttryckligen är reklam.

Förekomsten ökar bÃ¥de pÃ¥ tv och internet. Enligt lag ska produktplacering i biograffilmer, filmer producerade för TV och TV-serier och placering pÃ¥ internet vara pÃ¥ ett sÃ¥dant sätt att tittarna fÃ¥ klar information om förekomsten av produktplacering.  Reklam och teleshopping ska vara lätta att känna igen och ska kunna skiljas frÃ¥n det redaktionella innehÃ¥llet med hjälp av optiska och/eller akustiska och/eller rumsliga hjälpmedel. SÃ¥ är naturligtvis inte fallet i verkligeheten. Om en person använder en viss produkt faller ju hela konceptet om det dÃ¥ skulle komma upp en text ”Produkten sponsrad av företag X.  Problemet är ju att gränsdragningen blir svÃ¥r. Om man kan visa att nÃ¥gon fÃ¥r betalt för en viss placering är det ju uppenbart, men om en koncern bÃ¥de tillverkar produkter och filmer blir det svÃ¥rare att visa de väljer användandet av en viss produkt för att göra reklam för den.  Det behöver inte handla om samma bolag heller utan det kan vara tjänster och gentjänster mellan olika personer och företag. Hur som helst marknaden är enorm och svÃ¥rkontrollerad.