inkomsten

Kd vill införa lagstiftad rätt till deltid från 61 år och rätt att arbeta till 72 år. Tanken är god, men kommer inte att innbära så mycket i praktiken. Men ideen att man kan trappa ner arbetad tid de sista åren är bra. Det är nog många som där omställningen från heltidsarbetande till pensionär blir ganska chockartad. Men varför ska ett sådant lagförslag krävas? En arbetsgivare anställer väl vem man vill oavsett om denne är 19 eller 79. Istället bör man både för anställdas och arbetsgivares skull ta bort begreppet heltid och låta folk i alla åldrar jobba så mycket som det passar deras livssituation. Och få betalt utifrån vad man kan erbjuda sin arbetsgivare.

Fr.o.m. 2009 måste alla som säljer ett radhus eller en villa förse köparen med en energideklaration. I den ska man redovisa husets energianvändning, samt förslag om vad man kan göra för att minska energiförbrukningen. En certifierad energiexpert måste bedöma och kontrollera dina uppgifter och därefter skicka dem till Boverket. Dessa s.k. experter tar upp till 5000kr för att godkänna en energideklaration. ( källa di.se ) Man får hoppas att denna till synes helt ogenomtänkta regel inte blir långlivad i det redan överbyråkratiserade Sverige.

Antagligen kommer villaägare att kontra med att enbart sälja till de som accepterar att köpa utan energideklaration eller kräva 5000kr mer från den som inte accepterar detta.

idg har gjort en jämförelse och betygssatt jobbsökarsidor på internet. Dock är det ju många rekryteringssidor de inte har med överhuvudtaget. Hur som helst är Workey vald till bäst i test och platsbanken får också en stjärna. Om man nu hittar ett intressant jobb kan man På jobbigt.se se betyg för olika arbetsgivare och man kan  betygssätta arbetsgivare.

Regeringen vill hjälpa överbelånade villaägare. Statens bostadskreditnämnd, BKN ska utreda behovet av garantier för hushåll vars bolån överstiger värdet på bostaden. Tanken är nog god men  det var ju en sådan lånekarusell som startade finanskrisen i USA där man uppmuntrade folk att låna till hus de inte hade råd med. Om man inte låter marknaden styra här och låta de som trissat upp priserna på bostäder utan att ha råd ta smällen, kommer det att bli riktigt illa under en väldigt lång tid. Risken är ju också att en person kan bo kvar medan värdet på bostaden sjunker några procent, men sedan tvingas sälja när marknadsvärdet har sjunkit med 30 eller 50 procent, om de till en början klarar av att betala räntorna, men sedan med sämre ekonomiska förhållanden inte klarar ens detta.

SÃ¥ gott som alla vÃ¥ra pengar är ”skuldpengar”, dom finns tack vare att nÃ¥gon lÃ¥nat dom. För att tillväxten ska kunna fortsätta mÃ¥ste mängden pengar hela tiden öka och detta sker genom fortsatt skuldsättning. Det offentliga fÃ¥r inte längre skuldsätta sig för mycket, Ã¥terstÃ¥r privat skuldsättning. Bostäder är bra för ändamÃ¥let. För den som inte förstÃ¥tt: husköparen lÃ¥nar av banken, som i sin tur säljer bostadsobligationer som riksbanken/riksgälden tar som säkerhet för utlÃ¥ning, och riksbanken har rätt att skapa svenska kronor, sÃ¥ mycket det behövs. SÃ¥ i princip är det nytryckta pengar som kommer i omlopp. Nu är den största delen av vÃ¥ra pengar inte tryckta pÃ¥ papper utan bara saldon, men principen är densamma.
Om nu staten går in och garanterar de uppdrivna bostadspriserna så kanske karusellen kan snurra några varv till. Inflationen kommer förr eller senare och äter upp pengarna. Sedan kan man skapa ännu fler nya och fortsätta.

Kristdemokraterna har ett förslag om att man ska kunna flytta med förtur vid jobbyte. Detta är enligt mig ett helt befängt förslag. Motiveringen är att las gör att folk stannar på sina jobb fastän de vantrivs och så småningom blir sjukskrivna. De har rätt i att las inte fungerar som den ser ut idag men ur arbetsgivarsynpunkt är detta förslag förkastligt. Det man bör göra är att ta bort las helt och hållet. Då försvinner den stoppklossen som hindrar folk att byta jobb när de inte trivs med sitt nuvarande. Som arbetsgivare ska man naturligtvis kunna låta den person som kan utföra ett visst jobb effektivast och på bästa sätt. Därmed inte sagt att man ska kunna kicka någon med en månads varsel utan förvarning. Istället skulle man ömsesidigt höja uppsägningstiderna för personer som varit länge inom ett företag eller som sitter på nyckelpositioner. Kanske man i riktigt stora företag skulle kunna ha en uppsägningstid på upp till ett par år. Då finns inte risken att man förlorar en nyckelperson med kort varsel, och de som sitter med höga bostadslån etc. kan vara säker på att ha en stabil anställning ett par år framöver. Då skulle vi kunna ta bort den totalt förlegade las och den skulle inte hindra folk som vantrivdes på sitt jobb att stanna kvar. Då skulle också det gap mellan anställning och egen företagare minska något, då även anställda skulle behöva prestera för att få lön, vilket många inte behöver idag (förutom att dyka upp på arbetsplatsen).

En turist i Bollebygd gÃ¥r fram till två bofasta och frÃ¥gar pÃ¥ engelska: Can you show me the way to the trainstation. De bÃ¥da bofasta begriper ingenting. Turisten frÃ¥gar samma sak pÃ¥ tyska italeinska och pÃ¥ franska, men det ger inget resultat, sÃ¥ han gÃ¥r sin väg. De bofasta tittar pÃ¥ varandra och den ene säger: – Tja, man kanske skulle ta och studera lite sprÃ¥k i alla fall.  Nej, säger den andre. Titta bara pÃ¥ den där turisten. Han kunde fyra sprÃ¥k … Inte hade han nÃ¥gon nytta av det …

 

En annan anekdot om sprÃ¥kförbistring är när personalavdelningen pÃ¥ ett amerikanskt företag skulle kartlägga fördelningen av män och kvinnor i ledningsgruppen, och skickade ut en förfrÃ¥gan till samtliga dotterbolag som löd: ”Kindly provide us with a list of all members of your management team, broken down by sex.”

Efter en tid hade de fÃ¥tt svar frÃ¥n alla dotterbolag utom det finska. De skickade dÃ¥ en pÃ¥minnelse och slutligen kom det ett svar. ”Please be informed that we have no problems with sex in the management team, however we have two senior managers broken down by alcohol.”

Stefan Kits, projektledare på Knock Action Marketing har ett projekt där han under en månads tid har som mål att byta bort alla sina ägodelar.

Han vill byta bort sitt liv: allt från minsta tops till lägenheten. Ett bra exempel på en lyckad pr-kupp och ett sätt att få någonting att hända i livet. Det är också intressant att han har endast har 224 objekt på sidan stefantheswopper Då är visserligen inte varje objekt en enda pryl utan ett grytset räknas som ett objekt etc. De flesta skulle nog märka att de hade många fler prylar. Det är också intressant att fundera över vilka av sina prylar man skulle vilja byta bort. Nästa steg kan ju bli vilka av sina vanor eller sysselsättningar man vill göra sig av med och så är man en god bit på väg att komma närmare det liv man önskar sig.

Det vanliga rådet för att få avslut är ju att göra det så enkelt som möjligt. Stora och tydliga knappar som kunden kan klicka på, och så få steg som möjligt till avslut. idg skriver en artikel med något kontroversiella råd. De föreslår att man istället ska ska göra det svårt för kunden. Bygg ett intresse kring produkten, endast sälja till vipkunder eller göra det svårt att handla genom att man måste lösa ett pussel eller liknande.

Hur ska man då bete sig.  Ja om man är en helt okänd person som har produkter som inte sticker ut på ett extraordinärt positivt sätt får man nog hålla sig till den enkla vägen. Det krävs annars åtskilligt med pengar till marknadsföring eller pr för att lyckas få produkten att upplevas tillräckligt exklusiv. Om man inte har den tur och skicklighet som krävs för att lyckas extremt bra med en viral kampanj. Om man däremot redan är känd kan man antagligen få hjälp av media att skapa en hype kring produkten eller så har man åtminstone lite lättare att skapa en viral hype.  Att göra det svårt att handla skulle också kunna fungera om man fick det att framgå för alla att något extraordinärt har krävts för att få tag på produkten, t.ex. att man måste klara ett iq-test för att köpa en mensa-tshirt eller komma till en viss plats för att köpa en tröja med ett visst tryck.  Annars är det nog bara att göra som de flesta andra är hänvisade till. Gör det så lätt som möjligt för kunden att handla.

När man startar upp en ny verksamhet är det naturligt att det tar mycket kraft och energi för att komma igång. Det är också naturligt att verksamheten expanderar kraftigt procentuellt sett, då omsättningen är liten i början. Sedan när omsättningen har blivit god har många fortfarande en strävan att expandera med kanske 10 eller 20% per år, speciellt om det handlar om börsnoterade företag. Men det är detta fokus på expansion som också skapar de bubblor på marknaden som man ser med jämna mellanrum. Det gör också att man inte vågar dra i bromsen i tid, och gör att många företag går under istället för att leva vidare med en måttlig omsättning. Även om vissa faktiskt lyckas med att expandera under lång tid. Om man driver sitt eget företag bör man fundera på vad man har för mål med verksamheten. En kontinuerlig expansion kräver fortsatt enormt mycket arbete och i många fall mår man nog bättre av att driva en stabil verksamhet, och kanske få mer tid över till annat, än att jaga fortsatt expansion, med risk för att bli utarbetad och kanske förlora kontrollen över kostnader, så att hela verksamheten istället går under.  Så fundera över vilket överskott av verksamheten du skulle vara nöjd med, vilka andra mål du har och vad du vill göra när du har nått dit.  Ta det lugnt.

Skickar du epost som mottagaren har ett intresse av att fÃ¥ men som inte blir lästa. Detta är epost som inte är jätteintressanta för mottagaren, men de tar gärna del av det i mÃ¥n av tid. Men risken är istället att det drunknar i den mängd epost som de flesta tar emot idag och aldrig Ã¥tgärdas eller läses, utan bara markeras som läst, fast det i bästa fall enbart är rubriken som läses. Det kan handla om nyhetsbrev som inte har ett tillräckligt relevant innehÃ¥ll för att läsas direkt, epost om vän-förfrÃ¥gningar pÃ¥ communities, eller andra epost som inte räknas som viktiga. Dessa epost kallas inte för spam utan har istället fÃ¥tt beteckningen bacn [bejkon]. Lösningen för att fÃ¥ fram sitt budskap kan vara att skriva sÃ¥ intressant att mottagaren ser det som högprioriterat, ha en sÃ¥ bra tävling eller erbjudande att mottagaren känner att man mÃ¥ste slÃ¥ till direkt eller att göra ett upprepat utskick om man märker att man inte fÃ¥r nÃ¥gon respons. Ett gamalt uttryck lÃ¥ter ”the money is in the list” och syftar pÃ¥ att det är lättare att tjäna pengar pÃ¥ att skicka ut relevanta erbjudanden med epost än t.ex. bannerannonser pÃ¥ webben, dÃ¥ epost har mycket högre konvertering. Än sÃ¥ länge. Risken är dock att när mottagaren fÃ¥r mer och mer bacn sÃ¥ minskar konverteringen även här. SÃ¥ se till att du har nÃ¥got tillräckligt intressant att komma med.